ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Värnskatten kommer aldrig att återinföras

  • DUBBLA SPÅR. Magdalena Andersson tar i debatten avstånd från slopandet av värnskatten. Men i själva budgetpropositionen radar hon upp alla goda argument för att ta bort den. Foto: Anders Wiklund/TT

LEDARE. När budgeten presenterades handlade många frågor om dess fördelningspolitiska profil. Finansminister Magdalena Andersson var förberedd med diagram som visade att det var den slopade värnskatten och det nya taket för uppskjuten reavinst som ökade inkomstskillnaderna. Båda dessa skattefrågor har drivits igenom av Liberalerna, påpekade hon.

Sedan januariöverenskommelsen har Magdalena Andersson knappt missat ett tillfälle att påpeka att en slopad värnskatt inte är hennes prioritering och att hon tycker att det är en olämplig åtgärd. På onsdagen sa hon att avskaffandet får ”en extrem fördelningsprofil”.

Ändå tyder formuleringarna i budgeten på att värnskatten inte kommer att återinföras ens om Socialdemokraterna själva fick bestämma.

I budgetpropositionen gör regeringen bedömningen att avskaffandet av värnskatten på sikt är självfinansierande. Det kommer alltså att komma in lika många nya skattekronor som de som faller bort, eftersom slopandet leder till fler arbetade timmar.

Detta är en uppgift som bekräftar det många har anat och forskningen har visat. Frågan är varför Finansdepartementet lyfter fram det i budgettexten – finansministern behöver väl inga argument för slopandet, det är ju framtvingat av Liberalerna?

Budgeten har tre och en halv sida med bara positiva argument för borttagen värnskatt, en signal om att den inte kommer att återinföras.

Det skulle i så fall följa ett mönster från efterdebatten om arvsskatten (slopades av en S-regering) och förmögenhetsskatten (slopades av alliansregeringen). Där har den socialdemokratiska linjen i efterhand gått ut på att säga att ”det var inga bra skatter”, och så hänvisar man till att just dessa skatter fick negativa effekter. Det kommer man att kunna säga även om värnskatten. Kanske så här: ”Visst ska de mest högavlönade bidra mer, men en skatt som i praktiken inte ger någon nettoinkomst till staten gör ingen nytta.”

Det är intressanta beräkningar som Finansdepartementet gör i budgeten. Med slopad värnskatt kan antalet arbetade timmar i ekonomin öka med 0,13 procent, vilket motsvarar 7 000 årsarbetskrafter. Och räknat i skatteintäkter blir nettosumman, som sagt, noll.

Denna förväntade ökning av arbetade timmar får tanken att svindla. I 25 år har alltså regeringar av olika kulör behållit en skatt som inte drar in några pengar och som får människor att arbeta mindre.

Regeringen bidrar dock inte till ett vettigare sätt att tala om skatter. Exempelvis återkom Magdalena Andersson flera gånger under budgetdagen till att bankernas vinster motiverar en bankskatt. Som om normalläget är att all vinst över en viss nivå ska tillfalla staten.

Det är också besvärande att regeringen säger att bankskatten ska gå direkt till försvaret – ett resonemang som C och L tydligen tolererar. Så fungerar inte finanspolitiken, det finns inga direkta kopplingar. Det går inte att öronmärka pengar mer än möjligen på ett politiskt plan.

Men resonemanget om bankskatten liknar det som gällde när värnskatten infördes, den skulle ju ”värna” välfärden. Bankskatten ska alltså nu gälla försvaret, och det återknyter till den skatt under första världskriget som kallades just värnskatt, och som skulle ”värna freden”.

Svenska folket gillar skattesänkningar, och det har även Socialdemokraterna förstått. Skillnaden mellan skatt för löntagare och för ålderspensionärer åtgärdas följaktligen genom att pensionärer får sänkt skatt, inte genom att löntagarna får höjd.

Och trots skattesänkningarna räknar regeringen i budgetpropositionen med ökade skatteintäkter varje år under resten av mandatperioden.

Vem plockar upp handsken och går till val på en sundare skattepolitik där varje skatt ska vara effektiv och inte symbolisk? Vem kan tala klarspråk om att skatter är ett dåligt sätt att åstadkomma fördelningspolitik? Och vem tar strid mot synsättet att den som får sänkt skatt har ”fått” någonting av staten – det var ju inte statens pengar från början?

Svenska folket är moget för en bättre skattedebatt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer