1515

Vi har dödsstraff för unga

I inledningen av filmen Gudfadern tar Vito Corleone emot Amerigo Bonasera i en smärtsam scen på sitt kontor. Persiennerna är neddragna. Endast familjens advokat Tom Hagen är med och lyssnar. Utanför pågår dottern Corleones bröllop där Bonasera är gäst.

SORG. Förra året genomfördes 366 skjutningar med 47 döda och 117 skadade som följd, mestadels mycket unga personer.
SORG. Förra året genomfördes 366 skjutningar med 47 döda och 117 skadade som följd, mestadels mycket unga personer.Foto:Johan Nilsson/TT

Amerigo Bonasera är förstagenerationsinvandrare i USA och kommer från samma sicilianska by som familjen Corleone. Han driver en begravningsbyrå med framgång och är distanserad till sitt gamla hemlands maffiafasoner. Han har trott på Amerika, säger han, Amerika har gjort honom rik. Man kan lyckas här.

Han har trott så mycket på sitt nya land att han till och med har låtit sin vackra tonårsdotter Maria umgås med amerikanska pojkar. Han ville att hon skulle bli amerikan och hon fick därför till slut en kväll följa med sin nye pojkvän och hans kompis med bil.

Det slutade med katastrof. Maria blir våldtagen och svårt misshandlad. Pappan känner knappt igen henne på sjukhuset. De båda unga gärningsmännen identifieras och döms, men till ett kort villkorligt straff. De går hem, skrattande, samma dag som domen faller.

Därmed upplever Bonasera att kontraktet med det nya landet är brutet. Han tror inte längre på Amerika men på rätten till hämnd och ber Corleone om rättvisa, det vill säga dödsstraff för de unga männen. Någon annan rättvisa för den skam och lidande hans dotter har utsatts för finns inte i hans värld.

Vito Corleone bannar honom för att han inte gick till Gudfadern direkt utan till domstol men går med på att verkställa en rejäl misshandel av de två ungdomarna, mord uppfyller inte kravet på reciprocitet. 

Hur man ska göra med ungdomar som begår brott har varit en stor svensk fråga sedan den moderna rättsstatens uppkomst. Synen på brott och straff för vuxna har skiftat genom tiderna men synen på ungas brott och straff har varit ganska konstant. Unga har alltid straffats mildare med hänvisning till oförstånd och hopp om snar bättring.

Under de socialpolitiskt progressiva decennierna avskaffades i praktiken straff för unga. Fängelse blev ungdomshem eller ungdomstjänst och den så kallade ungdomsrabatten i kombination med mängdrabatten kortade ned tiderna till nästan ingenting. Den brottsbalk vi har i dag och den domarkår vi har i dag präglas av en stark motvilja till att döma unga till fängelsestraff.

I takt med att ungdomsfylleriet började försvinna såg experimentet faktiskt ut att lyckas. Men när migrationsvågorna skapade en ny typ av utanförskap i redan socialt tunga bostadsområden och droganvändningen ökade, exploderade en mycket grov ungdomsbrottslighet med våldsdåd man inte sett förut.

Det framstår i dag med all tydlighet att Sverige inte kan ha så låga straff för så grova brott på grund av ålder. Det framstår också med all tydlighet att politiker till vänster och stora delar av juristkåren fortfarande inte tror att hårdare straff för unga hjälper. Argumenten ekar likadant sedan 1970-talet: ett hårt straff får alltför negativa konsekvenser eftersom staten riskerar att döma en ung människa till ett liv i kriminalitet.

Men en alltmer akut fråga är vad ett lågt eller uteblivet straff får för konsekvenser. Brott sker ju inte i ett vakuum. I den faktalitteratur som undersöker vår tids ungdomsbrottslighet, som DN-reportern Lasse Wierups ”Gangsterparadiset”, polisinspektören Fredrik Kärrholms ”Gangstervåld” och SVT-reportern Diamant Salihus ”Tills alla dör” finns en ofta förbisedd blodröd tråd: hämnd. Ungdomarna misshandlar och dödar varandra för att vinna marknadsandelar i narkotikahandeln men de lever i hög grad i dödliga hämndspiraler efter ouppklarade brott eller efter brott som knappt har gett något straff.

Om en känd mördare går fri i redan utsatta bostadskvarter och staten inte gör något glider initiativet över till andra krafter. Rättsväsendet har inte monopol på att definiera rättvisa och att utdela straff. Det sociala och moraliska behovet av straff försvinner inte bara för att staten drar sig undan. I ett parallellsamhälle är det lätt hänt att någon utdelar ett parallellstraff. Bonaseras bön om rättvisa är tidlös.

När fransk polis under vintern knäckte och släppte Encrochat och svensk polis kunde bura in hundratals gängkriminella höll justitieministern en triumferande presskonferens om att mordvågen i förorten nu vänder. Hans regering har ytterst motvilligt accepterat oppositionens krav på något strängare straff för unga, kommer 2022, men nu trodde han plötsligt att det fanns ett samband mellan inlåsning och minskad brottslighet.

Skjutningarna sköt dock snabbt fart igen. Man befarar att delar av Encrochat-materialet har läckt ut via advokater, vilket drar i gång hämndspiralerna. Och när de nu häktade förhoppningsvis döms kommer straffen att förbli korta, Sverige tror ju inte på straff för unga.

Konsekvensen av det tänkandet är att Sverige inte skipar rättvisa i utsatta områden och att straff utdöms och verkställs av andra. Det blir ofta dödsstraff eller försök till dödsstraff på ungdomar. Förra året genomfördes 366 skjutningar med 47 döda och 117 skadade som följd, mestadels mycket unga personer. Siffrorna har många aspekter, men att inte se att våldet drivs av uteblivna straff är en stötande social arrogans.


Innehåll från HSBAnnons

Så etablerar man hållbara fastigheter på en het marknad

Bostadsmarknaden är glödhet, men samtidigt iskall. 

Nyproducerade bostäder blir dyra och stora grupper står utan möjlighet att köpa en egen bostad.

– HSB har tagit ställning för att bygga hållbart, men vi vill också inkludera de sociala aspekterna så att vi bygger mer för fler, säger Jonas Erkenborn, vd för HSB Bostad.

Här bygger HSB i hela landet 

En redan het bostadsmarknad har det senaste året fått skjuts av pandemin som har fått efterfrågan på bostäder i attraktiva områden att rusa.

– Vi spenderar mycket tid hemma nu vilket har uppvärderat bostaden, säger Jonas Erkenborn.

– Det faktum att den rekordlåga räntan dessutom gör bostaden attraktiv som investeringsobjekt, och att många ser en möjlighet att göra en bra affär, har lett till en mycket het marknad i många områden i landet.

Men trots att det generellt sett är billigt att låna pengar stänger bolånetak och amorteringskrav effektivt ute de unga från möjligheten att köpa sin egen bostad.

– Vi som har kommit en bit i karriären och har jobb som har klarat sig bra under pandemin har möjligheter på bostadsmarknaden. Men myntets andra sida är att många grupper inte har möjlighet att låna alls och antingen förblir trångbodda eller inte ens kan skaffa en bostad. Marknaden är inte het för alla. 

Prisvärda bostäder i småhusform

HSB och övriga aktörer inom byggbranschen har de senaste åren satsat mycket tid och resurser för att utveckla ett miljömässigt och mer hållbart byggande. 

I det arbetet har HSB tagit ett strukturerat grepp kring ett hållbart byggande med processtyrning och miljövänliga materialval, samtidigt som den sociala hållbarheten levereras genom en trygg och stabil bostadsrättsförening.

– Vi på HSB är väldigt stolta över att ha en historia av att utveckla och förbättra boendesituationen för de många människorna, och det vill vi göra även nu. Vi vill bygga mer för fler så att bland annat unga människor med vanliga jobb har råd att köpa en egen bostad.

För att åstadkomma det gör HSB flera egna insatser, bland annat breddas nu verksamheten genom att även erbjuda prisvärda bostäder i småhusform. 

Dessutom arbetar man med att minska sina byggkostnader genom ta fram typlösningar för till exempel trapphus och badrum som ökar repeterbarheten i produktionen.

– I och med att vi är kostnadseffektiva kan vi öppna nya marknader för bostadsrätter. Dessutom blir det spännande att följa de flyttrörelser ut från stadskärnan som har uppstått i och med pandemin, och se hur vi kan erbjuda prisvärda bostadsrätter med hjälp av goda kommunikationer även i mindre centrala lägen.

Utvecklar samhällen från grunden

Just nu håller HSB bland annat på att utveckla nya stadsdelar i kommunerna runt Stockholm.

– Jag är väldigt stolt över HSB:s tradition att etablera nya bostadsområden, där vi får vara med och utveckla hållbara samhällen från grunden och på så sätt fortsätta vara en samhällsbyggare.

Samtidigt menar Jonas Erkenborn att det krävs insatser även från politiskt håll för att komma till rätta med problemen.

– Vi på HSB vill underlätta för våra medlemmar att köpa sin bostad. Men ska man kunna köpa en bostad krävs det att man får låna, till exempel med hjälp av startlån eller subventionerat bosparande. Det krävs en sammanhållen bostadspolitik där finansiering, myndighetsprocesser och en utbyggd infrastruktur är viktiga delar i en komplex samhällsbyggnadsprocess. 

Här bygger HSB i hela landet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?