ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Volvochefen har rätt om svensk otrygghet

  • LARMSIGNAL OM VÅLDET. Håkan Samuelsson, vd för Volvo Cars, anser att bilden av Sverige försvårar internationell rekrytering till svenska storföretag. Foto: Jesper Frisk

LEDARE. Håkan Samuelsson, chef för Volvo Cars, varnade under Almedalsveckan för att det är svårt att rekrytera utländska toppkrafter till bolaget.

Det finns generella problem som svenska företag måste hantera när de ska locka internationella talanger. Det handlar om skatterna, och här gäller det bland annat att reglerna för så kallad expertskatt är så pass begränsade. Expertskatten finns till som en ventil i det svenska högskattesamhället för anställda som kommer hit från andra länder. Huvudregeln är att den som tjänar över 93.000 kronor i månaden brutto slipper betala skatt på 25 procent av sin lön. Om lägre avlönade ska få skattelättnaden görs en bedömning av om den anställde är expert eller nyckelperson i lagens mening.

Skattelättnaden gäller i tre år, ett problem eftersom anställningar inte sker med den sortens tidshorisonter. Svenska exportföretag är i toppen av innovationsligan och är snabbt föränderliga. Tre års jobb kan bli ett år. Eller fem.

Men Håkan Samuelsson var extra bekymrad över situationen i Göteborg, som onekligen är Sveriges storföretagscentrum. Här finns Volvo Cars, AB Volvo, SKF, Astra Zeneca, Mölnlycke, listan kan göra längre. Kommunen, regionen och näringslivet är tillsammans ansvariga för den internationella grundskolan och motsvarigheten på gymnasienivå. Det har varit strid om otillräckliga lokaler och andra brister. Men det tycks som att Håkan Samuelsson är lika bekymrad över nivån på skolan över huvud taget. Tillresta familjer tittar inte bara på alternativet med internationell skola utan också på svenska skolor och på barnomsorgen.

Det går inte att lura högkvalificerade arbetssökande från andra länder om standarden på skolan.

Allvarligast för Håkan Samuelsson var bilden av Göteborg som en otrygg stad med gängvåld och skjutvapen.

Uppenbarligen var detta känsligt för stadens polischef Erik Nord som talar om kritikerna som att de ”tar sig för huvudet och nästan svimmar som på tysk opera”. I en TT-intervju sa han att ”tryggheten är en produkt av vad medier rapporterar och det människor får till sig”. Och lade till: ”Även sådana som Håkan Samuelsson får sina informationer från det de läser på Facebook och Twitter. Det är inte säkert att det är sant.”

Stor-Göteborg har nästan en skottlossning i veckan. Kartan över var dessa inträffade i fjol visar att det är koncentrerat till några stadsdelar, men inte enbart. Utöver Biskopsgården, Frölunda och Angered finns också skjutningar i centrum. Den utlänning som funderar på att jobba med fordonsteknik ser lätt att ett av de värsta områdena ligger på Hisingen, inte långt från Volvoföretagens anläggningar.

Storföretagen i Göteborg rekryterar personer från hela världen, med alla hudfärger. Är staden trygg även för den som inte är vit? Ja, hur ska man veta om man aldrig har varit i Sverige?

Problemet, förutom våldet i sig, är perspektivet. En göteborgare flyttar kanske inte från stan av oro för utvecklingen. Den som bor någon annanstans i Sverige tvekar säkert inte att flytta dit. Men för utländska toppkrafter, som inte saknar valmöjligheter, är situationen en annan. Även mindre skillnader mellan länder kan ha betydelse. Eller skillnader på ett visst område.

Och om man står inför valet att antingen ta ett jobb i en annan europeisk storstad eller ett jobb i Göteborg kan otryggheten spela in. Göteborg är extra exponerat mot den här osäkerhetsbilden eftersom staden är mindre. Här finns en skillnad mot Stockholm.

Trygghetsperspektivet är inte något som inte kan kompenseras av företagen själva, till skillnad från skattesituationen som för de allra högsta yrkesgrupperna kan justeras lönevägen. En Di-barometer inför Almedalen visade att högst upp på näringslivscheferna står satsningar på polis och rättsväsende.

Säkerhetsläget i svenska städer låter sig inte vändas i en handvändning. Det krävs målmedvetet, intensivt och uthålligt polisarbete. Men i storstäder i andra länder har våldet lyckats kvävas.

Det som krävs för att bilden av våldet i Sverige ska ändras utomlands är inte glättiga presentationer från de svenska företagen eller svenska myndigheter. Ingen låter sig övertygas av ett lugnande budskap om man upplever att den ursprungliga oron är befogad.

Det som kan förbättra intrycket av Sverige är nyheter om att myndigheterna har lyckats vända utvecklingen, att polisen trovärdigt kan säga att nu är det den som leder över de kriminella.

Storföretagens rekryteringsproblem är sannerligen inte den värsta aspekten av våldet i svenska städer, men det är definitivt en värdemätare som ska tas på allvar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies