1515
Annons

Google och Facebook kräver att anställda vaccinerar sig innan de återvänder till kontoren

Foto:Jeff Chiu

Både Facebook och Google kommer att kräva att de anställda i USA vaccineras mot covid-19 innan de återvänder till kontoren. Det rapporterar flera medier.

Innehåll från CuebidAnnons

Företagen behöver stå bättre rustade inför det ökade cyberhotet

Idag kan alla företag räkna med att utsättas för försök till dataintrång. Hoten förändras ständigt, samtidigt som många verksamheter inte har resurser nog att identifiera ett säkerhetsintrång. Cuebid hjälper företag att undvika mardrömmen att obehöriga kommer in i systemen.

Dataintrång är en attraktiv marknad för cyberbrottslingar. Riskerna är låga, vinsterna goda och motståndet minimalt. Oftast behövs det inte mer än ett användarkonto för att kunna orsaka ett företag stor skada.

– Utsätts man för en attack kan det få en mängd olika konsekvenser. Hela verksamheten kan stängas ner eller information manipuleras på olika sätt. Ofta ställs företagen inför två val – att betala eller lösa det på annat sätt – och oavsett vilket blir det ofta väldigt kostsamt, förklarar Niklas Dahl, vd Cuebid Väst.

Tiden viktig vid intrång

Ju tidigare intrånget uppmärksammas ju större chans att minska skadorna.

– Många attacker sker i samband med högtider då företagen har stängt eller minskad bemanning, förklarar Niklas.

IT-miljöerna har växt snabbt och många företag saknar både resurser i form av tid men även kunskapen som krävs för att hitta intrång och hantera dem snabbt. 

– Det är inte så konstigt att många företag känner en oro och en ovisshet inför hoten om dataintrång. Hoten förändras ständigt och blir fler och fler, menar Niklas.

Övervakning dygnet runt

Genom att vända sig till en extern expert kan man få hjälp att implementera avancerade lager av säkerhetsmekanismer som hela tiden anpassar sig för att hantera det föränderliga hotlandskapet. 

– Vi erbjuder kontinuerlig säkerhetsövervakning, dygnet runt, varje dag året om. Våra algoritmer upptäcker oväntade händelser och kan direkt gå in och isolera problemet så att det inte fortsätter att sprida sig, berättar Thomas Hedströmmer, Cuebidkoncernens säkerhetsarkitekt. 

Varje larm eller åtgärd hanteras av erfarna säkerhetsanalytiker. Det utsatta företaget kontaktas efter en förutbestämd rutin och kan själva bestämma hur de vill gå vidare. Cuebid tar ansvar för att övervaka och kontrollera om något sker och kan agera direkt och på så sätt minimera skadan. 

– Våra kunder kan sova bättre om natten när de vet vi ständigt är där och skyddar verksamheten, säger Thomas Hedströmmer.

Testa säkerheten i din IT-Infrastruktur genom vårt pentest 

Utbildning av anställda en viktig del

Att utbilda sin personal i IT-säkerhet är en annan viktig del. Majoriteten av attackerna initieras av medarbetarna när de till exempel klickar på en länk i ett e-postmeddelande. På Cuebid har man utvecklat en plattform med flera korta utbildningstillfällen.

– Utbildningsplattformen är ett starkt kompletterande erbjudande till våra övriga säkerhetslösningar. Är de anställda uppmärksamma och medvetna om vilka risker som finns stärker det hela företagets it-säkerhet. avslutar Johan Malmberg, koncern-vd Cuebid.

Analyser er IT-miljö med oss

Om Cuebid: 

Sedan 2009 har Cuebid hjälpt över 500 svenska företag att undvika mardrömmen att få ett IT-intrång. Vi är en tjänsteleverantör inom cybersäkerhet, kommunikation, datacenter och molnlösningar.

Läs mer om Cuebid här! 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cuebid och ej en artikel av Dagens industri

Covidvaccin spekuleras kunna ha chans till Nobelpris

Inför veckans Nobelavslöjanden är upptäckten som banat väg för covidvaccinen en snackis. Frågan är om det redan är dags för tekniken bakom mRNA-vaccinerna att belönas?

Foto:Jessica Gow

De har spelat en avgörande roll för att vi nu ser slutet på pandemin, och redan förra året spekulerades det om ett Nobelpris skulle gå till forskare som kom på mRNA-tekniken som används i flera av vaccinerna mot covid-19.

Ofta dröjer det många år, ibland decennier, innan en upptäckt belönas med ett Nobelpris. Orsaken är att man vill vara helt övertygad om att upptäckten och den vetenskapliga grunden för den stämmer, förklarar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

”Generellt tar det ofta tid – inte bara för att utreda upptäckten, utan även för att se vilket genomslag och betydelse den får.”

Samtidigt påpekar han att ett antal upptäckter fått Nobelpriset redan fem, sex år efter att de såg dagens ljus. Till exempel belönades japanen Shinya Yamanaka 2012 för den upptäckt han publicerade bara sex år tidigare, om att vilka celler som helst i kroppen kan ”omprogrammeras” till omogna stamceller som sedan kan utvecklas till andra celltyper, exempelvis nerv- eller tarmceller.

”Ingen är gladare än vi när det går att ge priset snabbt efter att en upptäckt gjordes, men allt beror på hur vetenskapen fortskrider”, säger Thomas Perlmann.

Nobelpriset ska enligt Nobels testamente ges till en upptäckt som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Det borde med råge kunna sägas gälla mRNA-vaccinerna, som hittills getts i hundratals miljoner doser världen över och haft en avgörande roll för att bromsa pandemin. 

Men vilken roll spelar det att många människor haft nytta av en upptäckt? Många gånger går priset i fysiologi eller medicin snarare till grundläggande upptäckter som ännu inte bidragit till exempelvis nya behandlingsmetoder.

Enligt Thomas Perlmann handlar det om en balansgång mellan att belöna å ena sidan grundläggande upptäckter som ökar förståelsen för hur vi människor fungerar, och å andra sidan upptäckter som kanske är mindre fundamentala men som haft stor betydelse för människors hälsa.

”Det finns inga principer här, men alla i kommittén balanserar de här sakerna i sin bedömning.”

Om mRNA-vaccinerna skulle blir aktuella är nästa fråga vem eller vilka som skulle få priset. En vetenskaplig upptäckt är sällan verket av en person. Men Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, har sin åsikt klar.

”Katalin Karikó. Hon har varit tongivande för utvecklingen och gjort flera grundläggande upptäckter som har varit avgörande för mRNA-vacciner. Hon har stått vid labbänken och är hjärnan och uppfinnaren bakom det, även om det självklart är ett komplext teamwork”, säger hon. 

Karin Loré tycker att mRNA-vacciner är av kalibern att upptäckten skulle kunna belönas med Nobelpris.

”Den första vetenskapliga publikationen som visade att man kan injicera mRNA i en cell och få den att uttrycka protein kom 1990 så det är ingen ny upptäckt. Sedan har det varit många delar som behövts utvecklas. Men det är en fantastisk utveckling och en produkt av ett långvarigt vetenskapligt arbete.”

I och med pandemin har grundupptäckten kring mRNA-vaccinen fått möjlighet att visa vad de går för. Och det gick snabbt. En avgörande förklaring till det är att resurser från många olika håll plötsligt riktades mot samma mål.

”I vanliga fall när man utvecklar ett vaccin tar man ett steg i taget och ser om det fungerar. Nu gjorde man allting samtidigt vilket innebär större risker. Men man såg att det fanns stora vinster med om det skulle fungera”, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

En fråga om är om de pågående stridigheterna kring mRNA-vaccinerna påverkar Nobelkommittén. Moderna anklagar Pfizer/Biontech för att ha inkräktat på patent rörande mRNA-tekniken och för att ha ”kopierat” Modernas vaccin och har tagit saken till domstol.

I princip spelar sådana stridigheter inte in i beslutet, enligt Thomas Perlmann.

”Men däremot skulle sådana stridigheter kunna spegla oklarheter kring vem som gjorde upptäckten eller hur, och vi är inte immuna för sådana signaler.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera