1515

Vem är ansvarig för regeringens politik?

Vilken politik är det egentligen som styr Sverige? Vems inriktning är det som påverkar hyresregleringen, arbetsrätten, kriminalpolitiken? Och vems fel är det när något har gått snett?

TERMINSAVSLUTNING. Med partiledardebatten avslutas det näst sista året på mandatperioden. Formuleringar från statsminister Stefan Löfven antyder att det snart är dags att se januariavtalet som slutfört. Men dokumentets punkter är inte så enkla att pricka av.
TERMINSAVSLUTNING. Med partiledardebatten avslutas det näst sista året på mandatperioden. Formuleringar från statsminister Stefan Löfven antyder att det snart är dags att se januariavtalet som slutfört. Men dokumentets punkter är inte så enkla att pricka av.Foto:Claudio Bresciani

Statsminister Stefan Löfven försökte i onsdagens partiledardebatt dribbla bort sin roll, och det inte bara genom att hänvisa till tidigare regeringar. Januarisamarbetet erbjuder också otaliga möjligheter att lägga ansvaret någon annanstans. 

Den som vill ha en ny regering har förmodligen redan gjort sin utvärdering - regeringen har inte lyckats. Men hur gör man om man vill utvärdera regeringens arbete utifrån dess eget program - januariavtalet?

I en SVT-intervju före debatten talade Stefan Löfven om att avtalet ska ”slutföras”. På liknande sätt uttryckte sig januaripartierna i ett pressmeddelande i veckan, det talades om ”genomförandet av januariavtalet” som en framtida händelse.

Pressmeddelandet handlade om arbetsrätten. De nya lagförslagen är en följd av en överenskommelse på arbetsmarknaden, som bör kallas historisk. Det finns anledning för C och L att framhålla detta som en vinst i januarisamarbetet. Utan januariavtalet skulle det inte ha funnits något lagstiftningshot och förmodligen hade ingen förändring av arbetsrätten skett.

Kanske kan därmed punkt 20 i januariavtalet anses avprickad. Eller kanske inte. Stora delar av LO står ju utanför.

Hur ska det alls avgöras om avtalet är slutfört? Hur ska man exempelvis bedöma punkt 1 - värna det finanspolitiska ramverket? En del av punkterna är mycket detaljerade med tidtabeller för olika utredningssteg. Andra är kortfattade och skenbart kärnfulla – hur ska man tolka punkt 70 om att vapenexport ska stoppas till länder som deltar i Jemenkonflikten? I vilket fall tycks inte Centern lita på att regeringen följer den punkten och har i stället motionerat i riksdagen om denna sak. 

Punkt 4, en omfattande skattereform, har inte genomförts. Detta stod klart redan tidigt, att punktens formulering med flera motstridiga mål omöjliggjorde ett verkställande.

Januaripartierna hade ingen gemensam idé om vilken riktning politiken skulle ha, och fick därför konstruera ett dokument där politiken låstes fast för en hel mandatperiod. Att saker kan inträffa under tiden, som att förslagen röstas ned eftersom avtalsparterna saknar majoritet, var inget partierna tog höjd för. Inte heller för omvärldsförändringar – som ju inträffade med besked. Man gjorde inte upp om hur man skulle hantera punkter som med tiden skulle visa sig vara mindre relevanta eller mer svårgenomförbara än man först förstod, som Arbetsförmedlingen.

Upplägget bör inte ses som en förebild för framtida samarbeten. Varje regeringsbildning har sin logik. Och en yttre form som inte bygger på tillräckligt samförstånd ger inga valvinster. Alliansen hade ett detaljerat gemensamt program redan före segervalet 2006, som möjliggjordes av att partierna medvetet och metodiskt hade närmat sig varandra politiskt. När S, MP och V (”de rödgröna”) försökte samma sak 2010, skrev de spretiga dokument om allt från ”skatt på förmögna” till krav på att USA ska stänga sina baser i Europa och att FRA-lagen ska skrotas. Det nya trepartisamarbetet gjorde ett katastrofval och Mona Sahlin avgick.

Januarisamarbetet tillkom för att hålla Sverigedemokraterna borta från politiskt inflytande. Detta var den överordnade motiveringen till att C och L gjorde upp med Socialdemokraterna på andra sidan blockgränsen. Men mycket snart kom också en annan berättelse om januarisamarbetet – att liberala mål hade nåtts i avtalet som inte hade genomförts under alliansregeringens tid. Det påstods alltså vara en bättre lösning sakpolitiskt, inte enbart för att man ville hålla Sverigedemokraterna utanför. Det är i mitten reformarbetet sker, som Dagens Nyheter skrev på ledarplats i tisdags. Som om inte alliansregeringen genomförde betydande reformer.

Januariavtalet är svårt att utvärdera för väljarna och som gjort för att fly ansvar. Dessutom är det ett förhandlingsresultat, där Socialdemokraterna också har fått igenom en rad skadliga vänsterförslag. Så om man ska utvärdera avtalet från liberal synpunkt kommer det nog aldrig att bli annat än halvfärdigt.

 

 

 


Innehåll från PayerAnnons

Så minskade ekonomiavdelningen sin tid för betalningsprocesser med 80% tack vare Payer

2019 valde United Spaces att skriva avtal med Payer, en startup inom B2B-betalningar, för att lösa betalningar för sina medlemmar på coworking-kontor i Sverige. Nu expanderar United Spaces med fem nya kontor i landet och i centrum finns en betalningslösning som kraftigt har reducerat kostnaderna för finansavdelningen.

Samarbetet mellan de två bolagen startade när United Spaces sonderade marknaden för en partner som både kunde designa men också processa betalningsflöden inom B2B. Kravet var att göra kundupplevelsen riktigt bra för sina medlemmar men också att lösa den manuella hanteringen av fakturering på ekonomiavdelningen.

Den tekniska lösningen var en integration av Payers API-plattform med United Spaces mobila medlemsapp men också med deras bokföringssystem Fortnox. Resultatet efter ett års samarbete överraskade Joakim Helbig, CFO på United Spaces.

– Det fanns en tid innan och efter Payer. Resultatet efter att vi implementerade Payers plattform har varit fantastiskt för ekonomiavdelningen. Vi spenderar nu 80% mindre tid på betalningshantering och inkassering. Utöver det betalas fakturor av våra medlemmar 30% fortare. Det är ett klart bevis att vi har lyckats lyfta betalningsupplevelsen till en riktigt hög nivå, säger han.

Blir långsiktig partner

Nu när United Spaces expanderar över landet, från fyra till totalt nio kontor har, de valt Payer som en långsiktig partner. Det tionde coworkingstället öppnar under hösten.

– Jag tror att det här systemet som vi har byggt tillsammans med Payer kan fungera som en mall för framtidens finansavdelning. Digitalisering och automatisering är menat att göra arbetslivet enklare och effektivt. Vi har uppnått just det och mycket mer med Payer. Det finns ingen anledning att hålla fast vid manuella processer för att fakturera, monitorera och bokföra när det kan skötas helt automatiskt. Nu när vi expanderar vill vi fortsätta resan med Payer, säger Joakim Helbig.

Peder Berge är VD och grundare av Payer.

– Vi är förstås otroligt glada att vi har fått utökat förtroende av United Spaces i deras fortsatta expansion. Vi har jobbat hårt för att få till detaljerna i betalningslösningen och det har burit frukt. Magi skapas genom hårt arbete och resultaten som vi har uppnått med United Spaces talar för sig själv. Vi ser fram emot att hjälpa flera svenska bolag att bli mer effektiva, få bättre kassaflöde och få högre marginaler, säger han. 

 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?