1515
Annons

Vi behöver mer el

En torsdag i mitten av november drabbades södra Stockholm av ett omfattande strömavbrott. Ljuset slocknade på tunnelbaneperrongerna i rusningstrafiken, tågen stannade och mobiltelefonerna slutade att fungera. 

Uppskrämda stockholmare vittnar om hur snabbt kaoset utbröt.

Dagen efter hände samma sak i de västra förorterna.

ELKRIS. På måndagen nådde elpriset nya rekordnivåer runt om i Sverige. För att säkra den framtida elförsörjningen räcker det inte med utbyggda elnät och kortare tillståndsprocesser. Sverige behöver också ökad kraftproduktion.
ELKRIS. På måndagen nådde elpriset nya rekordnivåer runt om i Sverige. För att säkra den framtida elförsörjningen räcker det inte med utbyggda elnät och kortare tillståndsprocesser. Sverige behöver också ökad kraftproduktion.Foto:Johan Nilsson/TT

Om det vill sig illa väntar mer kaos i hela landet i vinter. Den ”perfekta storm” av händelser som just nu skapar rekordhöga elpriser verkar kunna förvärras. 

Om den bränsleskadade kärnreaktorn i Oskarshamn måste repareras skulle eltillgången i södra Sverige minska ännu mer, risken för störningar i effektbalansen öka och i värsta fall väntar lokala nedstängningar av elen, enligt Svenska kraftnät.

Det låter som ett mardrömsscenario som inte borde kunna ske i Sverige år 2021 – särskilt inte när så många gröna framtidsplaner smids just med eltillgången som grundförutsättning.

Hur hamnade vi här? Ska man tro Sveriges nya energiminister handlar det främst om smittoeffekter från kontinenten. Khashayar Farmanbar (S) låter som sin företrädare när han talar om att Sverige har ett elöverskott, men att vi påverkas negativt av de höga priserna på gas, el och utsläppsrätter i Europa.

Han har förvisso rätt i att den europeiska elmarknaden är sammankopplad, vilket vi ska vara glada för. 

Även Sverige behöver ibland importera el för att klara försörjningen.

Men det är inte där som skon klämmer. Den svenska elkrisen beror främst på dåliga beslut från svenska politiker.

Ta strömavbrotten i Stockholm. Enligt Ellevio berodde haveriet i Liljeholmen sannolikt på att ställverket är gammalt, byggt på 1960-talet. 

Elnätbolaget påpekar att Stockholm Stad prioriterat bostäder istället för att upplåta efterfrågad mark för ett nytt ställverk.

Ett annat allvarligt exempel är den successiva nedmonteringen av kärnkraften. S- och MP-företrädare hävdar att den skett på grund av marknadskrafterna, att reaktorerna inte var lönsamma. 

Men som Expressens Anna Dahlberg beskrev i en ledare i helgen hjälpte den dåvarande S/MP-regeringen till att göra kärnkraften olönsam.

Ett tredje exempel är den bristande kapaciteten i elnäten, och då främst transmissionsnätet som transporterar elen från norr till söder. Politiker tävlar om att lova investeringar i elnäten. 

Men faktum är att det inte händer så mycket. Mellan 2016 och 2019 planerades investeringar i transmissionsnätet för 17,1 miljarder kronor, men bara 5,9 miljarder användes, enligt Energimarknadsinspektionen.

Nu säger Khashayar Farmanbar att budgeten för nätinvesteringar ska tredubblas och att tillståndsprocesserna ska snabbas upp, vilket låter bekant men klokt. 

Men han glömmer berätta att de investeringarna till stor del ska bäras av nätkunderna. Att kostnaden kommer att läggas på elräkningarna.

Den ordningen är långt ifrån självklar. Men om elkunderna nu ska stå för en ännu större del av notan så måste vi åtminstone kunna lita på leveranserna. 

Då räcker det inte med utbyggda elnät och kortare tillståndsprocesser. 

Sverige behöver också ökad kraftproduktion.

Regeringen kan göra skillnad med ganska enkla medel. De borde exempelvis lyssna till den tidigare försvarsministern Mikael Odenberg och förre marinchefen Anders Grenstads kloka råd om att begränsa Försvarsmaktens möjligheter att sätta stopp för utbyggnad av vindkraft till havs. 

Samma sak gäller för övrigt kommunernas vetorätt kring vindkraft på land. 

Det må svida, men utan uppoffringar kommer Sverige varken att klara elförsörjningen eller klimatmålen, om det så gäller uppgrävda gator, mindre vackra horisonter eller begränsade övningsområden för marinen.

Utan MP:s hämmande bojor borde regeringen också ta beslut om slutförvaring av kärnbränslet och samtidigt lägga grunden för ny kärnkraft. 

Som Jacob Wallenberg signalerade i SVT i förra veckan finns intresse inom näringslivet för att vara med och finansiera ny kärnkraft så länge politikerna kan garantera långa kontrakt. 

Han syftade på så kallade små modulära reaktorer (SMR), som exempelvis ska byggas i Frankrike

Istället för att barskt avfärda den typen av ambitiösa infrastrukturprojekt borde S-regeringen se det som en möjlighet. 

Att öppna för en seriös diskussion om SMR skulle signalera både handlingskraft och omsorg om den framtida elförsörjningen.

Det minsta regeringen kan göra är att bjuda in Wallenberg & Co till ett möte för att lyssna på deras syn på saken.

 

Mer från ledarredaktionen? Lyssna på Di:s Ledarpodd här


Innehåll från ArocellAnnons

AroCell växer – satsar på snabbtest

En av AroCells snabbtest UBC® Rapid för urinblåsecancer.
En av AroCells snabbtest UBC® Rapid för urinblåsecancer.

Med sina tester ger diagnostikbolaget AroCell värdefull information för prognos, behandling och uppföljning av cancerpatienter. Nu utökar företaget sitt produktutbud med snabbtester. ”Det kommer vara en stor del av framtidens sjukvård”, säger Anders Hultman, bolagets vd.

Det svenska diagnostikbolaget AroCell utvecklar produkter som säkerställer att cancerpatienter får rätt behandling vid rätt tidpunkt. Bolaget är specialiserat inom onkologi och har tagit fram tester som mäter biomarkörer som TK1 och cytokeratiner i blodet eller urinen för att kunna optimera behandlingen mot bröst-, prostata- och urinblåsecancer. 

– Flera av våra produkter, används redan idag i klinik. Det innebär att patientens lidande minskar och att vårdgivaren inte behöver lägga resurser på verkningslösa behandlingar, säger AroCells vd Anders Hultman.

Utvecklar snabbtest

För att driva produktutvecklingen framåt köpte AroCell i mitten av 2021 bolaget IDL Biotech som har lång erfarenhet av snabbtester, vilket är en teknik som AroCell anser kommer bli allt vanligare inom vården.

– Coronapandemin har ökat allmänhetens acceptans för snabbtester. Att ge cancerpatienter en möjlighet att själva få en indikation på om sjukdomen har återkommit är en viktig del av framtidens behandlingsvård, säger professor Gunnar Steineck, medicinsk chef på AroCell som har mer än 35 års erfarenhet av forskning inom onkologi.

– Vi är väldigt glada över att ha fått in IDL Biotechs kompetens. Tack vare deras gedigna kunskap om snabbtester och vår expertis inom TK1 har vi tillsammans förflyttat oss fem år framåt i utvecklingen, säger Anders Hultman.

Pågående nyemission

För att möjliggöra framtidsplanerna och fortsätta växa internationellt genomför AroCell en företrädesemission på 86 miljoner kronor med teckningsperiod mellan den 31 januari och 14 februari. 

– Vi vill fokusera på att fortsätta rulla ut våra produkter i Europa och driva våra kliniska program i USA för att komma in på den amerikanska marknaden. Just nu har vi bara skrapat på ytan av produkternas försäljningspotential, säger Anders Hultman.

Läs om emissionen på AroCells hemsida. 

AroCell:
AroCell utvecklar och säljer tester för prognos, behandling och uppföljning av cancer. Testet TK 210 ELISA är CE-märkt sedan 2015 och kan användas på automatiserade plattformar, vilket ger möjlighet till snabb expansion.

www.arocell.com

Mer från Arocell

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Arocell och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?