ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Slå världen med häpnad - inför absolut förbud

  • MILJÖNATIONALIST. Indiens premiärminister Narendra Modi har förklarat krig mot plasten, vilket skapat affärsmöjligheter för svenska skogsbolag. Foto: Manish Swarup

LEDARE. Efter maten brukar indier fräscha upp munnen med pan masala, en blandning av träflisor och kryddor, förpackade i små påsar lämpliga för fickan eller handväskan. 

Påsarna görs traditionellt i plast för att bevara aromen och eftersom vanan är utbredd och andedräkten viktig i Indien ligger de använda påsarna i drivor, överallt, tillsammans med annan engångsplast som det indiska samhället använder.

Varje dag slänger indierna 6000 ton plast utanför den reguljära sophanteringen. Landet är nedskräpat intill bristningsgränsen. Havet utanför Mumbai och Kerala är de mest plastbemängda i hela världen. 

Med start 2014 startade den indiska regeringen ett krig mot plasten. Premiärminister Narendra Modi lanserade ”Håll Indien rent” och rekryterade Indiens mest kända skådespelarskor, yoga-gurus och cricket-stjärnor som ambassadörer.

Kort därefter kom de första plastförbuden. Tunna plastpåsar som blåser omkring i vinden och sätter igen dräneringssystem förbjöds först. Producentansvar för engångsplast infördes. Arrangörer för festivaler, bröllop och andra privata folksamlingar hålls ansvariga för nedskräpning. 2016 förbjöds all plastanvändning i cigarettpaket och i förpackningar för pan masala.

Då hände det sig att ett pappersbolag högt upp i Skandinavien sade sig kunna tillverka ett nedbrytningsbart ersättningsmaterial gjort av trä. Billerud Korsnäs var redan stora i Indien på lådor för frukt och grönt och de indiska plastförbuden hade skapat incitament för att ta fram papper som hade plastens inneslutande och arombeständiga karaktär. I dag är man störst på den indiska marknaden för pan masala-förpackningar.

Billerud Korsnäs är inte ensamma i Sverige om att investera i forskning och utveckling för att få fram material som kan ersätta plast. Stora Enso har ett nytt innovationscenter för biomaterial i Sickla. SCA och Domsjö har gått ihop med Mittuniversitetet för att ta fram nanocellulosa. Den största enskilda satsningen är Wallenbergs wood science center, ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Linköpings universitet.

Mycket stora värden står på spel. Plast är ett integrerat material i nästan alla marknader. Textil, livsmedel, fordon, elektronik, hygien, skönhet, överallt används plast. Skogsindustrierna har kommit långt med att omvandla träfiber till intimhygienprodukter och hårda förpackningar. Den svåraste uppgiften nu är att göra träfiber lika vätskebeständigt som plast. Förpackningar måste tåla vätska, även frätande sådan som läsk, och inte ge smak åt vatten, mjölk, juice och allt annat som ska skyddas, tåla transporter och höga temperaturer.

Industrierna är säkra på att lyckas. Och den enskilt viktigaste drivkraften är de olika plastförbuden som kommer från olika delar av världen. Med dem i ryggen vet skogsindustrierna att varje investerad FoU-miljon kan ge stora vinster. För svenska bolag är potentialen särskilt stor. Alla kan göra plast men alla kan inte göra papper, särskilt inte så specialiserade papper. Kunskapen, logistiken och råvarorna finns här, och i Finland.

Men det borde inte bara vara enskilda regeringar, städer och EU, som förra året förbjöd vissa engångsplaster, som driver utvecklingen. Branscher kan själva ta initiativ. Om någon av de stora livsmedelshandlarna som Ica eller Willys skulle avisera en utfasning av plast som förpackningsmaterial skulle det få stor betydelse. Då vet skogsbolagen att det snart öppnas en marknad för all livsmedelshantering och kan investera därefter.

Sverige har små problem med nedskräpning av plast. Det mesta bränns, vilket orsakar koldioxidutsläpp från fossilt material men inte så mycket mer. Ändå dräller plast omkring även här, i vattendrag, längs vägarna, i städer och utmed kusterna. Vissa detaljer kan svenskarna uppenbart inte sköta, som lock till kaffemuggar, snusdosor, hagelpatroner och petflaskor.

Att framtvinga nedbrytningsbart ersättningsmaterial skulle förbättra närmiljön. Men eftersom förpackningsmarknaden är global har det spridningseffekter. Om Sverige skulle skapa en plastfri förpackningsmarknad inom livsmedelshandeln har det stor betydelse också för andra länder eftersom våra bolag finns där. Vad Ica, Willys och snabbmatskedjorna gör i Sverige slår igenom i Indien och tvärtom.

En annan aspekt av just Indien är den uppenbara miljöopportunism som Modi har gjort till en del av sin plattform. Han är på många sätt en del i den nationalistiska populistvåg som präglar så stora delar av världen just nu. Men den behöver inte stå i motsats till miljöintressen, tvärtom. Make America great again kan när som helst bli Make America clean again. Miljöfrågor som nedskräpning och luftkvalitet är lättbegripliga, konkreta, moralistiska, ganska auktoritära och lösningarna ger snabbt resultat. Det är ingen slump att diesel- och plastförbud påfallande ofta börjar som lokala.

Och det är ingen slump att det är då industrierna reagerar. På fordonsmarknaden har lokala dieselförbud varit centrala för utvecklingen av elbilar. Då vet alla vad som gäller. Det är likadant med plastnedskräpningen av haven. Säg absolut nej och slå världen med häpnad.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies