ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Brexit

Commerzbank ser brexitosäkerheten fortsätta att tynga pundet

  • Foto: Kirsty Wigglesworth

Risken för att Storbritannien kraschar ur EU den 31 oktober har stigit på senare tid, och även om det finns alternativ så väntas den fortsatta osäkerheten tynga pundet i närtid.  

Det skriver Commerzbank i en analys på tisdagen.

EU ser inte ut att vilja omförhandla brexitavtalet, samtidigt som premiärminister Boris Johnson och hans ministrar knutit sig hårt till att verkligen lämna EU den 31 oktober, om inte avtalet ändras, och då i synnerhet reservlösningen (backstop) tas bort. Någon ny begäran om senarelagd brexit, i linje med tidigare uppskjutna datum, tycks inte aktuellt.

Därmed skulle det vara upp till parlamentet att stoppa en hård brexit. Talman Jon Bercow har sagt att parlamentet inte kan rundas, men det råder stor oklarhet runt detta eftersom Storbritannien inte har någon skriven författning.

Det finns i teorin två sätt för parlamentet att åter senarelägga brexit: via en lag eller att fälla regeringen. Ingen av vägarna är säker trots en majoritet i parlamentet. 

I april antog parlamentet Cooper-Letwin-lagen med en majoritet om endast en röst. Med denna tvingade parlamentet regeringen att be EU att senarelägga brexit, och en liknande lag skulle troligen få stöd av en majoritet av ledamöterna.

Men det är osäkert om de får chansen att göra det. Till skillnad från i andra demokratier har underhuset inget inflytande på sin agenda i många fall. De kan bara föra fram förslag vid särskilda tillfällen för oppositionen eller "backbenchers" men det är regeringen som bestämmer detta, och det finns inget som tvingar den att göra det till slutet av oktober. Det har även funnits regeringsledamöter som anser att regeringen kan ignorera en sådan resolution, och detsamma gäller deklarationer som antagits i så kallade "nöddebatter".

Ett alternativ kan vara att ändra i en lag som regeringen antar, men regeringen kan undvika detta genom att inte föra fram någon lag som kan ändras före den 31 oktober. 

Det andra alternativet är att få till en misstroendeomröstning. Labour-ledaren Jeremy Corbyn har redan annonserat att han ska försöka få till det i början av september. Då regeringen har en mycket liten minoritet, bara en eller tre platser beroende på hur man räknar, så är det möjligt att Corbyn lyckas. Men det är mindre säkert än vad gäller att senarelägga brexit, då det innebär att konservativa måste gå emot sin egen regering vilket kan äventyra deras platser i nästa val.

Skulle regeringen falla så startar en period av 14 dagar där de antingen måste hitta en ny majoritet, genom att till exempel byta ministrar, eller så ska nyval hållas.

I förra veckan sonderade Corbyn bland opposition och vissa Tories-ledamöter om att få till en övergångsregering under hans ledning. Den regeringen skulle skjuta upp brexit och hålla nyval, inklusive en ny folkomröstning. Reaktionen visar att en sådan lösning knappast är trolig.

Därmed skulle en misstroendeförklaring leda till nyval, men Boris Johnson skulle kunna föreslå ett valdatum som ligger bortom den 31 oktober. Det är sant att en expeditionsministär inte bör fatta beslut med omfattande verkan, men i detta fall låter de bara redan fattade beslut ha sin gång.

Kontentan är att det troligen är möjligt för regeringen att låta brexit ske den 31 oktober trots en majoritet emot i parlamentet. Men det kräver ändå att de ska utnyttja sitt manöverutrymme till fullo och gå emot demokratiska rutiner och resultatet av omröstningar i parlamentet.

 "Svaret på frågan huruvida det blir en hård brexit den 31 oktober beror på om Johnson och hans regering verkligen vill lämna EU vid det datumet till vilken kostnad som helst", skriver Commerzbank.

En möjlig beräkning är att försöka vinna tillbaka väljarna som gått till Brexitpartiet och därmed försöka vinna en majoritet i nyvalet mot en fragmentiserad opposition. Men det riskerar också att skapa en djup institutionell kris och lämna ett spår av förödelse i det politiska landskapet som kan äventyra hans position som premiärminister. 

"Vår slutsats är att den kompromisslösa attityden hos regeringen har gjort en avtalslös brexit mer sannolik, och vi skulle för närvarande ge det en sannolikhet på strax över 50 procent. Men om parlamentet återigen lyckas senarelägga det så återstår en rad scenarier: ny regering efter ett nyval, en ny folkomröstning med (möjligt inställd brexit), ett avtal som reglerar handeln efter brexit (vilket gör backstop överflödigt), eller så klart en hård brexit vid senare tidpunkt", skriver Commerzbank.

Hursomhelst är osäkerheten stor vilket väntas tynga pundet en tid framöver. En hård brexit kan i sig komma att få pundet att tappa 10 procent eller mer, men det kan i sin tur få BOE och ECB att intervenera. En annan motverkande kraft är att scenarier om livsmedelsbrist etc kan vara överdrivna och marknaden handla upp pundet på en känsla av att det "inte var så illa som befarat".

En ny senareläggning öppnar å andra sidan för en betydande pundförstärkning då en avtalslös brexit då åter blir mindre sannolik. Ett nyval skulle också kunna öppna för en mer konstruktiv brexit eller att den ställs in helt. 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies