1515
Annons

Vi måste kunna lita på SCB

LEDARE. SCB har publicerat missvisande statistik som anger att Sveriges dödstal är historiskt höga i april. Det är illa varslande.

SCB-chefen Joakim Stymne.
SCB-chefen Joakim Stymne.Foto:Pontus Lundahl/TT

Sverige har under april i år haft fler dödsfall än under någon annan enskild månad sedan 1993. Dessa sensationella nyheter publicerade myndigheten Statistiska Centralbyrån (SCB) 18/5. Problemet är att uppgifterna ger en bild av att läget är mycket sämre än det är. Det är känsligt eftersom det är ett faktum att Sverige har högre dödlighet än många andra jämförbara länder.

SCB har nämligen inte, vilket är helt grundläggande vid den här typen av jämförelser, relaterat antalet döda till befolkningens ökade storlek sedan 1993. Gör man det visar det sig att dödligheten under en enskild månad varit högre vid fem tillfällen, senast 2009. 

Det är anmärkningsvärt att landets främsta statistikexperter begår ett sådant fel, och det uppmärksammades av docent Per Becker på Di debatt i onsdags (27/5). 

Per Becker påpekar även att en dödlighet i nivå med årets aprilmånad var vanlig under 1980- och 90-talen. Tidigare SCB-statistikern Åke Nilsson, som intervjuas av Emanuel Karlsten på hans blogg, är inne på samma linje och anger två möjliga orsaker till det. Dels fanns det då inget influensavaccin. Dels har andelen som är över 70 år, som enligt Socialstyrelsen utgör 90 procent av de döda, har ökat med en halv miljon de senaste 30 åren. Nilsson påpekar också att eftersom många äldre är multisjuka skulle de sannolikt ha dött av något annat än covid-19 inom några månader. 

Det etablerade sättet att jämföra dödligheten i Covid-19 mellan länder är att mäta dödsfall per miljon invånare. Här ligger Sverige högt, även om antalet halverats från toppen. Problemet är att dessa jämförelser inte tar hänsyn till hur spridd sjukdomen är i landet. Det vet man inte förrän man börjat mäta resistensen (antikroppar). Sverige har knappt börjat. Men när ett storföretag i Stockholm nyligen testade sina anställda indikerade det en resistens hos strax under 20 procent. Man kan anta att det ser likadant ut i stadens population.

Sveriges öppna strategi har fått kritik, men det är för tidigt att säga vilken som varit mest effektiv. För att vi ska kunna dra rätt slutsatser måste vi dock få rätt data från SCB. Det är mindre än ett år sedan som myndigheten lämnade fel uppgifter om arbetslösheten. Här ser ut att finnas ett systemfel som måste åtgärdas omedelbart.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Hjälp Tyskland hålla värmen i vinter

Utsikterna för tysk ekonomi är bräckliga, enligt finansminister Christian Lindner. 

Att döma av färska ekonomiska indikatorer är det ingen överdrift.

ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.
ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.Foto:Jonas Ekströmer/TT

De inflationstyngda tyska konsumenterna har dragit ned kraftigt på sina inköp. Aktörer både inom den tyska industrin och finansmarknaden spår dystra tider när de tillfrågas av konjunkturinstitut. 

Lägg till det den pågående torkan som orsakat sjunkande vattennivåer och framkomlighetsproblem på floden Rhen – en viktig komponent i den tyska industrins transportnät – vilket förvärrar problemen i logistikkedjorna.

Men den stora boven i dramat heter Vladimir Putin. Risken är påtaglig att den ryska presidenten helt vrider av gaskranarna till grannlandet i vinter. 

Om inte tyskarna lyckas dra ned på gaskonsumtionen rejält väntar elransonering.

Runt om i Europa anas viss skadeglädje. Bland sydeuropéer tycks bittra minnen från finanskrisen ha väckts till liv. Men också i Sverige mumlas det om att tyskarna får skylla sig själva som försatt sig i den här situationen. Merkel-regeringen borde ha insett att det var naivt att göra sig så beroende av rysk energi.

Det kan man absolut tycka. 

Angela Merkel fattade ett antal beslut under sina år som förbundskansler som med facit i hand har visat sig vara olyckliga – inte minst att stänga ned kärnkraftverken i förtid. 

Samma sak gäller beslutet av förbjuda inhemsk fracking, en metod för att utvinna naturgas, till förmån för att bygga gasledningar till Ryssland.

Samtidigt var det inte den tyska förbundskanslers naivitet som orsakade kriget i Ukraina. Angela Merkel investerade i tron att täta affärsförbindelser och handel med Ryssland skulle förhindra framtida konflikter. Hon investerade i freden, men det räckte inte.

Men dagens Europa har varken råd med efterklokhet eller skadeglädje. Tvingas tyskarna till elransonering kommer den tyska ekonomin att drabbas hårt, vilket betyder stora problem för hela kontinenten med tanke på Tysklands roll som industriell motor. Drygt 10 procent av Sveriges export går exempelvis dit. 

De skyhöga elpriserna som lär följa kommer heller inte att stanna i Tyskland. Hela EU kommer att drabbas, inte minst södra Sverige, vilket riskerar att förvärra krisen. 

Det hotar i sin tur det folkliga stödet för EU:s styrande politiker, sammanhållningen inom EU, våra sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina – en ond spiral där endast Putin står som vinnare.

Ett sådant mardrömsscenario måste till varje pris undvikas. Ett viktigt steg på vägen är att inse att Tysklands sak är hela Europas.

För svenskt vidkommande är relationen med Tyskland extra viktig, och inte bara på grund av handeln. Som ny Nato-medlem kommer Sverige att vara i behov av en trygg och stark nordeuropeisk allierad inom försvarsalliansen att ta rygg på. Detsamma gäller vår tillvaro inom EU efter britternas sorti. 

Därför är det positivt att Magdalena Andersson får besök av just förbundskansler Olaf Scholz på tisdagen. De ska bland annat diskutera klimatomställningen och besöka Scania i Södertälje för att provköra ellastbilar.

Det är viktigt att komma ihåg att Tyskland tillhör den goda sidan inom europeisk klimatpolitik, trots att rubrikerna numera mest handlar om återstartade kolkraftverk och fiskdöd. Utan den tyska regeringens stöd hade EU:s klimatambitioner knappast varit så höga som de är i dag. 

De återstartade kolkraftverken, bygget av fem LNG-terminaler, gasavtal med Qatar och planerna på att förlänga kärnkraftverkens livslängd ska snarare ses som utslag av politisk realism – inte minst av regeringspartiet Die Grünen – för att klara landets energiförsörjning på kort sikt.

Förhoppningsvis inser Scholz & Co att kärnkraftverken bör drivas vidare också på längre sikt. Magdalena Andersson skulle annars kunna berätta om de dyrköpta svenska lärdomarna av att stänga ned fullt fungerande verk av ideologiska skäl. 

Tyskarna bör också ompröva frackingförbudet för att i framtiden minimera risken att behöva använda kolkraft eller göra sig beroende av gasproducerande diktaturer.

Men i närtid är det framför allt viktigt att EU-länderna håller ihop och samarbetar – att alla gör sitt för att nå EU-kommissionens mål om att minska gaskonsumtionen med 15 procent till i vinter. 

Detsamma gäller möjligheten att dela med sig av el- och gasresurser om något land drabbas av brist, snarare än att göra som Norge som nu hotar med att begränsa elexporten. 

I förlängningen är det en investering i Europas välstånd, och i freden.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera