ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Varning för nya förmögenhetsregistret

  • Foto: Jack Mikrut

LEDARE. Riksbanken har föreslagit att det ska upprättas ett nytt register över svenska folkets tillgångar. Frågan ligger på riksdagens bord och det ska tas upp till beredning i Finansutskottet denna tisdag.

Det verkar i första hand vara SCB som är intresserat av ett sådant här register för att kunna göra bättre statistik. Nu vill Riksbanken att det utreds vem som ska samla in uppgifterna.

Men det finns anledning att varna för projektet av integritetsskäl, och dessutom är det långtifrån säkert att ett nytt register ger en sann bild av svenska folkets ekonomi.

2007 avskaffades förmögenhetsskatten. Den dåvarande alliansregeringen ville dock ha kvar bankernas skyldighet att lämna kontrolluppgifter över banktillgodohavanden till Skatteverket. Efter massiv kritik backade regeringen. Ett viktigt argument för att ta bort kontrolluppgifterna var att det skulle bli alltför lätt att återinföra förmögenhetsskatten igen. Meningen var ju att människor skulle våga flytta hem sitt kapital till Sverige, och detta mål hotades om alla administrativa verktyg fanns kvar för att åter slå till med en skadlig skatt, exempelvis vid ett maktskifte.

Ett skäl som ofta anfördes för att behålla bankernas uppgiftsskyldighet var att denna information behövdes för uppföljnings- och forskningsändamål. Men uppgifter om vad man har på banken gav inte någon särskilt bra bild av en persons ekonomiska ställning. Reglerna då gjorde att många, inte bara de allra rikaste, placerade kapital på annat sätt för att undvika förmögenhetsskatt.

Ungefär samma problem finns i dag. Vad ett hushåll har på banken säger inte särskilt mycket om hur robust ekonomin är. Framför allt ska ju skulderna ses i relation till fastighetsvärden.

För det är det som det handlar om. SCB – samt Finansinspektionen och Riksbanken – är missnöjda med att inte på mikronivå kunna studera hur skulderna förhåller sig till tillgångarna. De aggregerade data som finns räcker tydligen inte för dessa myndigheter. I en promemoria från 2017 resonerade Riksbanken om att icke-avidentifierade uppgifter kunde lämnas över till SCB för bearbetning.

Förmögenhetsuppgifter är synnerligen känsliga. Att dessa uppgifter ska lämnas ut utanför den strikta sfär som omges av banksekretess är högst betänkligt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer