1515
Annons

Zuckerberg har mest rätt i Twitter-fejden

LEDARE. Trump har en poäng när han kritiserar Twitters censurering. Och Facebooks Mark Zuckerberg har rätt i att man bör skilja på sociala medier och de traditionella med ansvariga utgivare.

Foto:Jens Meyer

Twitter har under en längre tid arbetat med att städa upp i användarnas budskap. Bland annat för att filtrera bort citat från påhittade eller manipulerade medier. Det är bra. För en månad sedan började bolaget med fakta-kontroller och markering av osanna tweetar om Covid-19 för att hindra myter om smittan från att spridas. Detta var okontroversiellt. Men när de vidgade sin ambition till att omfatta felaktig eller missledande information om valet, och i tisdags markerade mot två av Donald Trumps tweetar, exploderade presidenten.

På torsdagen utfärdande han som hämnd en exekutiv order för att göra om den lag från 1996 (sektion 230) som särskiljer sociala mediers ansvar från traditionellas. Sociala medier är befriade från ansvar för innehållet, de kan därför inte heller stämmas för det. Detta skydd vill Trump ta bort. Han menar, med visst fog, att den som sållar beter sig som en utgivare.

Många menar dock dels att lagändringen inte kommer att gå igenom, dels att ett sådant förslag slår hårdast mot presidenten själv eftersom det innebär att hans ofta aggressiva utspel riskerar att stoppas av en ansvarig utgivare. 

På fredagen tog Twitter ett steg till och censurerade Trumps inlägg om protesterna mot polisvåldet mot svarta. Det löd: ”Just spoke to [Minnesota] Governor Tim Walz and told him that the Military is with him all the way. Any difficulty and we will assume control but, when the looting starts, the shooting starts. Thank you!” Motivationen för att stoppa inlägget var att det bryter mot Twitters regel att man inte får glorifiera eller uppmana till våld. 

Vad Twitter nu gör är att de självmant närmar sig rollen som publisher och tar ansvar för innehållet. Det har startat ett gräl mellan Twitters grundare/vd Jack Dorsey och Facebooks dito Mark Zuckerberg, som hävdar att sociala plattformar inte ska vara skiljedomare om vad som är sant.

De har olika utgångspunkter. För Facebook med sina 2,5 miljarder användare från ett brett spektrum skulle en sådan lagändring inneböra ett hårt slag mot affärsmodellen. Men 74 procent av Twitters användare går dit för att få nyheter, så Dorseys förflyttning är logisk. Han vill ha trovärdighet. Men om Twitter går mot redaktionella bedömningar måste de ta konsekvenserna.

Alla sociala medier bör följa lagar mot hat, hot och bedrägerier. Ibland är gränsdragningen svår. Men de är något annat än redaktioner vars affärsidé är att välja ut vad de ska publicera och ska därför bedömas enligt en annan måttstock. Sociala medier är en demokratisk revolution som öppnat för allmänheten att debattera i det offentliga rummet. Den bör värnas.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Befogad kritik av ESG-fonder

Tidigare i veckan publicerade Di en intervju där Merryn Somerset Webb, journalist och tongivande kritiker av näringslivets hållbarhetsarbete, riktar udden mot de mäktiga amerikanska fondbolagen.

VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.
VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.Foto:MARK LENNIHAN

Att fondernas hållbarhetsarbete skärskådas är välbehövligt. Blackrock, Vanguard och State Street är mäktiga aktörer som tillsammans förvaltar 20 000 miljarder kronor, enligt Wall Street Journal. När fonderna kanaliserar detta kapital till vissa sektorer (och väljer bort andra) får det ibland oönskade effekter.

Med hållbarhetsakronymen ESG (miljö, sociala frågor och bolagsstyrning) som ledstjärna har fondbolagen tagit på sig en roll som sträcker sig långt utanför kärnuppdraget: att maximera vinsterna i de bolag där man är ägare och generera högsta möjliga avkastning för spararna.

Fondbolagen själva hävdar att ESG-förvaltningen ger bättre avkastning. Men det återstår att bevisa att så verkligen är fallet. Globala ESG-fonder har presterat sämre än marknaden som helhet under de senaste fem åren, enligt en sammanställning från Bloomberg. Avkastning var i genomsnitt 6,3 procent per år, jämfört med 8,9 procent för en bred fond som inte exkluderade efter ESG-kriterier.

Men ESG-förvaltningen får också andra oönskade effekter. Pengar styrs bort från sektorer där de behövs. Ta den viktiga försvarsindustrin. Före kriget i Ukraina var exempelvis Saab-aktier bannlysta för hållbarhetsfonder. Det misstaget har dessbättre många förvaltare nu korrigerat.

Att bedöma vilken nytta ESG-förvaltningen gör är svårt. Det finns hundratals olika standarder för att mäta ESG, vilket inte precis underlättar för privatpersoner som vill förstå vilken nytta deras sparande har gjort. Tillsynsmyndigheter i USA och Tyskland har i år slagit ned på förvaltare som utan fog kallar sin förvaltning ”grön”. 

De sociala aspekterna av ESG är notoriskt undanglidande. Det som är okej i ett land kan vara helt fel i ett annat. Att ta ställning i sådana frågor kräver djup kännedom och trovärdighet, vilket fondbolag sällan har.

Hållbarhet är en självklarhet i näringslivet i dag, men för att engagemanget ska vara trovärdigt måste det fokuseras på områden där bolaget verkligen kan göra nytta. Skala bort, som tidningen The Economist argumenterar för, S:et och G:et i ESG och fokusera på bolagens koldioxidutsläpp. Och överlåt åt politikerna att stifta lagar och träffa överenskommelser som påskyndar den gröna omställningen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera