ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Weil debatterar utifrån känsla mer än förnuft

  • Robert Weil. Foto: Joey Abrait

LEDARE. Finansmannen Robert Weil skriver på Di Debatt (7/11) att ”Kapitalismen har tappat kompassen”. Han oroas över klyftor, men bilden av att de ökar är inte entydig.

Robert Weil är en aktningsvärd person. Exempelvis har han som få samtida förmögna svenskar bidragit ekonomiskt till kulturlivet, bland annat med Judiska Teatern och konsthallen Magasin 3. Det är också positivt och viktigt att näringslivsprofiler deltar i samhällsdebatten. Men Robert Weils resonemang i artikeln ”Kapitalismen har tappat kompassen” tål att utvecklas. Han beskriver inte på vad sätt kapitalismen har misslyckats eller vad som bör göras. 

Han hänvisar till ”de underbara åren 1945 till 1975”. Det är lite märkligt, för även om Europas ekonomier då växte och de statliga investeringarna var höga, så var det från låga nivåer. Skillnaderna mellan rika och fattiga var i realiteten väsentligt större än i dag eftersom den lägsta nivån var så låg. 

Det är svårt att hitta tillförlitlig statistik före 1960. Vad vi vet är att 1960–1972 steg de svenska reallönerna med 3–4 procent per år, 1970–1995 var inflationen hög och reallönerna steg bara 0,5 procent per år. Sedan tog det fart igen, 1995–2018 steg de med 2,2 procent per år. Och ekonomisajten Ekonomistas, som drivs av några av landets mest kvalificerade forskare, ifrågasätter om klyftorna verkligen ökar i väst. Slutsatsen Daniel Waldenström drar (2/10) är snarare att läget är ganska stabilt sedan 1990.

Han kartlägger förmögenheter i Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA. I de tre europeiska länderna syns ingen tydligt stigande trend i förmögenhetskoncentrationen sedan 1970-talet. I USA, där den rikaste procenten äger en högre andel av total förmögenhet, finns stora mätsvårigheter, men en uppgång är tydlig under 1980- och 90-talen.

Det är inte ovanligt att förmögna personer börjar reflektera över filosofiska frågor som rättvisa och ropa på högre skatter när de själva har byggt sina förmögenheter. Det gäller exempelvis de amerikanska miljardärerna Bill Gates och Warren Buffett. Robert Weil är mindre konkret, vilket är synd.

Carl Bennet var tydlig när han vid ett seminarium i veckan sa att inkomstskatten behöver sänkas för att attrahera kvalificerad, välutbildad arbetskraft. Han påpekade också att om arvsskatten funnits kvar skulle familjen tvingas sälja halva Getinge, som då skulle hamna utomlands, för att betala skatten vid ett arvskifte. Det var ett viktigt ställningstagande.

Det är sant att kapitalismen fungerar bäst för dem som kan tillvarata dess möjligheter. Men framgångarna spiller över på resten av samhället, i form av jobb, innovationer och skatteinkomster. Robert Weil saknar kanske ett Europa han minns som öppet, där allt var möjligt. Det kan man känna sympati med.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer