ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Höstbudgeten 2019

Dystra prognoser i budgeten – ökande arbetslöshet gäckar Andersson

Under onsdagsmorgonen lämnade finansminister Magdalena Andersson (S) in den hårt framförhandlade budgetpropositionen.

Världens ekonomier bromsar, vilket ger effekt även i Sverige. Det är analysen av finansminister Magdalena Andersson som låter de dystra projektionerna färga budgetpropositionen.

I budgeten, som har sin grund i förhandlingarna mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, framgår att regeringen nu väntar sig en ökad arbetslöshet.

2019 väntas arbetslösheten uppgå till 6,3 procent för att sedan öka till 6,4 procent 2020 och 2021. 2022 är prognosen 6,5 procent. Arbetslösheten ligger i linje med vad regeringen tidigare förutspått.

Finansdepartementet spår att Sveriges BNP kommer att landa på 1,4 procent för i år, samma prognos håller sig även för nästa år. Sedan ska BNP öka enligt prognosen, 2021 ökar den till 1,8 och än mer till 2022 då BNP förväntas öka till 1,9 procent.

Det innebär att Sverige de närmsta tre åren kommer se en mindre tillväxt än väntat. I april i år förväntade sig Magdalena Andersson en tillväxt strax över de siffror man nu presenterar.

Finansministern har under en längre tid inför budgetsläppet pratat om ett avmattat läge i världspolitiken. Därför blir regeringens insatser gällande arbetsmarknaden en viktig del i budgeten.

Under tisdagen kom nya siffror från SCB som visade att arbetslösheten ökar oväntat snabbt.

I augusti var 393.000 personer arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,1 procent. Det är en ökning med en hel procentenhet - 56.000 personer - jämfört med samma månad förra året.

Magdalena Andersson beskrev då siffrorna som ”överraskande på nedåtsidan”.

Under tisdagen presenterade också Magdalena Andersson och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) satsningar på 1,3 miljarder som ska få fler i arbete.

Sysselsättningsgraden väntas öka fram till 2022, om än marginellt. 2019 landar den på 68,6 procent för att 2020 minska till 68,5 procent för att sedan stiga till 2022 när den, enligt finansdepartementets projektioner, hamnar på 68,8 procent.

Finansministern sade under gårdagens presskonferens om jobbsatsningarna att hon är öppen för förändringar i och med de dramatiska arbetslöshetssiffrorna från SCB. Det kan innebära nya förslag.

Den offentliga sektorn kommer att se ett mindre sparande den närmaste perioden. 2020 utgör sparandet 0,3 procent av BNP och för att sedan stiga något till 0,4 år 2021. 

Det är en bra bit under finansdepartementets beräkningar i april i år. Då låg siffran på 1,1 procent år 2021.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer