1515
Annons

Verkligheten hann ifatt Andersson

Magdalena Andersson har haft en stark start i opinionen. Förtroendet för henne som politiker låg på en hög nivå redan från början. Socialdemokraternas väljarstöd har i julhelgens mätningar legat över 30 procent.

BROTT, EL OCH COVID. Statsminister Magdalena Andersson fick försvara sig på en rad områden och hade inte så många angreppspunkter mot de andra partierna.
BROTT, EL OCH COVID. Statsminister Magdalena Andersson fick försvara sig på en rad områden och hade inte så många angreppspunkter mot de andra partierna.Foto:Anders Wiklund

 

 

Nyfikenheten på den nya statsministern är stor och allmänheten har under december fått lära känna henne i SVT:s ”Skavlan” och i tidningsintervjuer. Hon firade politisk smekmånad samtidigt som Ulf Kristersson var sjukskriven i covid, med inställda aktiviteter, däribland ett jultal.

Som regeringschef har hon redan kunnat dra nytta av att inte längre behöva styra tillsammans med MP. Handlingskraften framstår som större när Magdalena Andersson talar om rättsfrågor eller uttalar sig om Rysslands hot mot grannländerna. Hon behöver inte längre ta hänsyn till vad någon ledande miljöpartist kan vilja säga i dessa ämnen.

Men så kommer Magdalena Andersson till riksdagen för sin första partiledardebatt på onsdagen, och där hinner verkligheten ifatt henne. Där blir det tydligt hur svagt hennes parlamentariska stöd är. Samtliga övriga sju partier anser sig nu vara oppositionspartier. Alla är missnöjda, Annie Lööf såväl som Per Bolund.

Att en statsminister hamnar så på defensiven som Magdalena Andersson gjorde i debatten är helt i sin ordning. Regeringar i andra demokratier brukar få det svettigt när de kommer till parlamentet, även i länder där regeringen har en starkare ställning än här.

Detta är välgörande för den svenska partipolitiken. Dessutom blir styrkeförhållandena tydligare med Magdalena Anderssons nya tonläge. Hon har lämnat ”kulturkriget” och ägnar sig inte, till skillnad från sin företrädare, åt att påstå att oppositionen är odemokratisk. Hon har dessutom gjort kriminalitet till en av sina huvudfrågor. Därmed har hon förlorat två användbara konfliktytor mot partierna till höger.

Oppositionen har däremot kvar sina angreppspunkter, viktigast är brottsligheten. Det är öppet mål för Ulf Kristersson beträffande allt det som regeringen inte har velat genomföra, och likaså beträffande de åtgärder som regeringen nu lanserar men där ingenting har gjorts under sju år med Morgan Johansson som justitieminister.

När Magdalena Andersson gör den här omsvängningen tvingas hon bekräfta oppositionens bild av verkligheten. När hon i debatten beskriver ”skuggsamhället” i Sverige, (skapat bland annat av den ebo-lagstiftning som S först nu går vidare med att avskaffa), säger hon att ”bättre förutsättningar för kriminalitet att slå rot är svårt att tänka sig”. Sverige har alltså med sin politik tillverkat brottslighet. 

Naturligtvis kan Moderaterna dra nytta av det. Ulf Kristersson, som höll ett högt tempo i debatten, anknöt till Magdalena Anderssons standardformulering om kriminaliteten, att hon ska vända på varje sten för att hitta vägar framåt: ”Under den allra första stenen hittar hon Morgan Johansson.”

Regeringens försök, tre kvart före debatten, att parera kritiken om elpriserna med en kompensation till storförbrukare verkar inte ha lyckats. Magdalena Andersson pressades hårt om vilken kärnkraftslinje som regeringen egentligen driver i EU-samarbetet. Energipolitiken blir alltmer den tydliga skiljelinjen mellan de nya maktblocken, med fyra oppositionspartier till höger i det ena och S, V, MP och C i det andra. 

Covidrestriktionerna har också en potential för oppositionen. I onsdagens Di var flera partier mycket kritiska till de nya begränsningarna. I partiledardebatten var det endast Jimmie Åkesson som tog upp detta och använde hela sin första talartid till den KU-anmälan mot statsministern som partiet lämnat in i frågan.

På läktaren satt representanter för Sveriges artistelit, bland andra Malena Ernman och Lisa Nilsson, besvikna över de nya restriktionerna. De hade före debatten träffat på Magdalena Andersson utanför riksdagshuset och hon hade då frågat dem: ”Vilken bransch tillhör ni?” Att hon inte direkt kände igen dem är givetvis ursäktligt, men frågan rymmer ändå covidsymbolik. Kulturen är ju en av de branscher som drabbats allra hårdast av åtgärderna.

Brottsbekämpningen, elpriserna och covidåtgärderna har potential att bli de viktigaste politikämnena i år. Och av partiledardebatten att döma kommer Socialdemokraterna att få kämpa för att ta initiativet i dessa frågor.

 


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder. 

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här. 

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter 

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter: 

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande 

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen. 

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen: 

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten. 

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen. 

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys. 

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här. 

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?