ANNONS:
Till Di.se

Byggoro och sval konjunktur kommer sänka tillväxten till krisnivåer

Nästa år kommer den svenska ekonomin växa med 1 procent – den lägsta tillväxttakten sedan eurokrisen. Det slår Teknikföretagen fast i en ny konjunkturprognos. Kombinationen svalare global konjunktur och spridningseffekter från bostadsmarknaden tynger.

I Teknikföretagens senaste konjunkturrapport, med den dystra titeln "Balansakt på recessionens brant", spås den globala tillväxten bromsa till 3 procent i år och 2,5 procent nästa år, med riskerna tydligt på nedsidan.

"Det råder ingen tvekan om att de samlade riskerna är negativa för världsekonomin", heter det i rapporten där bland annat brexit och oron kring Italiens skuldsättning pekas ut som jokrar i leken.

Inbromsningen är tydlig men inte extrem. Den globala ekonomin växte ungefär i samma takt så sent som 2016.

Ur ett svenskt perspektiv är nedgången desto mer drastisk. Den svenska ekonomin väntas växa 2,4 procent i år och endast 1 procent nästa år. En sådan låg tillväxtsiffra har inte synts sedan eurokrisen.

Det är också lågt jämfört med andra tunga prognosmakare. Konjunkturinstitutets senaste prognos är att tillväxten ska nå 1,9 procent 2019. Samma bedömning gör Riksbanken. Danske Bank ligger något lägre med en prognos om 1,6 procent medan SEB tror att tillväxten ligger kvar strax över 2 procent de kommande åren.

Chefsekonomen Mats Kinnvall medger att Teknikföretagen sticker ut jämte andra prognosmakare. Men organisationen var tidigt ut med varningarna – redan för ett år sedan publicerade Teknikföretagen en konjunkturprognos med titeln "Efter toppen".

Efter revideringarna av tidigare tillväxttal handlar det nu om att den svenska ekonomin alltmer följer den globala enligt Mats Kinnvall.

"Sedan får man krydda det med det hemkokta bostadseländet", säger han.

Eländet i fråga – framför allt fallande bostadsinvesteringar – har stått i fokus sedan bostadsmarknaden svajade till. 

Spridningseffekterna tynger bland annat tillverkningssektorn. Tillsammans med avmattningen i den globala konjunkturen och medföljande nedgång i exporten innebär det att prognosen är nolltillväxt för sektorn nästa år. Teknikindustrin väntas växa lika mycket som ekonomin i stort under 2019.

Inte heller tjänstesektorn väntas kunna komma med något rejält tillväxtbidrag. Här är det istället resursbrist som står i vägen och tillväxten väntas halveras till 1,6 procent nästa år.

I rapporten sätts hoppet om att undvika en regelrätt lågkonjunktur till hushållen som fortfarande gynnas så länge räntorna förblir låga.

Även där klämmer ju dock skon. Amerikanska Federal Reserve har signalerat ytterligare en räntehöjning i år och fortsatta höjningar nästa år, ECB avslutar sitt stödköpsprogram till årsskiftet och vid Brunkebergstorg förbereder sig Stefan Ingves och kollegorna i Riksbanksdirektionen på en första räntehöjning i december eller februari.

En tröst är att höjningarna kan ge mer artilleri att ta till när konjunkturen viker samtidigt som det politiska läget sannolikt lär resultera i en svag regering med begränsade möjligheter att använda finanspolitiken för att hålla fart i ekonomin.

För Mats Kinnvall råder det dock ingen tvekan om att den svalare konjunkturen kommer att sätta käppar i hjulet, åtminstone för Riksbanken. Även om en första räntehöjning levereras lär konjunkturläget sätta punkt för fortsättningen.

"Den här idén om en normalisering när vi ska upp till 3-4 procent, den är bara att glömma", säger Mats Kinnvall.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies