Annons

Vem styr finanspolitiken?

Aldrig någonsin tidigare har uppmarschen till en höstbudget kantats av så många miljardbud. Ett normalt budgetutrymme brukar ligga runt 30 miljarder. Nu ligger det på 100 miljarder, ett svårslaget rekord, mest i lånade pengar. 25 år av sträng budgetdisciplin är borta. Det är skördefest i ladorna.

KOLL? Finansministern har måndagen på sig att förklara, men det räcker inte att säga att man får ge och ta eller skylla på att man inte har egen majoritet.
KOLL? Finansministern har måndagen på sig att förklara, men det räcker inte att säga att man får ge och ta eller skylla på att man inte har egen majoritet.Foto:Claudio Bresciani/TT

Ändå vilar en märklig brist på entusiasm över alla inblandade. Från en urstark statsfinansiell position skulle den svenska regeringen kunna excellera i smarta framtidssatsningar efter en framgångsrik och alltmer internationellt erkänd pandemibekämpning. Men ingen verkar riktigt nöjd och ingen tycks se ”svaren på frågor väljarna ställer” (Sabuni).

En ”sjujäkla satsning på välfärden” (Löfven) på 20 miljarder möts av ett artigt tack från kommunerna, samt ett förtvivlat välkomnande av en kommunakut för städer som står inför konkurs. Kommunsektorn är hårt pressad av sociala kostnader och har förlorat så mycket skatteintäkter på grund av epidemin att den kommer att gå i sparläge trots ökade anslag. Allt annat än uppbackning från staten vore ett svek.

”En historisk skattesänkning i en historisk tid” (Lööf) på 17 miljarder presenteras med så många förbehåll och utbetalningar till midsommar två år fram i tiden att inte ens de mest pålitliga skattesänkande opinionsbildarna förstod syftet. Är det ett jobbskatteavdrag för att öka incitamenten på arbetsmarknaden, ett hemskatteavdrag för att ersätta påstådda merkostnader för hemarbete, en allmän skattesänkning för att minska ett omoraliskt högt skattetryck, en stimulans till konsumtion eller en ren muta i klumpsumma strax före nästa val? 17 miljarder i sänkt skatt är en stor sak men utan riktning och syfte går den politiska och pedagogiska poängen förlorad.

Det gäller också de tio miljarderna i tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga, ”en rivstart för de branscher som nu har det allra tuffast” (Lööf). Den förra ungdomsrabatten som avskaffades 2014 spelade ingen roll och denna är mindre, snävare och gäller bara i två år och kommer inte att ändra arbetsmarknaden för unga. Samma sak gäller de sänkta bolagsskatterna som är ett sådant lapptäcke av undantag och tidsbegränsningar att ingen ansvarig vd kan använda dem som underlag för investeringsbeslut.

Likadant är det med de 10 miljarder i grön återhämtning, ”en game-changer för det svenska klimatarbetet” (Bolund). Miljöorganisationerna applåderade pliktskyldigt åt de spridda anslagen till subventioner av miljöbilar och laddstolpar och stöd till kollektivtrafik. Men bristen på entusiasm var påtaglig. Till och med MP:s egen skattepolitiske talesperson konstaterade att ”budgeten innehåller cirka 30 miljarder klimatskadliga subventioner, en summa som är 2,5 gånger så stor som hela den statliga satsningen på miljön.” (Le Moine, Di Debatt 10/9).

Och så försvaret, den kanske mest dramatiska budgetposten då den kopplas till svårigheterna att komma överens om en mer övergripande försvarsproposition som väntas senare i september. I sista minuten kom samarbetspartierna och regeringen överens om att ”skicka en signal om att det råder bred enighet kring vår politik”, (Allan Widman). Men det är något som skaver. Den aviserade upprustningen påbörjas med ett omedelbart fokus på nybyggnation av regementen i Kristinehamn och troligen Östersund, finansierad med höjd skatt på snus och öl. Man får hoppas att pursvenska vanor är stabila fram till 2030-talet. Men med 30 miljarder i sänkt skatt som bakgrundsbild, uteblivna långsiktiga besked och blygsamma satsningar på högteknologi blir snålheten mot försvaret konstigt, som om regeringen trots alla varningar ändå inte tar hotbilden på allvar. En seriös försvarssatsning kräver hållbara skattenivåer.

Det är helt rätt av Magdalena Andersson att likt Anders Borg gå med underskott när minustillväxten är så stor. Det skulle också vara rätt att nu låna till stora långsiktiga framtidsinvesteringar som till exempel nya stambanor. Men detta liknar för mycket 1980-talets oansvariga budgetprocesser för att ingjuta förtroende. En koalitionsregering i minoritet som är beroende av partier i riksdagen måste kunna kompromissa men någon måste också ta ansvar för helheten och motivera så stora skattesänkningar och så stort underskott. Finansministern har måndagen på sig att förklara, men det räcker inte att säga att man får ge och ta eller skylla på att man inte har egen majoritet eller att alternativet med en högerregering hade varit värre. Läget är allvarligare än så.

Denna budgetprocess är därtill ett oroväckande prejudikat inför kommande kriser. Fler pandemier kommer, fler ekonomiska kriser och fler miljökriser. Säkerhetskriserna står på kö från Sydkinesiska sjön ända upp till Hanöbukten. I den pågående inrikes säkerhetskrisen skjuts en yngling varje natt.

En central fråga för denna budget och för framtida måste vara hur vi bygger ett långsiktigt starkare samhälle, med starka individer, starka företag och en stark stat. De offentliga åtagandena framöver är stora och finansministern måste ha kontrollen. Lika lite som man kan släppa i väg migrationspolitiken till MP kan man släppa finanspolitiken till C och L. De tycks just nu ha helt andra intressen än landets bästa.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?