1515
Annons

Vem styr finanspolitiken?

Aldrig någonsin tidigare har uppmarschen till en höstbudget kantats av så många miljardbud. Ett normalt budgetutrymme brukar ligga runt 30 miljarder. Nu ligger det på 100 miljarder, ett svårslaget rekord, mest i lånade pengar. 25 år av sträng budgetdisciplin är borta. Det är skördefest i ladorna.

KOLL? Finansministern har måndagen på sig att förklara, men det räcker inte att säga att man får ge och ta eller skylla på att man inte har egen majoritet.
KOLL? Finansministern har måndagen på sig att förklara, men det räcker inte att säga att man får ge och ta eller skylla på att man inte har egen majoritet.Foto:Claudio Bresciani/TT

Ändå vilar en märklig brist på entusiasm över alla inblandade. Från en urstark statsfinansiell position skulle den svenska regeringen kunna excellera i smarta framtidssatsningar efter en framgångsrik och alltmer internationellt erkänd pandemibekämpning. Men ingen verkar riktigt nöjd och ingen tycks se ”svaren på frågor väljarna ställer” (Sabuni).

En ”sjujäkla satsning på välfärden” (Löfven) på 20 miljarder möts av ett artigt tack från kommunerna, samt ett förtvivlat välkomnande av en kommunakut för städer som står inför konkurs. Kommunsektorn är hårt pressad av sociala kostnader och har förlorat så mycket skatteintäkter på grund av epidemin att den kommer att gå i sparläge trots ökade anslag. Allt annat än uppbackning från staten vore ett svek.

”En historisk skattesänkning i en historisk tid” (Lööf) på 17 miljarder presenteras med så många förbehåll och utbetalningar till midsommar två år fram i tiden att inte ens de mest pålitliga skattesänkande opinionsbildarna förstod syftet. Är det ett jobbskatteavdrag för att öka incitamenten på arbetsmarknaden, ett hemskatteavdrag för att ersätta påstådda merkostnader för hemarbete, en allmän skattesänkning för att minska ett omoraliskt högt skattetryck, en stimulans till konsumtion eller en ren muta i klumpsumma strax före nästa val? 17 miljarder i sänkt skatt är en stor sak men utan riktning och syfte går den politiska och pedagogiska poängen förlorad.

Det gäller också de tio miljarderna i tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga, ”en rivstart för de branscher som nu har det allra tuffast” (Lööf). Den förra ungdomsrabatten som avskaffades 2014 spelade ingen roll och denna är mindre, snävare och gäller bara i två år och kommer inte att ändra arbetsmarknaden för unga. Samma sak gäller de sänkta bolagsskatterna som är ett sådant lapptäcke av undantag och tidsbegränsningar att ingen ansvarig vd kan använda dem som underlag för investeringsbeslut.

Likadant är det med de 10 miljarder i grön återhämtning, ”en game-changer för det svenska klimatarbetet” (Bolund). Miljöorganisationerna applåderade pliktskyldigt åt de spridda anslagen till subventioner av miljöbilar och laddstolpar och stöd till kollektivtrafik. Men bristen på entusiasm var påtaglig. Till och med MP:s egen skattepolitiske talesperson konstaterade att ”budgeten innehåller cirka 30 miljarder klimatskadliga subventioner, en summa som är 2,5 gånger så stor som hela den statliga satsningen på miljön.” (Le Moine, Di Debatt 10/9).

Och så försvaret, den kanske mest dramatiska budgetposten då den kopplas till svårigheterna att komma överens om en mer övergripande försvarsproposition som väntas senare i september. I sista minuten kom samarbetspartierna och regeringen överens om att ”skicka en signal om att det råder bred enighet kring vår politik”, (Allan Widman). Men det är något som skaver. Den aviserade upprustningen påbörjas med ett omedelbart fokus på nybyggnation av regementen i Kristinehamn och troligen Östersund, finansierad med höjd skatt på snus och öl. Man får hoppas att pursvenska vanor är stabila fram till 2030-talet. Men med 30 miljarder i sänkt skatt som bakgrundsbild, uteblivna långsiktiga besked och blygsamma satsningar på högteknologi blir snålheten mot försvaret konstigt, som om regeringen trots alla varningar ändå inte tar hotbilden på allvar. En seriös försvarssatsning kräver hållbara skattenivåer.

Det är helt rätt av Magdalena Andersson att likt Anders Borg gå med underskott när minustillväxten är så stor. Det skulle också vara rätt att nu låna till stora långsiktiga framtidsinvesteringar som till exempel nya stambanor. Men detta liknar för mycket 1980-talets oansvariga budgetprocesser för att ingjuta förtroende. En koalitionsregering i minoritet som är beroende av partier i riksdagen måste kunna kompromissa men någon måste också ta ansvar för helheten och motivera så stora skattesänkningar och så stort underskott. Finansministern har måndagen på sig att förklara, men det räcker inte att säga att man får ge och ta eller skylla på att man inte har egen majoritet eller att alternativet med en högerregering hade varit värre. Läget är allvarligare än så.

Denna budgetprocess är därtill ett oroväckande prejudikat inför kommande kriser. Fler pandemier kommer, fler ekonomiska kriser och fler miljökriser. Säkerhetskriserna står på kö från Sydkinesiska sjön ända upp till Hanöbukten. I den pågående inrikes säkerhetskrisen skjuts en yngling varje natt.

En central fråga för denna budget och för framtida måste vara hur vi bygger ett långsiktigt starkare samhälle, med starka individer, starka företag och en stark stat. De offentliga åtagandena framöver är stora och finansministern måste ha kontrollen. Lika lite som man kan släppa i väg migrationspolitiken till MP kan man släppa finanspolitiken till C och L. De tycks just nu ha helt andra intressen än landets bästa.


Innehåll från EKNAnnons

Så arbetar underleverantören med statliga EKN för bättre finansiering

KB Components firar 75 år i år och är underleverantör till stora industribolag som Scania, Thule och Volvo Cars. Även underleverantörer till svenska exportföretag kan få tillgång till EKN:s exportgarantier – som bland annat kan göra det lättare att få bankfinansiering.

Läs mer om hur företag med indirekt export kan dra nytta av EKN:s garantier

Med tillverkning i såväl Örkelljunga som Gislaved, Kanada och Kina har KB Components växt till ett stort svenskt industriföretag på egna meriter. 

– Vi tillverkar hjulhus till bilar, bromssystem till lastvagnar, blandare till kök och badrum och mycket annat. Bland våra kunder finns stora svenska bolag som Volvo Cars, FM Mattsson, Haldex och Scania. Vi har dessutom kunder i utlandet som till exempel elbilstillverkaren Rivian, berättar Stefan Andersson som är vd på KB Components. 

Tillväxt kräver bra krediter

KB Components har växt snabbt de senaste åren. Bland annat har de öppnat fabriker i både Kanada, Kina och Mexiko, och gjort förvärv i Slovakien. Men att växa kräver kapital.

– Bra möjlighet till finansiering är viktig, och villkoren för finansieringen likaså. Vi jobbar med olika banker för våra finansieringsbehov, och även med utländska där vi har verksamhet. Vi har också samarbetat med både Svensk Exportkredit och EKN för att tillsammans med bankerna göra finansieringen enklare, säger Stefan Andersson.

EKN har som uppdrag att stödja svensk export och svenska exportföretag, bland annat genom olika former av bankgarantier. Även underleverantörer till exportbolag, utan egen export, kan ta hjälp av EKN eftersom de också bidrar till svensk export. KB Components har både egen export och levererar till exportföretag. Genom EKN har företaget en rörelsekreditgaranti om 60 miljoner kronor för ett banklån. 

– Det är en kreditgaranti vi har haft i omgångar, och banken föreslog det för oss som ett sätt att stärka sina egna säkerheter i finansieringen. För oss har det varit väldigt okomplicerat och EKN och banken har samarbetat för att göra processen så enkel som möjligt för oss.

Läs mer om hur underleverantörer till exportföretag kan använda EKN:s garantier

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?