Blankarna flyr G5 Entertainment efter rapportrally
Blankningarna i G5 minskade på torsdagen parallellt med att gamingbolagets aktie klättrade 24 procent i kölvattnet av sin rapport.
Felaktiga leverantörsbetalningar kostar företag över 100 000 kronor om året
Ett svenskt företag genomför sannolikt 3-4 betalningar till registrerade bluffbolag per år utan att veta om det. Här berättar vi om de vanligaste och mest kostsamma felen vid leverantörsbetalningar – och hur du kan undvika dem.
Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar
Kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar ligger i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Samtidigt går det åt värdefull tid att korrigera fel – närmare bestämt cirka 25 dagar per bolag. Det visar en undersökning från fintech-företaget Inyett som varje år läser av 60 miljoner transaktioner. Vi bad Inyetts vd Magnus Månsson att lista några av de risker som alla företag bör titta närmre på:
1. Bluffbolag
Mer än tre miljarder kronor hamnar i händerna på bluffbolag varje år, och många företag
vet inte om att de har betalat en bluffaktura. Det kan exempelvis handla om ett påhittat bolag som skickar ut fakturor på måfå.
– Får du till exempel en faktura där det står ”leverans av kaffe” och ett belopp på 2 000 kronor är det inte alltid du orkar kolla om fakturan stämmer, speciellt inte om du har ytterligare 50 fakturor att kolla igenom den dagen. De allra flesta har inte heller möjlighet att manuellt gå igenom Svensk Handels varningslista varje gång det är dags att betala en faktura, säger Magnus Månsson.
2. Avvikande betalmönster
Hela idén till Inyetts automatiserade lösning, som varnar för misstag, risker och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar, föddes efter att en kommunanställd fört över 398 000 kronor istället för 3 980 kronor till en kvinnas konto. Kvinnan hann spendera skattepengarna innan felet upptäcktes och domstolen fastslog att hon inte behövde betala tillbaka dem.
– I det fallet handlade det om ett handhavandefel, men ett avvikande betalmönster kan exempelvis också vara tecken på avtalsbrott, där leverantören debiterat mer än vad som varit normalt eller överenskommet sedan tidigare.
3. Betalningar till leverantörer som saknar F-skatt
Om du betalar en faktura på 100 000 kronor där det står att leverantören har F-skatt, men så inte är fallet, kommer du att ha betalat 30 procent för mycket. Vid en eventuell skatterevision kan du som beställare bli skyldig att betala de uteblivna sociala avgifterna till Skatteverket. Det skulle betyda att du totalt behöver betala 130 000 kronor istället för det korrekta beloppet 70 000 kronor. Inyetts undersökning visar att ungefär 6,3 procent av en organisations leverantörsbetalningar görs till företag som saknar F-skatt.
– Det kan då handla om en leverantör som tidigare har haft F-skatt men som blivit av med den, vilket är helt omöjligt för dig att ta reda på det om du inte sitter och knappar in varje enskild mottagare, säger Magnus Månsson.
– Vår tjänst kan däremot utföra den kontrollen i realtid. Den flaggar inte bara vid bedrägerier, avvikande betalmönster och avsaknad F-skatt, utan också om en leverantör har försatts i konkurs eller om gironumret inte stämmer. Vi har skapat en avancerad tjänst som samtidigt är väldigt enkel att använda.
Mer från Inyett
Återhämtning i pundet – stor räntehöjning väntas i november
Det är fortsatt stora kast i brittiska räntor och pundet efter finansminister Kwasi Kwartengs ”minibudget” i förra veckan, som indikerade stora ofinansierade satsningar med ökad upplåning som följd.
Volatiliteten i brittiska tillgångar ses som ett exempel på när penning- och finanspolitiken inte agerar i tandem utan snarare bekämpar varandra, ett tema för fler länder just nu.
Den tvååriga statsobligationen handlas på 4,30 procent, 20 punkter ned från måndagen men mer än 70 punkter upp jämfört med före minibudgeten.
Bedömare talar också om sämre likviditet i obligationshandeln vilket ökar volatiliteten, samtidigt som Bank of England enligt plan ska börja sälja av sina innehav (QT). Detta kan komma att revideras vid novembermötet.
Kwasi Kwarteng försökte på måndagen lugna marknaderna med ett uttalande om att de ska lägga fram en medelfristig budgetplan den 23 november, samtidigt som budgetkontoret OBR presenterar en prognos.
”Budgetplanen kommer att lägga fram detaljer om regeringens budgetregler, inklusive att säkra att skulden faller som andel av BNP på medellång sikt”, skrev de.
Strax därefter kom ett uttalande från Bank of Englands chef Andrew Bailey om att de bevakar utvecklingen på de finansiella marknaderna ”mycket noga i ljuset av den signifikanta omprissättningen av finansiella tillgångar”.
Han framhöll att penningpolitikens roll är att säkra inflationen på medellång sikt, och BOE kommer inte att tveka att ändra räntan ”så mycket som behövs” för att föra tillbaka inflationen till målet.
Att BOE inte agerade nu fick pundet att tappa initialt då det funnits förväntningar om en mellanmöteshöjning, men samtidigt har marknaden dragit upp förväntningarna om höjning i november till cirka 125 punkter.
Chefekonom Huw Pill ska tala senare på tisdagen, och kan eventuellt ge mer ledtrådar. Kwarteng ska också träffa ledande företrädare för brittiska banker för ett ”krismöte”.
Pundet har återhämtat sig under tisdagen till 1:08-nivån mot dollarn. Före minibudgeten handlades paret runt 1:12.
Bank of England antas fokusera mer på inflationen än pundet i sig, och anses heller inte ha resurserna för att uthålligt stötta valutan.
Marknaden har dragit upp sina förväntningar om att pundet kan vara på väg mot paritet mot dollarn. Nomura ser GBP/USD på 0:9750 vid årsskiftet, och att de går igenom paritet i november, medan Morgan Stanley ser paritet vid årsskiftet.
”Stramare penningpolitik som ökar oron för tillväxten och de offentliga finansernas uthållighet, antingen direkt eller indirekt, kommer troligen inte att se pundet stärkas som respons”, skrev Morgan Stanley i en kommentar enligt Bloomberg News.
Europaräntorna handlas något högre i längre löptider, med tyska räntor svagt upp. Italienska räntor handlas upp till 10 punkter högre. Spreaden mellan italienska och tyska statsobligationer har fortsatt att vidgas under veckan, och tioårsspreaden är nu uppe på nära 2,50 procent.
Giorgia Melonis och hennes högerkoalitions valseger i helgen anses ha potentialen att öka spreadarna. Efter att en ny regering tillträder i oktober ligger fokus på vem som blir finansminister och vad ändringarna i budgeten för 2023 kan bli.
Att Italien är beroende av cirka 200 miljarder euro i bidrag och lån från pandemifonden Next Generation EU kan vara en återhållande faktor, liksom ECB:s underförstådda stöd.
ECB-chefen Christine Lagarde varnade på måndagen för att breda ekonomiska stöd försvårar ECB:s kamp mot inflationen. Hon ser också en uppenbar risk för teknisk recession runt årsskiftet. Senare i veckan får vi preliminär KPI-inflation för september, som väntas stiga till 9,7 procent.
USA-räntorna har sjunkit under tisdagen. Fed-ledamöter talar fortsatt om behovet av räntehöjningar, och marknaden är inriktad på att det i november kommer en fjärde räntehöjning i rad om 75 punkter.
Fed-chefen i Cleveland, Loretta Mester, sade att policyn kommer att behöva vara restriktiv en längre period för att förhindra att inflationsförväntningarna tappar förankringen. Fed-chefen i Atlanta, Raphael Bostic, sade att det viktigaste just nu är att få inflationen under kontroll.
”Tills vi ser det så kommer vi att ha mycket volatilitet i alla riktningar på marknaden”, sade han.
Vad gäller brittiska tillgångar sade han att reaktionen varit oroande. Nyckelfrågan blir vad detta i slutändan betyder för att försvaga den europeiska ekonomin, vilket är ett viktigt övervägande för hur USA:s ekonomi kommer att utvecklas.
Svenska räntor handlas lite högre i längre löptider, medan kronan stärkts något. Data från SCB visade att producentpriserna steg 22,0 procent i årstakt i augusti, upp från 20,4 procent föregående månad. Högre priser på el bidrog till uppgången, medan årstakten för konsumtionsvaror (inhemsk tillgång) steg till 15,3 från 15,2 procent.
Ökningstakten i hushållens upplåning fortsatte att sjunka, till 5,6 procent i augusti från 5,9 procent i juli. Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan steg till 2,52 procent från 2,21 procent. Detta alltså innan Riksbankens höjning med 100 punkter i september.
