1515
Annons

Vill ni stärka vården – sänk marginalskatten

De nya coronarestriktionerna har fått kritik. En av de vanligaste invändningarna handlar om regeringens motivering, att de införs för att vården är överbelastad, på grund av covid, influensa och rs-virus.

PRESSAT. De höga marginalskatterna gör att det betalar sig dåligt för den som vill jobba mer och som ligger ovanför brytpunkten. En sänkt statlig skatt skulle bli en kraftig och tydlig förändring för att mer arbete ska utföras.
PRESSAT. De höga marginalskatterna gör att det betalar sig dåligt för den som vill jobba mer och som ligger ovanför brytpunkten. En sänkt statlig skatt skulle bli en kraftig och tydlig förändring för att mer arbete ska utföras.Foto:Johan Nilsson

Borde inte svaret vara att stärka vården i stället för att stänga ned delar av samhället? Men hur gör man det?

I varje fall är det inte enbart höjda anslag som behövs. Säkerligen handlar mycket om vårdens organisation och logistik som kunde fungera bättre. Men om det gäller det till synes begripliga och internationellt jämförbara måttet ”vårdplatser” måste man inse att det inte är sängar som saknas – det är personal.

På måndagsmorgonen presenterade finansminister Mikael Damberg nya ekonomiska åtgärder för att lindra effekterna av pandemin och restriktionerna. En av dessa var att fribeloppet i studiemedelssystemet ska slopas även denna vårtermin. Det innebär att studenter kan arbeta så mycket de vill utan att det påverkar deras studiemedel. Den som överskrider fribeloppet får annars återbetalningskrav och det blir därmed ytterligt ofördelaktigt att arbeta mer.

Avskaffandet av fribeloppet syftar uttryckligen till att påverka människor att arbeta mer. Studenter ska alltså uppmuntras att jobba extra inom vården nu när det behövs som bäst. Ingen förlorar ekonomiskt på detta. Studenterna måste fortsätta studera i oförminskad takt eftersom de annars skulle förlora studiemedlet. Ingen studerar alltså mindre, det blir enbart mer arbete. Det här visar att regeringen då och då identifierar incitamentsproblem i ekonomin och är beredd att åtgärda dem.

Men om analysen är att det finns vissa personer med vårdutbildning som kan arbeta mer – de som studerar – borde man se att det också finns personer som redan arbetar i vården som kan arbeta mer.

Inom sjukvården betalar många anställda statlig skatt eller ligger precis under brytpunkten. Dessa personer får en marginalskatt på 52-55 procent när de arbetar extra. Den mycket tydliga signalen från statsmakten blir att man ska fundera noga innan man tar ett övertidspass. Och om man gör det, ska man försöka få kompensationen i ledighet och inte i pengar.

Hur många som avstår övertid av rent ekonomiska skäl går inte att undersöka, särskilt inte just nu under de annorlunda villkor som råder inom vården under pandemin. Det är lätt att tänka sig att många ställer upp och arbetar extra oavsett ekonomisk utväxling. Likaså att andra är slutkörda och inte orkar ta extrapass, oavsett hur hög betalningen är.

Men det är en utbredd uppfattning att ”det mesta går bort i skatt” om man arbetar övertid. Sannolikt är det många som tror att de får högsta marginalskatt även om det inte stämmer i just deras fall. Det är svårt att veta vilken inkomstskatt man betalar i olika lägen, bland annat på grund av den oöverskådliga konstruktionen av jobbskatteavdraget och grundavdraget. Men det är själva uppfattningen att man betalar hög marginalskatt som skadar, just i valsituationen.

Om man sänker den statliga skatten, i dag 20 procent ovanpå kommunalskatten, skulle det få ett kraftfullt signalvärde. Människor skulle lära sig att den högsta marginalskatten (exklusive arbetsgivaravgifter) inte längre är 55 procent utan i stället 40, eller varför inte 30 procent.

Marginalskatten sänktes 5 procentenheter för två år sedan när värnskatten slopades. Men inga andra sänkningar har gjorts. Avtrappningen av jobbskatteavdraget, som får effekten av en extra marginalskatt i de översta skikten, är kvar.

Den högsta marginalskatten får också konsekvenser för företagandet. Det är den skatt man får betala på utdelningar och bolagsförsäljningar som inte ryms inom gränsvärdena i 3:12-reglerna. Den 55-procentiga marginalskatten (bolagsskatt eller arbetsgivaravgift tillkommer) har blivit ett slags referensnivå för entreprenörer - den skatt man får betala om man inte sköter korten rätt.

Det finns alltså många skäl att sänka den statliga inkomstskatten, som i dag bidrar med endast 2,5 procent av skatteinkomsterna. Att Sverige behöver mer arbete utfört, bättre vård och ännu mer entreprenörskap är tre av de viktigaste skälen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?