1515
Annons

Vi kan inte nöja oss med svenskarnas språkkunskaper

LEDARE. I vår globaliserade värld går det inte att nog understryka betydelsen av kommunikation. När vi handlar med varandra, expanderar företag över landsgränser och reser på semester till fjärran länder utgör språk såväl ett potentiellt hinder som en möjlighet.

SPRÅKKUNSKAPER ALLT VIKTIGARE. Svenskar är duktiga på språk, men vi kan inte nöja oss där.
SPRÅKKUNSKAPER ALLT VIKTIGARE. Svenskar är duktiga på språk, men vi kan inte nöja oss där.Foto:NORA LOREK / TT

Det är därför inte förvånande att flerspråkighet är en allt mer önskvärd merit på arbetsmarknaden. Glädjande nog är Sverige det land i EU där medborgarna är bäst på att tala fler språk än det inhemska.

Att svenskar både är duktiga på, och orädda för, att föra sig i engelska samtal är väletablerat. I en rankning gjort av utbildningsföretaget EF förra året var Sverige det land som var bäst på engelska, bland länder där det inte är förstaspråk.

Och visst är det fantastiskt att vi är så duktiga på engelska, men det räcker inte att ambitionerna stannar där.

För samtidigt som kraven på språkkunskaper blir allt högre är moderna språk frivilligt i grundskolan, även om språkvalet är obligatoriskt. Många elever väljer i dag bort studier i exempelvis franska, tyska eller spanska och läser i stället förstärkning i svenska och engelska. Enligt SVT valde var tredje elev ett sådant alternativ framför moderna språk under läsåret 2016/2017.

Att lära sig bättre svenska och engelska är tänkt som ett alternativ för elever som har svårt att klara kärnämnena. När detta i stället ses som en utväg för elever med bristande motivation eller sådana som upplever språket som svårt, är det givetvis ett nederlag. Även Lärarnas Riksförbund har pekat på att moderna språk måste bli ett obligatoriskt ämne.

Att språkkunskaper inte hålls likvärdigt med andra ämnen i skolan klingar dåligt med faktumet att Sverige tillsammans med övriga EU-länder har ett mål om att alla ska kunna två språk utöver modersmålet.

Som ett litet, exportberoende land vilar vårt välstånd på vår förmåga att interagera med omvärlden, och majoriteten av vår handel sker med andra EU-länder genom den inre marknaden. Samtidigt ser vi att betydande hinder kvarstår för tjänstesektorn, bland annat på grund av den barriär som språk kan utgöra.

Vi kommer fortsätta vara beroende av omvärlden. För svensk konkurrenskraft är det essentiellt att språk blir en allt mer integrerad del av vår utbildning. Vi ska klappa oss på axeln för de språkkunskaper vi besitter i dag, men vi ska inte nöja oss.


Moderaterna tog Sverige in i Nato

I riksdagens stillsamma Natodebatt uttryckte sig Ulf Kristersson berömmande om Magdalena Andersson för hennes arbete med Natoprocessen.

NATODEBATT. Magdalena Andersson skriver historia för att hon lyckades ändra sitt partis inställning i Natofrågan. Men det hade inte gått utan Ulf Kristerssons insatser.
NATODEBATT. Magdalena Andersson skriver historia för att hon lyckades ändra sitt partis inställning i Natofrågan. Men det hade inte gått utan Ulf Kristerssons insatser.Foto:Henrik Montgomery

Inte utan orsak. Ställningstagandet blev extra svårt för S på grund av den ideologiska överbyggnad som alliansfriheten har utgjort inom partiet.

Med tiden har Natomotståndet inom S cementerats stenhårt, på ett principiellt plan. Ett medlemskap har betraktats som något som inte behöver bli aktuellt. Därför har det varit gratis för den annars pragmatiska socialdemokratin att låta denna fråga bli dogmatisk. 

I stor utsträckning har den svenska Natoprocessen därmed handlat om att följa socialdemokratins inre konvulsioner. Detta förminskar inte Magdalena Anderssons omsvängning, insatsen blir snarast imponerande.

Men man ska inse att beslutet inte hade varit lika väl förberett, förmodligen inte ens möjligt, utan Moderaternas metodiska arbete för att trycka på i Natofrågan och för att öka kunskapsnivån om säkerhetspolitiska vägval generellt.

Trots att Moderaterna i alliansregeringen låg lågt med att kräva ett Natomedlemskap skedde viktiga förändringar. När Fredrik Reinfeldt läste upp sin första regeringsförklaring hade Göran Perssons ”alliansfriheten har brett folkligt stöd” ändrats till formuleringen att ”Sverige är militärt alliansfritt”. Successivt försvann även sådana konstateranden.

I Försvarsberedningen, där Karin Enström (M) var ordförande samtidigt som Sten Tolgfors (M) var försvarsminister, enades man om solidaritetsförklaringen mot nordiska länder och EU-länder. Där fanns formuleringen ”ge och ta emot stöd, som också kan vara militärt”.

I försvarsbeslutet 2009 fanns inte alliansfriheten med som ett centralt tema, vilket den rödgröna oppositionen protesterade mot.

När Stefan Löfven tillträtt återkom alliansfriheten och formuleringen att den ”alltjämt tjänar vårt land väl” samt att Sverige inte ska söka medlemskap i Nato. Och så fortsatte det in i Magdalena Anderssons regeringstid.

Det fanns ingen intern S-process för att underlätta en ompositionering. Inga uppmjukade formuleringar. Intrycket är snarast att för varje nytt försvarssamarbete med Nato eller USA som presenterades så blev motståndet till ett formellt medlemskap alltmer kategoriskt.

Fotarbetet skedde helt hos oppositionen. I sitt installationstal 2015 som moderatledare krävde Anna Kinberg Batra att ett Natomedlemskap skulle utredas. Så blev det också, men regeringen förbjöd utredaren att förespråka Natomedlemskap. Ändå blev utredningens slutsatser en bas för dagens Natoomsvängning. 

När Ulf Kristersson i mars i år skrev en debattartikel med rubriken ”S har inte längre veto mot svenskt Natomedlemskap” dömdes den ut som ansvarslös av S-debattörer. De upprördes över att M gjorde säkerhetspolitiken till en valfråga. För de flesta andra var det dock uppenbart vad moderatledaren ville åstadkomma.

Med utspelet satte han press på Socialdemokraterna med den underförstådda uppmaningen: Ta steget nu eller så blir det riktigt besvärligt! Strax därefter åkte Magdalena Andersson och Ulf Kristersson gemensamt till en Natoövning i Nordnorge. 

Några kommentatorer sa att stämningen måste ha varit spänd på Norgeresan efter debattartikeln. Men givetvis visste både Andersson och Kristersson att utspelet var en nödvändig igångsättare. 

Räkna med att S försöker dra nytta av beslutet, det lär heta att Socialdemokraterna är ett parti som klarar av att fatta rätt beslut i rätt tid.

Socialdemokraterna lyfter gärna fram hur Ingvar Carlsson (S) hjälpte den borgerliga regeringen med krisuppgörelsen 1992. Att man ryckte in för att rädda svensk ekonomi under en borgerlig regering är en del av ett återkommande S-narrativ.

Moderaterna är mer återhållsamma med att framhäva sina insatser i opposition. Så för att det ska bli sagt: Moderaternas agerande var avgörande för att Socialdemokraterna skulle ändra sig om Nato.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?