1515

Volvo gör rätt i att behålla stödpengar

LEDARE. Det saknas tydligt lagstöd för Tillväxtverket att stoppa bolag som fått korttidsstöd från att göra utdelningar. Om något företag av det skälet krävs på återbetalning bör de ta saken till domstol.

KORTTIDSSTÖD. Korttidsstödet ska uppmuntra företag att permittera i stället för att varsla. Det är ett stöd till samhället mer än företagen. Därför har Volvos vd Martin Lundstedt rätt i att stödet inte ska betalas tillbaka för att vinsten ökar.
KORTTIDSSTÖD. Korttidsstödet ska uppmuntra företag att permittera i stället för att varsla. Det är ett stöd till samhället mer än företagen. Därför har Volvos vd Martin Lundstedt rätt i att stödet inte ska betalas tillbaka för att vinsten ökar.Foto:Fredrik Sandberg/TT

AB Volvo presenterade på fredagen en stark rapport för det tredje kvartalet. Återhämtningen borde glädja många, regeringen, ägarna, anställda, kunder och allmänhet. Men vid presskonferensen i samband med rapporten kom frågan upp om bolaget borde betala tillbaka en del av det statliga permitteringsstöd, 2,3 miljarder kronor varav cirka 1,3 miljarder i Sverige, det mottagit under andra och tredje kvartalen.

Volvos vd Martin Lundstedt sa då att han inte avser betala tillbaka något trots bolagets starka resultatutveckling. Han konstaterade att permitteringsstödet är till för att undvika uppsägningar och säkra att svenska företag snabbt kan öka produktionen när efterfrågan kommer tillbaka. Det har han helt rätt i, men Tillväxtverket verkar inte ha förstått detta. Korttidsstödet administreras av arbetsgivaren men går oavkortat till de anställda. Det får inte förväxlas med andra statliga krisstöd som går in i företagen, där villkoren bör se helt annorlunda ut.

Med korttidsstödet vill staten övertala företaget att inte skära ned antalet anställda så kraftigt och så snabbt som den akuta situationen egentligen kräver av en ansvarsfull vd. Målet är att hindra att arbetslösheten galopperar iväg och förstärker en lågkonjunktur som drabbar hela landet. Företagen gynnas på ett sätt, genom att det är resurskrävande att säga upp och återanställa medarbetare. Men det är inte för deras skull det betalas ut.

Utan något tydligt lagstöd har Tillväxtverket efter politiska påtryckningar valt att fokusera på att företagets ekonomiska ställning inte är för god. Myndigheten förbjöd uttryckligen utdelningar 2020 (hänförliga till vinsten 2019) för de bolag som tog emot permitteringsstöd, en del valde då att avstå och varslade i stället anställda. 

Enligt myndighetens nya dokument som Di skrev om på fredagen (16/10) kan utdelningsförbudet utökas till nästa år, och i värsta fall sträcks det ut till flera år. Den nya hållningen är att vinster inte får delas ut om de härrör från det år då korttidsstödet utgått. Men alla bedömningar är individuella, vilket ökar osäkerheten och risken för krav på återbetalning dramatiskt. Tillväxtverket skriver att ”Ett företag kan inte anses ha allvarliga ekonomiska svårigheter om bolagsstämman fattar beslut om aktieutdelning under en period när bolaget får stöd för korttidsarbete, även om den faktiska utdelningen planeras till en senare tidpunkt”. Under fredagen uppgav myndigheten att någon ändrad tolkning inte var beslutad utan att saken är ”under beredning”. Men inriktningen är densamma som i våras och otydlighet är dess främsta kännetecken.

Tillväxtverket överväger enligt onsdagens dokumentation att låta bedömningen av om en utdelning ska godkännas påverkas av hur lång tid det gått mellan det att stödperioden avslutats och att beslut om aktieutdelning fattats. Företaget måste dessutom enligt dokumentet kunna visa att en eventuell utdelning/värdeöverföring som så småningom sker möjliggjorts av företagets egen verksamhet. Hur ska det gå till och hur länge ska den regeln appliceras? 

Tillväxtverkets hållning är densamma nu som i våras, och den saknar lagstöd. Det står inte skrivet någonstans i den förordning som reglerar korttidsstödet (2020) att företagets långsiktiga ställning ska vägas in, bara att tillfälliga, akuta ekonomiska svårigheter uppstått plötsligt och utan egen förskyllan. Ändå har Tillväxtverket successivt skruvat till reglerna. Det borde prövas om denna diskriminering av välskötta bolag, som drabbar de varslade och motverkar syftet att minska uppsägningar, står i strid med förordningen och den lag från 2013 som ligger till grund för förordningen.

I lagtexten från 2013 står det tvärtom att stödet inte ska utbetalas till företag som har ekonomiska problem. Utbetalning av stödet villkoras av anställningsrelaterade faktorer, arbetade timmar etc. Endast det företag som ljugit om sådana förhållanden ska tvingas till återbetalning.

Om företag som Volvo krävs på återbetalning av stöd bör de därför pröva saken i domstol. 


Innehåll från NetsAnnons

Ny mätning: E-handelns framtid är ljus – men fraktkris och bristande betalningslösningar kan påverka negativt

Patrik Müller, e-handelsexpert på betalleverantören Nets.
Patrik Müller, e-handelsexpert på betalleverantören Nets.

Den pågående pandemin har lett till förändringar i konsumtionsmönsteret hos svenskarna. Betydligt fler uppger att de handlar mer på nätet numera på grund av Covid-19: 37 procent för första halvåret i år jämfört med 22 procent andra halvåret ifjol.

Men störningar i de globala försörjningskedjorna kan hota den positiva trenden, liksom webbutikers brister i betalningsmodellen till konsumenterna.

– Att överraskas av ett högt fraktpris eller andra oväntade kostnader i kassan upplevs som väldigt negativt och leder till att många köp på nätet avbryts, säger Patrik Müller, e-handelsexpert på betalleverantören Nets.

Nets mäter varje år den svenska e-handelsmarknaden och kan nu visa resultatet för det första halvåret, januari till juni 2021. Under den här perioden har svenskarna handlat tjänster, resor och produkter för totalt 105 miljarder kronor på nätet, vilket kan jämföras med drygt 215 miljarder för helåret 2020. E-handeln går nu in i en positiv period – men det finns faktorer som kan påverka. 

Nets rapport ger insyn i branschen

Mätningen, som genomförs löpande per månad av Sifo/Kantar och bygger på intervjuer med totalt 1 500 svenskar, visar att e-handeln i Sverige har fått en positiv skjuts av den pågående pandemin. Undantaget är resor som minskat dramatiskt. 

Men fler svenskar uppger att de handlar mer på nätet numera och av andra anledningar än förut. Traditionellt har pris, bekvämlighet och tidsbesparing varit viktigast, men nu är även social distansering en faktor. Nästan en fjärdedel av svenskarna som handlar på nätet gör detta för att undvika folksamlingar.  

Produkthandeln på nätet går fortsatt starkt men den pågående fraktkrisen kan hota nya rekord. Hittills i år har svenskarna handlat produkter för totalt 70,4 miljarder kronor på nätet, vilket kan jämföras med 150,5 miljarder för helåret ifjol. 

Tjänster noterar 19,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 33,2 miljarder för helåret ifjol. Den historiskt största enskilda tjänsten på nätet är biljetter till evenemang, vilket lidit mycket på grund av restriktionerna – men som nu ser ljus i mörkret i och med att dessa lyfts.

Resekategorin som varit klart störst på nätet i alla år innan pandemin noterar 15,8 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 31,4 miljarder för helåret ifjol. Då var detta dock en minskning med hela 100 miljarder jämfört med 2019, eftersom resandet decimerades mycket kraftigt på grund av Covid-19.

– Försäljning av alla typer av biljetter till evenemang lär explodera i och med att restriktionerna nu lyfts. Hur resor kommer att utvecklas återstår att se, det är ett fortsatt intensivt klimatfokus men fler vaccinerade och lättade restriktioner i allt fler länder kommer nog innebära att även resandet tar fart, säger Patrik Müller.

Containerbrist kan hota e-handeln

Men det finns orosmoln på e-handelshimmelen: just nu är en faktor den globala fraktkrisen och bristen på containrar. Kapacitetsbrist och trängsel i hamnar och farleder världen över har gjort att priset på containerfrakt mångdubblats det senaste året. Det har gjort att priser hos konsumenterna skjutit i höjden samtidigt som leveranser från producenter till webbutiker uteblivit.

En annan generell faktor är bristande prisinformation och komplicerade betallösningar som får många konsumenter att avbryta köpet på nätet, vilket påverkar den totala försäljningen negativt. 

– Den absolut största anledningen, som en tredjedel av svenska uppger som förklaring till att de avbrutit ett pågående köp, är att slutpriset när fraktkostnaden inkluderats blivit för högt. Att överraskas av ett högt fraktpris i kassan upplevs som väldigt negativt. Vill man motverka detta så måste webbutikerna kommunicera slutpriset i ett tidigare skede, eller baka in det i försäljningspriset så att produkten kan erbjudas fraktfritt, säger Patrik Müller.

Fler äldre personer uppger också att de avbrutit ett köp eftersom betalningsprocessen varit för krånglig.

– Var femte person säger att de skulle handla mer på nätet om deras kortuppgifter sparades hos webbutiken tills nästa gång. Vill e-handlarna öka sin försäljning kan det vara värt att förenkla sin betalningslösning säger Patrik Müller.

Rapporten Svensk E-handel har publicerats årligen sedan 2007. Rapporten för 2020 kan laddas ner här.

Om Nets 

Med en tro på enkelhet och säkerhet som grunden för tillväxt och framsteg driver Nets betallösningar för en enklare morgondag för både banker, företag och konsumenter i hela Europa. För mer information www.nets.eu. 

Nets är en del av den ledande europeiska betalleverantören Nexi Group. 

För mer information se: www.nets.se

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nets och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?