Annons

Vattenfalls vd bör stå upp mot politiken

LEDARE. I samband med tisdagens rapport meddelade Vattenfall att koncernchefen Magnus Hall lämnar sin post.

UNDER NEDLÄGGNING. Ringhals kärnkraftverk.
UNDER NEDLÄGGNING. Ringhals kärnkraftverk.Foto:Adam Ihse

Efterträdaren bör vara en person som inte bara kan hantera de politiska förutsättningarna, utan också driva bolaget affärsmässigt och därmed stå upp mot politiken.

Staten äger 100 procent av Vattenfall. Men hur ska ägaren styra bolaget? Denna fråga har varit aktuell i många år, och gjort avtryck i både valrörelser och i konstitutionsutskottet. Gustav Fridolin (MP) hade med sig en kolbit på valturnén 2014. Det var för att visa att han ville stänga svenskägda kolanläggningar i Tyskland (men i samma veva laddades stenkolsverket i Moorburg och under hans regeringstid såldes brunkolsverksamheten i stället för att läggas ned).

Maud Olofsson (C) hade några år dessförinnan, som näringsminister, hamnat på kollisionskurs med Vattenfalls ledning, en relation som aldrig repade sig.

Vattenfall har brutit kol, köpt nederländsk fossilgas, ägt tysk kärnkraft. Bolaget har drabbats av en hastigt helomvänd tysk energipolitik och intensiv koldebatt, globalt och i Sverige. Kärnuppgiften har varit minst sagt otydlig.

Två överenskommelser, allianspartiernas från 2009 och den blocköverskridande från 2016, bygger på att investeringar i kärnkraft ska få göras på marknadsmässiga grunder. Denna formulering ger sken av att kärnkraften avpolitiserats; inga statliga pengar ska gå till eller tas från kärnkraften. Men marknadsmässigt är det ändå inte, eftersom resten av energimarknaden präglas av subventioner och snedvrider villkoren. Dessutom finns det politiska målet om 100 procent förnybar – i stället för fossilfri – elförsörjning kvar.

Det var under dessa förutsättningar som Vattenfall beslutade att stänga Ringhals 2. Det motiverades med bristande lönsamhet. Kärnkraften har onekligen drabbats av kostsamma krav på säkerhetsuppdateringar efter Fukushima och när nedläggningen beslutades fanns fortfarande den extra ”kärnkraftsskatten”. Men ägarna var inte överens, Uniper med 30 procent ville inte stänga. Och interna dokument från 2016 har visat att Ringhals 1 (som ska stängas kommande årsskifte) kan drivas vidare ända till 2036 med ”låga investeringar”.

Det går inte att göra sig fri från intrycket att Vattenfall ibland har försökt tolka den politiska verkligheten snarare än att göra marknadsmässiga bedömningar. En ny ledning bör inte göra på det sättet.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?