ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Ekonomiprofessor: Den som lyfter luren driver priset

I alla finansiella transaktioner finns det som bekant minst en köpare och en säljare, men forskning säger att kursen i samband med transaktioner drivs av den som lyfter på luren och ringer upp den andra parten. Om köparen ringer säljaren går priset upp, medan om säljaren ringer köparen går priset ned. 

Det sade ekonomen och den tidigare ekonomiprofessorn John Cochrane till Nyhetsbyrån Direkt vid Skagen Fonders nyårskonferens i Stockholm.

John Cochrane har forskat om prisbildning och bland annat varit verksam vid University of Chicago.

Vissa förklarar kursrörelser med värderingsförändringar medan andra betonar flöden. Vad är din syn?
"Flöden kan bero på en värderingsförändring som leder till ett flöde som driver priset. Flödet är ofta sättet på vilket en värderingsförändring påverkar priset, så teorierna behöver inte stå i motsats till varandra", svarar ekonomen.

Anta att man får ett "margin call" där banken kräver att man säljer för att minska sin skuldsättning, utan att man har ändrat sin uppfattning om vad aktien är värd - kan man då tala om en mer renodlad flödeseffekt där värderingsförändring inte är inblandad?
"Om man säljer för att man är tvungen att dumpa sitt innehav torde priset först gå ned, men sedan återhämta sig. Om någon säljer när det kommer en negativ nyhet brukar priset däremot gå ned och stanna nere. Det vi tenderar att se på finansmarknaderna är det sistnämnda - jag tolkar det som att prisförändringar ofta handlar om att nyheter påverkar marknaden", säger John Cochrane.

Hur fort uppstår motkraften att någon tycker att det är värt att agera på motsidan?
"Det finns en rad obelånade aktörer, såsom statliga oljefonder eller Warren Buffet, som är ute och letar efter möjligheter som kan föra tillbaka priserna dit de bör ligga. Om alla investerare på en marknad har ett gemensamt 'margin-call'-problem eller motsvarande så kan priserna på vissa marknader vara låga i flera månader eftersom det tar tid att locka fram andra investerare. Men om priset går ned på en likvid aktie så studsar den upp igen på ett antal millisekunder. Eller säg två dagar, för alla sorters konstiga saker händer på intradagsmarknaden. Höghastighetstrading verkar inte göra marknaderna särskilt mycket mer effektiva".

Det finns bra köp- och säljmöjligheter då?
"För människor. En 'flashkrasch' i det amerikanska börsindexet S&P 500 hade inte hänt om det varit människor som handlat. Visst, det kom en stor säljorder och orderboken kollapsade, men människor hade insett att det inte drevs av riktiga nyheter. Fast algoritmerna hade aldrig sett något liknande så de köpte inte. Så när den här livstidens bästa köpmöjlighet dök upp stod algoritmerna på sidlinjen", noterar John Cochrane.

"För en tid sedan sjönk Coca-Colas aktiekurs vid varje heltimmeslag och studsade sedan tillbaka upp. Människor upptäckte mönstret, men algoritmerna gjorde inte det. Det visade sig att någon som ville sälja Coca-Cola-aktier hade programmerat en algoritm för att sälja lite varje timme."

Varför kunde inte en smart algoritm se det?
"De behöver träna. När de ser något nytt behöver de få träning på mönstret medan en människa snabbt kan förstå det", säger John Cochrane.

Vid den så kallade "flash-kraschen" den 6 maj 2010 dök amerikanska aktiekurser och index mycket snabbt för att sedan återhämta sig efter en stund.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies