ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Nordea: Reformer av ny Löfvenregering bör inte påverka Riksbanken

Mycket tyder på att Stefan Löfven kommer att kunna säkra stöd från Vänsterpartiet och att han därmed kan bilda en ny regering, med en mer expansiv finanspolitik från 2020 och framåt. Det bör dock inte bli några större effekter på penningpolitiken och Riksbanken.

Det skriver Nordeas ekonomer Torbjörn Isaksson och Bengt Roström i ett marknadsbrev.

De skriver att överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna banar väg för att Stefan Löfven troligen kan fortsätta som statsminister, mot att han accepterar ett antal högerinriktade reformer, med bland annat skattesänkningar och liberaliseringar på hyres- och arbetsmarknaden.  

Överenskommelsen ändrar inte tillväxtutsikterna för 2019 i någon större utsträckning, då det redan finns en M/KD-budget för i år med bland annat skattesänkningar och mer pengar till kommunerna.

De förändringar man kan tänka sig i vårbudgeten är att flygskatten behålls och att uppräkningen av bensinskatten blir högre från den 1 juli, vilket lyfter KPIF-inflationen med runt 0,1 procentenhet. Enligt Nordea är det också möjligt att det blir ytterligare pengar till kommunerna, vilket skulle understryka den något expansiva finanspolitiken 2019.

"Vad gäller 2020 och åren därefter är intrycket att finanspolitiken kommer att förbli något expansiv, med tanke på att det kommer att bli ytterligare inkomstskattesänkningar och stora infrastrukturinvesteringar, vilket ökar statens lånebehov. Effekterna på inflationen är blandade, eftersom arbetsgivaravgifterna troligen kommer att sänkas (vilket drar ned inflationen) medan miljöskatter (troligen på bensin och el) kommer att höjas", skriver Nordeaekonomerna.

De ser dock inga anledningar att ändra sina prognoser för penningpolitiken och Riksbanken.

"En något starkare inhemsk efterfrågan kan ge Riksbanken visst hopp om en högre inflation, men den globala utvecklingen och osäkerheten kring bostadsmarknaden är mycket viktigare för utsikterna för penningpolitiken", skriver Torbjörn Isaksson och Bengt Roström.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies