ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Vem och vad ska finansiera försvaret?

  • PÅ SIN KANT. Januaripartierna presenterar försvarsuppgörelsen.

Efter att Centern och Liberalerna med uppbackning av KD, M och SD vridit om armen på S fick försvaret till slut mer pengar.

Den försvarsuppgörelse som presenterades på fredagen innebär att Försvarsberedningens förslag från i våras nu finansieras. Försvarsbudgeten ska öka med fem miljarder plus årligen fram till 2025. Då ska försvarsanslaget ligga på 84 miljarder, vilket motsvarar 1,5 procent av BNP. Dagens nivå är 59 miljarder.

Uppgörelsen är ett styrkebesked för Sverige och för regeringen.

Landet måste dels efter en lång nedgångsperiod öka den egna försvarsförmågan, dels visa omvärlden att man är att lita på i alla de samarbetsavtal Sverige slutit med Finland och Nato-länderna.

För regeringen innebär uppgörelsen att man har undvikit det första allvarliga hotet mot Januariöverenskommelsen. C och särskilt L var uppenbarligen beredda att hoppa av. När enigheten bland allianspartierna uppstod 2004 handlade det om försvarspolitiken, påminde Allan Widman om i en debattartikel i Di 22 augusti.

Svagheten är att man inte vill berätta hur det hela ska finansieras. Eftersom det är en högermajoritet i Riksdagen som tvingat en S-regering till höjda försvarsanslag kan man misstänka att finansieringen är en eftergift av C och L. Det handlar knappast om besparingar på de få socialdemokratiska vallöften som återstår.

Höjda inkomstskatter är magstarkt när man just har slopat värnskatten. Fastighetsskatt är troligen fortfarande för politiskt känsligt. Kapitalskatter är ett återkommande tema men att få in de belopp det handlar om är svårt i en värld med fria kapitalflöden.

En kandidat är en revansch för den hårt kritiserade så kallade bankskatten som utreddes på Finansdepartementet under förra mandatperioden. Då kom man fram till att bankerna ”underbeskattades” med 19 miljarder kronor. Magdalena Andersson har återkommit till idén då och då, bland annat inför valet 2018. Då ville hon också se en skatt på ”de rika” men ”inte förmögenhetsskatt, arvsskatt, fastighetsskatt eller reavinstskatt”. Det finns inte så mycket kvar annat än banker.

Det blir i så fall Göran Persson och Jens Henriksson som betalar upprustningen av det försvar de för 20 år sedan sparade bort.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer