ANNONS:
Till Di.se

Danske Bank om konsumtionssiffran: "De goda åren är över"

September månads hushållskonsumtion var oförändrad, och följer på ett svagt mönster de senaste två månaderna – samt ger Danske Bank vatten på sin kvarn om svag svensk BNP-utveckling framöver.

Hushållens konsumtion var oförändrad i september jämfört med samma månad föregående år, och jämfört med föregående månad steg konsumtionen med blygsamma 0,1 procent, enligt SCB:s statistik på fredagen.

Under tremånadersperioden till och med september sjönk konsumtionen 1,7 procent jämfört med föregående tremånadersperiod. I augusti steg konsumtionen visserligen med 0,3 procent, men det var avsevärt lägre än de som noterades i mars-juni, mellan 3,3 och 4,3 procent. Julifacit: minus 0,3 procent.

Michael Grahn, chefekonom på Danske Banks svenska filial, noterar att utfallet var det tredje i rad med nolltillväxt eller tillbakagång för den BNP-komponent som står för cirka hälften av produktionen.

"De goda åren är över. De senaste åren har vi haft en nedåtgående trend i hushållens konsumtion som mycket kan förklaras av lägre reallöneökningar. Det är inte så uppmärksammat, men de senaste åren har reallöneökningarna varit de svagaste sedan eurokrisen", säger han i en intervju med nyhetsbyrån Direkt.

De senaste åren har inflationen stigit utan att det hänt särskilt mycket med löneökningarna, vilket fått reallöneökningarna att sjunka, till runt 0,5 procent 2017 och hittills under 2018, från i snitt bortåt 2,5 procent de föregående fem åren.

"Man ska skilja på bra och dålig inflation. Bra inflation är när lönerna lyfter inflationstakten, då har hushållen kvar sin köpkraft, men när det som nu är energipriser och kronförsvagning som lyfter inflationen, och lönerna inte rör sig, käkar det direkt upp hushållens köpkraft. Det ger en dålig förutsättning för privat konsumtion", säger Michael Grahn.

Ekonomen skriver på Twitter att utsikterna för svensk konsumtion, som hämmas av imploderande bilförsäljning och värmeböljan nu "börjar se ganska kassa ut":

Enligt Michael Grahn är konsumtionssvackan troligen inte tillfällig och hänförlig till enbart svagare bilförsäljning och värmebölja, utan ackompanjeras av en viktig underliggande trend: minskande reallöneökningar. De senaste två åren har svenska löner stigit med bara 0,5 procent, skriver han och jämför med plus nästan 2,5 procent under föregående fem år.

Svensk BNP har, enligt Danskes modell där den svaga septembersiffran för hushållskonsumtion stoppats in, bromsat till lite drygt 2 procent i det tredje kvartalet, och utsikterna inför det fjärde kvartalet pekar mot en försämring, enligt ekonomen.

Danske Banks BNP-prognoser hör till de lägre av konjunkturbedömarnas.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies