ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Euron försvagades något efter duvaktiga uttalande från Draghi

Norska kronan stärktes initialt på torsdagen efter räntebesked från Norges Bank men tappade efter hand denna förstärkning. Euron försvagades en aning efter duvaktiga uttalanden från ECB-chefen Mario Draghi samtidigt som Europaräntorna vände nedåt. 

Vid svensk stängning var den tyska tioårsräntan stabil på 0,27 procent, medan den svenska tioåringen slutade 1 punkt högre på 0,47 procent.

ECB lämnade som väntat sina styrräntor oförändrade och bekräftade att nettotillgångsköpen ska avslutas i december.

Vid den efterföljande presskonferensen sade ECB-chefen Mario Draghi att inkommande data har varit svagare än väntat och även om riskerna mot tillväxten på det stora hela är balanserade så lutar riskbalansen över åt nedsidan. Han nämnde svagare extern efterfrågan och osäkerhet från geopolitiska risker.

Uttalandena tolkades som duvaktiga vilket fick euro och räntor att sjunka.

ECB lämnade också nya prognoser där de höjde inflationsprognosen för 2018, men sänkte den för 2019, samtidigt som BNP-prognoserna för 2018 och 2019 sänktes. Prognosförändringarna var dock marginella.

Handelsbanken skrev i en kommentar att ECB levererade en "vag duvaktig signal", som visade att de kommer att ta tid på sig och vara fortsatt försiktiga när de tar bort sin penningpolitiska stimulans.

Andra centralbanker som lämnade räntebesked på torsdagen var Norges Bank och Schweiz Nationalbank, SNB.

Norges Bank lämnade som väntat styrräntan oförändrad på 0,75 procent på torsdagen samtidigt som räntebanan justerades ned något på grund av fallet i oljepriserna och svagare tillväxtutsikter internationellt.

"Som vi nu värderar utsikterna och riskbilden kommer styrräntan mest sannolikt höjas i mars 2019", sade centralbankschefen Öystein Olsen i ett uttalande.

SEB skrev i en kommentar att även om det vara väntat med oförändrad ränta så har osäkerheten på marknaden vad gäller timingen för nästa höjning ökat på senare tid. Norges Bank håller däremot fast vid sin guidning mot första kvartalet, nu mer specificerat till mars. 

Norges Bank försöker vara transparenta för att förankra de räntekänsliga hushållens förväntningar och undvika en uppgång i sparandet.

"Vi tror att de ekonomiska utsikterna måste förändras drastiskt för att Norges Bank ska avstå från att leverera en räntehöjning med 25 punkter i mars", skrev SEB. 

Även Schweiz Nationalbank, SNB, lämnade som väntat sina styrräntor oförändrade och slog även fast att de kommer att vara fortsatt aktiva på valutamarknaden vid behov, samtidigt som de tar den generella valutasituationen i beaktande.

Tyska IFO-institutet sänkte på torsdagen sin tillväxtprognos för Tysklands ekonomi från 1,9 till 1,5 procent för 2018 och från 1,9 till 1,1 procent för 2019. För 2020 ser de nu en tillväxt på 1,6 procent, jämfört med tidigare prognos på 1,7 procent.

Enligt IFO kommer perioden med ekonomisk svaghet, som orsakades av bilindustrin, att hålla i sig till 2019. Även den osäkerhet som skapats av brexit och den amerikanska handelspolitiken tynger den tyska ekonomin.

Här hemma publicerade Kantar Prospera på morgonen sin stora enkät som visade att inflationsförväntningarna var stabila, medan löneförväntningarna totalt hade stigit något på två och fem års sikt. 

Framförallt var det arbetstagarorganisationerna som hade dragit upp sina löneförväntningar, medan arbetsgivarorganisationerna däremot har lite lägre förväntningar på kortare sikt.

SCB-statistik visade att arbetslösheten kom in lägre än väntat i november, och låg stilla på 5,5 procent, i stället för att stiga till 5,7 procent, som analytiker i SME Direkts enkät räknat med. Säsongsrensat steg arbetslösheten till 6,1 procent från 6,0 procent, väntat var en uppgång till 6,2 procent.

Sysselsättningen ökade med 119.000 personer och antalet arbetade timmar ökade med 1,9 procent.

Torbjörn Isaksson, chefanalytiker på Nordea, skriver i en kommentar att avmattningen i BNP-tillväxten hittills inte har haft någon betydande påverkan på sysselsättningen.

"Detta är viktigt för Riksbanken eftersom högt resursutnyttjande är en förutsättning för normalisering av räntorna och eftersom andra data varit en besvikelse. Därmed stöttar arbetslöshetsrapporten synen att Riksbanken kommer att höja räntorna nästa vecka", enligt Isaksson.

Knut Hallberg, Swedbank, håller med och noterar att såväl ökningen av sysselsättning och arbetskraft liksom antalet arbetade timmar är positiva nyheter för Riksbanken.

 På valutamarknaden handlades euron kring 1:1350 mot dollarn, ned 1:1366 vid svensk stängning på onsdagen. Dollarn stärktes till 113:58 mot yenen, från 113:32.

Kronan har blivit 4 öre starkare till 9:06 mot dollarn och 5 öre starkare till 10:29 mot euron, efter att på onsdagens ha försvagats av lägre inflationsutfall än väntat för november.

Pundet fortsatte att kämpa på grund av den fortsatta osäkerheten kring brexit.

USA-räntorna pekade också nedåt, främst i kortare löptider. Tioårsräntan var upp 1 punkt till 2,91 procent.

Statistik på eftermiddagen visade att importpriserna sjönk 1,6 procent i november, från oktober, vilket var klart under väntade -0,9 procent. Bakom låg ett prisfall på 12,1 procent för importerade petroleumprodukter.

Veckostatistiken över antalet nya arbetslösa överraskade samtidigt på nedsidan och sjönk med 19.000 personer till 206.000. Väntat var en nedgång till 225.000 personer, enligt Reuters. Denna statistik brukar dock vara mycket svängning från mitten på november till början av januari och kan vara svår att tolka.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies