Annons

Vem och vad ska finansiera försvaret?

Efter att Centern och Liberalerna med uppbackning av KD, M och SD vridit om armen på S fick försvaret till slut mer pengar.

Den försvarsuppgörelse som presenterades på fredagen innebär att Försvarsberedningens förslag från i våras nu finansieras. Försvarsbudgeten ska öka med fem miljarder plus årligen fram till 2025. Då ska försvarsanslaget ligga på 84 miljarder, vilket motsvarar 1,5 procent av BNP. Dagens nivå är 59 miljarder.

Uppgörelsen är ett styrkebesked för Sverige och för regeringen.

Landet måste dels efter en lång nedgångsperiod öka den egna försvarsförmågan, dels visa omvärlden att man är att lita på i alla de samarbetsavtal Sverige slutit med Finland och Nato-länderna.

För regeringen innebär uppgörelsen att man har undvikit det första allvarliga hotet mot Januariöverenskommelsen. C och särskilt L var uppenbarligen beredda att hoppa av. När enigheten bland allianspartierna uppstod 2004 handlade det om försvarspolitiken, påminde Allan Widman om i en debattartikel i Di 22 augusti.

Svagheten är att man inte vill berätta hur det hela ska finansieras. Eftersom det är en högermajoritet i Riksdagen som tvingat en S-regering till höjda försvarsanslag kan man misstänka att finansieringen är en eftergift av C och L. Det handlar knappast om besparingar på de få socialdemokratiska vallöften som återstår.

Höjda inkomstskatter är magstarkt när man just har slopat värnskatten. Fastighetsskatt är troligen fortfarande för politiskt känsligt. Kapitalskatter är ett återkommande tema men att få in de belopp det handlar om är svårt i en värld med fria kapitalflöden.

En kandidat är en revansch för den hårt kritiserade så kallade bankskatten som utreddes på Finansdepartementet under förra mandatperioden. Då kom man fram till att bankerna ”underbeskattades” med 19 miljarder kronor. Magdalena Andersson har återkommit till idén då och då, bland annat inför valet 2018. Då ville hon också se en skatt på ”de rika” men ”inte förmögenhetsskatt, arvsskatt, fastighetsskatt eller reavinstskatt”. Det finns inte så mycket kvar annat än banker.

Det blir i så fall Göran Persson och Jens Henriksson som betalar upprustningen av det försvar de för 20 år sedan sparade bort.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från WorkoAnnons

Så tacklar ni kompetensbristen genom smartare rekrytering

Magnus Olofsson, CMO på Worko.
Magnus Olofsson, CMO på Worko.

När ett resursbehov dyker upp gäller det att snabbt fylla luckan med någon som både är kvalificerad och tillgänglig. Inom branscher med hög konkurrens om arbetskraften innebär det här en stor utmaning. Med en pipeline av kandidater blir det desto lättare.

Den vassaste utvecklaren i teamet slutar, någon annan går på föräldraledighet. Samtidigt drar företaget in ett nytt projekt. Rekryteringsprocesser sätts i gång för att möta behoven. Tyvärr kommer inte frukten att kunna skördas förrän långt senare. 

Worko såg problematiken med reaktiv rekrytering redan 2015. De valde att agera för att hjälpa sina kunder inom bygg och it, två branscher som pressas av kompetensbrist. Rekryteringsbolaget tog sikte på de passiva kandidaterna ¬– guldkornen som sitter på bra jobb men som kan tänka sig att byta efter avslutade projekt. 

– Eftersom marknaden ser ut som den gör måste företagen bli bättre på att bearbeta de passiva kandidaterna och ge dessa relevanta erbjudanden i rätt tid. Vi jobbar med uppsökande rekrytering i stor skala och bygger långsiktiga kandidatpipelines åt våra kunder, så att de kan rekrytera löpande. Vi är ensamma om att jobba på det här sättet, berättar Magnus Olofsson, CMO på Worko.

Rekrytering som bidrar till att uppfylla tillväxtmål

Workos pipelines fylls kontinuerligt på med kvalificerade kandidater, vars preferenser matchar arbetsgivarnas. Bedömning och matchning sker genom insamling av stora mängder data. Worko sätter sedan upp en kommunikationsplan för varje kandidat. Kontakten intensifieras när ”transferfönstret” närmar sig, för att kulminera i en intervjubokning när timingen är rätt. 

Pipelinen lägger grunden för en strategisk kompetensförsörjning som stöttar företagets tillväxtmål, menar Magnus Olofsson. 

– Om ett it-konsultbolag med 100 anställda vill växa med 25 procent på ett år måste de anställa 25 personer. Lägg sedan till deras personalomsättning på kanske 25 personer årligen, och vi landar i ett behov av 50 nyanställningar. Här handlar det om hundratals ”förstaintervjuer” och kontakt med tusentals möjliga kandidater, något som väldigt få arbetsgivare planerar för. Med en kandidatpipeline kan företaget räkna med ett stort inflöde av kvalificerade och tillgängliga kandidater, säger han.

Integrerad partner

Worko fungerar som en integrerad partner till företagens HR-avdelningar. Kontrakten med kunderna löper över minst tolv månader – en förutsättning för att kunna jobba långsiktigt.

– Många företag behöver ändra tankesätt. I stället för att enbart se till vilken kompetens som behövs här och nu, behöver de fundera på vilken kompetens som behöver vara på plats nästa år. För att lyckas med sin kompetensförsörjning är proaktiv rekrytering helt nödvändig, konstaterar Magnus Olofsson.

Vill du börja jobba proaktivt med rekrytering? Läs mer här. 

Om Worko 

Worko är en rekryteringspartner inom tech/it och samhällsbyggnad. Operativa i Sverige och Norge. Workos unika arbetssätt har resulterat i 10,000+ rekryteringar och två gasellutmärkelser. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Worko och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera