ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Brexit

Lite nytt men mest gammalt i Johnsons brexitavtal

Nya bitar om tull och moms och Nordirlands politiska roll ska ordna godkänt för Storbritanniens nya utträdesavtal ur EU.

Fast det mesta i avtalet är kvar från förut.

De ändringar som gjorts jämfört med det avtal som EU förhandlade fram med Theresa Mays regering handlar nästan enbart om Nordirland och gäller främst tullar, moms och det politiska inflytandet.

Tullmässigt kommer Nordirland att ingå i Storbritanniens tullområde och därmed ha samma tullsatser som resten av landet. Samtidigt blir man också vad EU:s chefsförhandlare Michel Barnier kallar en ”ingångsport” till EU:s inre marknad.

För varor som kommer till landsdelen utifrån ska därför brittisk tull tas ut, om varan ska stanna i Storbritannien, men EU-tull, om den ska över landgränsen till Irland. Alla tulldeklarationer ska göras i hamnarna, inte längs landgränsen.

Det svåra att hantera blir varor av den första kategorin som ”riskerar” att hamna på den inre marknaden i alla fall. Hur de ska hanteras blir en fråga för den gemensamma kommitté som ska ha översyn över hur avtalet följs.

Momsmässigt är också Nordirland kvar i brittiskt område, där brittiska myndigheter får ansvar för att ta in momsen. EU:s momsregler för varor kommer dock att gälla i Nordirland, som har möjlighet att anpassa sina momssatser till irländsk nivå, för att inte snedvrida konkurrensen på marknaden.

När det gäller det politiska inflytandet kommer Nordirlands regionala parlament – Stormont – efter fyra år få ta ställning till om man vill se en fortsättning. Röstar man då ja fortsätter systemet i fyra år till, eller rentav åtta, om beslutet tas med stor majoritet. Röstar man nej vidtar en ”avkylningsperiod” i två år innan systemet slutar att gälla.

Förändringarna har gjorts för att bli av med den nödlösning om Nordirland, så kallad backstop, som Storbritannien ogillat skarpt. Britterna befarade att nödlösningen skulle kunna bli permanent.

I det stora hela är ändå utträdesavtalet så gott som oförändrat från de bitar som Theresa May accepterade redan för knappt två år sedan.

Det handlar bland annat om EU-medborgares rättigheter i Storbritannien och vice versa, brittiska domstolars förhållande till EU-domstolen och den ”nota” på drygt 30 miljarder pund som Storbritannien ska betala EU i ersättning för tidigare åtaganden.

I avtalet ingår att en övergångsperiod tar vid omedelbart efter Storbritanniens utträde fram till åtminstone den 31 december 2020. Perioden är till för att skapa en så smidig övergång som möjligt från nuvarande regler och kan förlängas i max två år, till slutet av 2022.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer