Annons

Ytterkantspartiernas oundvikliga normalisering

LEDARE. Greklands premiärminister Alexis Tsipras inledde sin politiska bana som kommunist, blev kvar i den grekiska vänsterkoalitionen Syriza när kommunisterna bröt sig ur i början av 00-talet, klättrade i hierarkin, blev partiledare strax efter finanskrisen 2008 och premiärminister i dyningarna efter den grekiska skuldkrisen 2015.

EU-RESA. Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Greklands premiärminister Alexis Tsipras i januari. Tsipras regering – en koalition mellan yttervänstern och ytterhögern – lärde sig den hårda vägen att det låg i Greklands intresse att förbli en del av eurozonen, sa han i veckan.
EU-RESA. Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Greklands premiärminister Alexis Tsipras i januari. Tsipras regering – en koalition mellan yttervänstern och ytterhögern – lärde sig den hårda vägen att det låg i Greklands intresse att förbli en del av eurozonen, sa han i veckan.Foto:Petros Giannakouris

Då hade Grekland antagit fem åtstramningspaket, varit på vippen att lämna eurozonen, förlorat närmare en fjärdedel av sin bruttonationalprodukt och i praktiken genomgått en politisk revolution. 

De tidigare statsbärande liberalkonservativa och socialdemokratiska partierna imploderade och Syriza, ett randfenomen på yttre vänsterkanten som fem år tidigare samlat 5 procent av rösterna, blev största parti med drygt 36 procent. 

Alexis Tsipras mandat var mycket tydligt. Han rasade mot imperialistiska tyskar, fördömde den ”nyliberala hegemonin”, satte hårt mot hårt i förhandlingar med trojkan (ECB, IMF och EU-kommissionen) och föreföll i ett för EU-samarbetet avgörande ögonblick beredd att lämna eurozonen och i stället återinföra drachman. 

Det gjorde han inte. I stället satte han sig ned och förhandlade fram en impopulär överenskommelse som lade grunden för Greklands ekonomiska återhämtning: över 2,5 procents tillväxt, budgetöverskott, förnyad tillgång till internationella kapitalmarknader och återbetalningar till IMF tidigare än väntat. 

I en klargörande intervju med Financial Times i veckan (23/4) berör Tsipras sin personlig-politiska omvändelse utan att nämna den konkret. Hans regering – en koalition mellan yttervänstern och ytterhögern – lärde sig den hårda vägen att det låg i Greklands intresse att förbli en del av eurozonen och EU, konstaterar han. 

Han avfärdar brexit som galenskap, understryker vikten av att ”återvinna Europas tillit” och vill till och med sänka bolagsskatten för att få ytterligare fart på tillväxten. 

Det är en ganska anmärkningsvärd politisk resa på fyra år, men knappast ensam i sitt slag. Den europeiska politiken, liksom den svenska, vimlar av partier med extrema ståndpunkter som tvingats anpassa sig till verkligheten när de väl lyckats ta sig in i värmen.

Den politiska arenan är ingen tom spelplan, man spelar oftast på andras villkor. Det är därför de italienska regeringspartierna Lega och Femstjärnerörelsen först bröstade upp sig men sedan vek ned sig och accepterade EU:s budgetkrav härom månaden, och skälet till att franska Nationell Samling (tidigare Nationella fronten) inte längre bara vill stanna kvar i EU, utan numera också omfamnar euron.

Det är förklaringen till att MP och SD bytt position i EU-frågan och modererat sina ursprungliga ståndpunkter om tillväxt respektive invandring, samt till att politiker som Jeremy Corbyn och Bernie Sanders sannolikt ganska fort skulle göra många anhängare besvikna i regeringsställning.

Det är också en viktig insikt att ha med sig inför Europaparlamentsvalet i maj. Det har målats upp som ett ödesval mellan liberalism och nationalism, men det är det inte.

Förutsättningarna är i själva verket följande: kristdemokratiska EPP (där M och KD ingår) och socialdemokratiska S&D (där S ingår) förväntas förbli största partigrupper men för första gången förlora sin gemensamma majoritet, vilket kommer göra beslutsfattandet mindre förutsebart.

Rimligen gör de i högre utsträckning än tidigare gemensam sak med liberala ALDE (C och L) och de De gröna (MP).

De EU-skeptiska partigrupperna väntas gå framåt men inte samla mer än en tredjedel av mandaten, vilka bara kan växlas in i inflytande om man sätter sig ned och förhandlar, det vill säga modererar sina ståndpunkter. Villkoren styr.

Därutöver berör EU-parlamentet i mycket liten utsträckning den typ av stora, existentiella frågor som partierna – inte minst de svenska – försöker få valet i maj att kretsa kring.

Som Fredrik Erixon vid Bryssel-tankesmedjan ECIPE betonar i en utmärkt ny rapport för Fri Värld (”Det bortglömda valet”) är det ”ytterst få omröstningar i parlamentet – och än färre skarpa omröstningar: voteringar om att ändra på europeisk lag – som behandlar frågor där nationalist-populisterna avviker från den politiska mitten eller på andra sätt utmärker sig: storleken på asylmottagande eller arbetskraftsinvandring, politik för integration eller assimilation, definitionen på medborgarskap, attityd till mediepluralism och konstnärlig frihet, med mera.”

Annie Lööf och LO har alltså fel. EU-valet handlar inte om populism, däremot om ganska torra men viktiga frågor som frihandelsavtal, utsläppsrätter, EU:s långtidsbudget, fiskekvoter och kemikalieanvändning i jordbruket. I dem landar inte sällan liberaler och nationalister på samma sida.

Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera