ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Sverige sticker ut med låg skatt på egendom

  • Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sverige går mot trenden i den rikare världen genom att ha sänkt skatten på fastigheter och genom låg skatt på egendom, enligt en ny jämförelse av skatter.

Skatten på arbete har sänkts men är högre än i andra länder, särskilt marginalskatten.

Det är statliga Konjunkturinstitutet (KI) som i en rapport för SNS har borrat i skattesystem i EU och länder inom OECD och mätt dem mot svenska skatter.

I rapporten, som läggs fram på ett seminarium i dag, konstateras att skatten på arbete har sänkts med 250 miljarder sedan år 2000, först genom en skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften och sedan, efter maktskiftet från S-regering till Alliansen 2006, genom flera jobbskatteavdrag. Båda betydde ungefär lika mycket och sänkte sammantaget skatten på arbete med motsvarande 5 procentenheter av BNP.

”Trots att man har sänkt skatten på arbete ligger vi fortfarande över snittet i OECD, i synnerhet för höginkomsttagare där vi har högsta marginalskatten. Även efter slopandet av värnskatten kommer vi att ligga bland de högsta”, säger KI:s generaldirektör Urban Hansson Brusewitz till TT.

Rapporten framhåller att Sverige också har en ren skatt på arbete, den allmänna löneavgiften, som arbetsgivarna betalar förutom arbetsgivaravgifter till socialförsäkringarna.

Många länder har sänkt skatten på arbete och även i Sverige pågår en diskussion om att fortsätta genom att växla skatt på arbete mot höjda skatter på annat, till exempel miljöskatter. Ett bekymmer är dock att det kostar staten mycket att sänka skatten på arbete, jämfört vad som går att få in genom andra skatter.

”Vill vi ha en offentlig sektor på ungefär den nivå vi har i dag så är det oundvikligt att det blir en tämligen hög skatt på arbete”, säger Hansson Brusewitz.

Det som kan finnas till hands är sådant som högre skatt på miljö, energi, alkohol och tobak, eller högre moms på mat. Andra varianter vore högre skatt på egendom som kapital, hus och andra tillgångar.

Sverige sticker ut genom att ha ett lågt uttag av skatt på egendom. Och medan trenden utanför Sverige sedan 2000-talet har varit att höja skatten på fastigheter, har Sverige gått motsatt väg.

”Den ökade inkomstspridning vi har fått de senaste decennierna beror inte på att vi har fått en större spridning på lönerna, vilket har skett i många andra länder. Det har mer att göra med inkomster från kapital och fastigheter och 3.12-regler. Ägare av fåmansbolag har fått gynnsammare beskattning och mer redovisas som utdelningsinkomster än förvärvsinkomster”, säger Hansson Brusewitz.

Han pekar på att utdelningarna från fåmansbolag har ökat från 30 miljarder 2007 till 100 miljarder. Det beror mycket på att skatten på utdelning sänkts. Reglerna har även i övrigt gjort det mer lockande för ägare och delägare att ta ut inkomster som utdelning i stället för som lön eftersom skatten då är mycket lägre.

”Det är viktigt att ha goda incitament för företagande men det är frågan om man inte har gått väl långt”, säger Hanson Brusewitz.

Han säger att denna stora ”inkomstomvandling” inte har gett motsvarande förändring i ökat entreprenörskap.

I rapporten resoneras det om att de höga marginalskatterna kan ha drivit på ökningen av utdelningar i fåmansbolag, vilket ger tilltagande sveda för statsfinanserna i form av lägre skatteintäkter. Det visar att det är ”förenat med svårigheter att ha väsentligt högre marginalskatter på arbetsinkomster än på kapitalinkomster.”

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer