ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

IMF: Tillväxten i år den sämsta sedan finanskrisen

  • IMF:s chefsekonom Gita Gopinath. Foto: Anindito Mukherjee

Den globala ekonomin befinner sig i en synkroniserad inbromsning och tillväxten i år väntas bli den lägsta sedan den globala finanskrisen. 

Det skriver Internationella valutafonden, IMF, i sin globala höstprognos, WEO.

”Den svaga tillväxten är en konsekvens av stigande handelsbarriärer, förhöjd osäkerhet om handel och geopolitik, idiosynkratiska faktorer som orsakar makroekonomisk belastning i flera tillväxtmarknadsekonomier, och strukturella faktorer, såsom låg produktivitetstillväxt och åldrande demografi i avancerade ekonomier”, skriver IMF.

Den globala BNP-tillväxten väntas uppgå till 3,0 procent i år och 3,4 procent nästa år. I prognosuppdateringen i juli var prognoserna 3,2 respektive 3,5 procent.

IMF skriver vidare att förbättringen i BNP-tillväxten 2020 inte är brett baserad, till skillnad från den synkroniserade inbromsningen. I utvecklade ekonomier väntas tillväxten bromsa till 1,7 procent 2019 och 2020 medan tillväxten i tillväxt- och utvecklingsekonomier väntas öka från 3,9 procent i år till 4,6 procent 2020.

Ett utmärkande drag för den tröga tillväxten 2019 är en kraftig och geografiskt brett baserad inbromsning i tillverkningsindustrin och i global handel. 

Enligt IMF är det ett fåtal faktorer driver detta: högre tariffer och utdragen osäkerhet runt handelspolitik har hämmat investeringar och efterfrågan på kapitalvaror, och särskilda störningar som pressar fordonsindustrin, som nya utsläppsstandarder i euroområdet och Kina som gett ihållande effekter. En effekt av detta är att den globala handelsvolymen endast ökade 1 procent under första halvåret 2019, den svagaste ökningstakten sedan 2012.

I motsats till tillverkningsindustrin har tjänstesektorn hållit ställningarna i större delen av världen. Det har gett stöd till arbetsmarknaden och hållit löneökningarna på hälsosamma nivåer i de utvecklade ekonomierna.

IMF konstaterar att den skilda utvecklingen mellan tillverkningsindustrin och tjänstesektorn har hållit i sig onormalt länge, vilket reser frågor om huruvida svagheterna i industrin kommer att sprida sig till tjänstesektorn.

IMF påminner också om att den tröga globala tillväxten kommer i ett läge när penningpolitiken har lättats signifikant nästan simultant runt om i de utvecklade ekonomierna och i tillväxtekonomierna. Frånvaro av inflationsrisker har förmått de större centralbankerna att agera förbyggande mot nedåtrisker.

”Enligt vår bedömning skulle den globala tillväxten, utan sådan monetär stimulans bli 0,5 procentenheter lägre både 2019 och 2020. Denna stimulans har därför hjälpt till att motverka den negativa effekten av handelsspänningarna mellan USA och Kina, som beräknas kumulativt reducera nivån för global BNP 2020 med 0,8 procentenheter”, skriver IMF.

IMF påpekar dock att eftersom centralbankerna redan har använt delar av ett begränsat utrymme så kan de inte ha mycket ammunition kvar när ekonomin är i ett svårare läge

IMF fastslår vidare att nedåtriskerna mot utsikterna är ”förhöjda”. Handelsbarriärer och förhöjda geopolitiska spänningar, inklusive brexit-relaterade risker, kan ytterligare störa leverantörskedjorna och hämma förtroendet, investeringar och tillväxt.

”En realisering av dessa risker kan leda till ett abrupt skifte i risksentimentet och exponera finansiella bräckligheter som byggts upp under åren med låga räntor”, skriver IMF.

Därtill kan den låga inflationen bita sig fast och hämma det penningpolitiska utrymmet ytterligare i framtiden och begränsa dess effektivitet. Riskerna från den klimatförändring som nu sker kommer också att öka dramatiskt framöver, om inte omedelbara åtgärder vidtas.

Enligt IMF måste åtgärder för att ersätta handelsbarriärer med uthålliga avtal, och för att minska geopolitiska spänningar, prioriteras.

”Sådana åtgärder kan kraftigt höja förtroendet, få fart på investeringarna, bromsa fallet i tillverkningsindustrin och handeln, och höja den globala tillväxten”, skriver IMF.

I avvaktan på sådana åtgärder vill IMF att den ekonomiska aktiviteten ska stödjas på ett ”mer balanserat sätt”.

”Penningpolitiken kan inte vara den enda spelaren utan bör kombineras med finanspolitiskt stöd där det finns utrymme och där policyn inte redan är för expansiv”, skriver IMF.

”Ett land som Tyskland bör dra nytta av negativa lånekostnader för att investera i socialt- och infrastrukturkapital, även ur ett rent 'cost-benefit'-perspektiv”, fortsätter fonden.

Om tillväxten skulle försvagas ytterligare kan en internationellt koordinerad finanspolitisk respons, utformad efter landförhållanden, komma att krävas.

IMF:s chefsekonom Gita Gopinath sammanfattar rapporten med att konstatera att de globala utsikterna är fortsatt osäkra, med en synkroniserad inbromsning och osäker återhämtning.

”Med 3 procents tillväxt finns inget utrymme för policymisstag, och ett omedelbart behov för beslutsfattarna att stödja tillväxten”, skriver hon.

”Det globala handelssystemet måste förbättras, inte överges. Länder måste samarbeta eftersom multilateralism fortsätt är den enda lösningen för att hantera stora frågor, som risker från klimatförändring, cybersäkerhetsrisker, skatteflykt… och möjligheterna och utmaningarna med framväxande finansiella teknologier”, fortsätter chefekonomen.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer