Annons

Vi behöver åter tro på den värld vi skapat

LEDARE. Det ligger förändring i luften. På flera håll i världen finns det en aptit på att använda krisen till en omstart. Det ropas efter en ny världsordning och det hävdas att ingen tidpunkt är bättre än nu. Men det är inte tid för radikala idéer om ett nytt samhälle eller en ny världsordning. Vi behöver tillbaka till världen av i går.

VÄRLDSORDNING. På en amerikansk flottbas i Placentia Bay, Kanada lägger Roosevelt och Churchill grunden för den moderna världen.
VÄRLDSORDNING. På en amerikansk flottbas i Placentia Bay, Kanada lägger Roosevelt och Churchill grunden för den moderna världen.

Den världsordning som nu kritiseras grundlades på ett möte i Placentia Bay, Kanada i augusti 1941 mellan USA:s president Franklin D. Roosevelt och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill. Under pågående världskrig möttes ledarna för de två allierade länder som skulle komma att konstruera den värld som formades efter andra världskrigets ödeläggelse. Ur ruinerna uppstod en ny världsordning.

Denna världsordning syftade till att freda världen från nya krig, säkerställa att alla människor skulle få leva i fred, frihet och med god levnadsstandard. Och den innehöll en global ekonomi och fri världshandel. Dessa målsättningar stipuleras i ”the Atlantic Charter”, ett gemensamt utlåtande efter mötet, som ligger till grund för de internationella organen FN och Nato samt det multilaterala handelsavtalet GATT. Bedömningen att det framgent skulle behövas internationella organisationer, samarbete och dialog mellan länder, friare rörlighet och världshandel, ett globalt tänk gällande investeringar och valutor samt respekt för människors rättigheter och liv var både insiktsfullt och modigt. 

Det som följde efterkrigstidens, till stora delar, konstruktiva samförståndsanda var decennier av aldrig tidigare skådad utveckling. Efterkrigspolitiken, både vad gäller investeringar och internationellt samarbete, har gjort världen rikare och givit oss den bästa av tider. Inflationsjusterade siffror från projektet Our World In Data från University of Oxford visar att de senaste 75 åren har BNP-utvecklingen per capita i världen varit den överlägset starkaste i historien.

Inte bara ekonomin förbättrades avsevärt, de flesta andra delar av samhället såg också ljusare tider. Den genomsnittliga livslängden ökade, fattigdomen och hungern minskade, teknik- och medicinutveckling gjorde stora framsteg, kvinnor och minoriteters rättigheter stärktes, tillgången till utbildning ökade med mycket mera. Allting gick inte bra, det finns exempel på misslyckanden, men den generella riktningen var svarta siffror, framåt och uppåt.

Det tankesätt som rådde då står i bjärt kontrast till delar av vår samtid. Världen har slagit in på en annan väg. I stället för handelsavtalet TTIP mellan EU och USA väntar troligtvis ett tullkrig. I flera av EU:s medlemsländers nationella parlament har de mödosamt förhandlade frihandelsavtalen Ceta, med Kanada, och Mercosuravtalet, med Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, röstats ned. Den fria rörligheten i Europa har börjat stängas ned. USA sätter visumstopp och nekar arbetstillstånd till flera yrkeskårer. Världshandelsorganisationen WTO är avlövad på grund av att Trumpadministrationen blockerar utnämningar av nya appellationsdomare till skiljedomstolen. Kina rubbar handelskedjor i Asien genom sina aggressiva försök till inflytande i sitt närområde – det tydligaste exemplet är att Hongkongs utvecklade självstyre hotas. Exemplen är dessvärre otaliga.

Denna pågående utveckling accentueras av coronapandemin. De som vill se att världen fragmenteras till mindre regioner och ett stopp för internationalism upplever medvind. De pekar på att ett globalt virus åsamkat oss mycket lidande och att vi kunde ha undvikt detta om vi bara var isolerade och mindre beroende av fjärran länder.

Coronakrisen har avslöjat brister i våra system, som behöver fixas, men efterkrispolitiken behöver snarare präglas av mer öppenhet, marknadsekonomi och globalisering. Det behövs tilltro till den politik och den världsordning som givit oss tekniska framsteg, välstånd och hög levnadsstandard. Ska världens ekonomier komma på fötter igen, människor som blivit arbetslösa få ett nytt jobb, sprickor i välfärdssystemen repareras och ett framtida vaccin kunna distribueras över jorden behöver vi börja tro på den värld vi har byggt upp.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?