Annons

Varning för reform som höjer skatten

LEDARE. Hur ska Sverige komma i gång efter krisen? Det krävs stimulanser, som alltid i en lågkonjunktur. Men det krävs också bestående förändringar för att gynna arbete, stärka entreprenörskap och öka konkurrenskraften.

FÖRHANDLINGAR VÄNTAR. Finansminister Magdalena Andersson har skickat skattesänkningsförslag på ett slags teknisk remiss, inför förhandlingar med L och C. Skattesänkningarna bör inte avstanna enbart för att en skattereform också diskuteras.
FÖRHANDLINGAR VÄNTAR. Finansminister Magdalena Andersson har skickat skattesänkningsförslag på ett slags teknisk remiss, inför förhandlingar med L och C. Skattesänkningarna bör inte avstanna enbart för att en skattereform också diskuteras.Foto:TT

Skatterna behöver sänkas. Man ska inte låta sig luras av retoriken att de stora finanspolitiska räddningsaktionerna i dag ska betalas med kraftigt höjda skatter i morgon. Det som Sverige behöver efter krisen är inte skattechocker utan förutsättningar för tillväxt.

I januariöverenskommelsen finns en punkt om ”en omfattande skattereform”. Ännu har inga riktlinjer har offentliggjorts. Det har däremot satt i gång flera utomstående expertgrupper som arbetar med en tänkt skattereform. En av dessa är Finanspolitiska rådet, som nu i veckan kom med en rapport.

Utgångspunkten för rapporten är 1990/91 års skattereform, som har fått en närmast legendarisk status i ekonomkretsar. Det är inte konstigt eftersom den innebar ett tydligt brott med ett oöverskådligt system av drakoniska skatter.

Och visst förenklades skattesystemet – man skulle betala 30 procent i inkomstskatt på vanliga inkomster och ytterligare 20 på lite högre. Kapitalskatten skulle vara 30 procent och momsen 25.

Begripligt upplägg, men någon lågskattereform var det knappast. Det är också en viktig förklaring till att många förändringar har gjorts de senaste 30 åren. Om man skulle ha hållit fast vid principerna i ”århundradets skattereform”, som den kallas, hade vanliga inkomsttagare betalat sisådär 25.000 kronor mer i skatt varje år. Det hade varit svårare att driva företag. Och några rutbranscher hade knappast uppstått.

Finanspolitiska rådet tycks sträva efter säkrare skattebaser, sådana som inte krymper på grund av beskattningen, exempelvis breddad moms och ny fastighetsskatt. Det är politiskt svårt att öka skatteinkomsterna på detta vis, eftersom det historiskt tycks finnas en stark legitimitet att beskatta inkomster men tvärtom när det gäller egendom. Förståelsen för en fastighetsskatt ökar knappast med att den motiveras av att det finns ett ”hyresvärde” av att bo i småhus, som Finanspolitiska rådet resonerar.

Här kommer förmodligen diskussionen om en skattereform att fastna, i de stora skillnader som finns mellan ekonomernas teorier och politikernas realiteter. Hur som helst blir det ändå knappast någon reform under denna mandatperiod, det är för lite tid kvar.

Man ska också vara observant på att det inte bara är nationalekonomer som gillar tanken på en stor skatteomläggning, utan också röda debattörer. I korten ligger nämligen höjda kapitalskatter.

Flera krafter i debatten fäster sig vid att skattesystemet är svåröverskådligt, och vissa debattörer tycks ha extra svårt att överblicka vad som gäller. Både Dagens Nyheter och Expressen pläderar på ledarplats för ”förenklingar” som innebär slopat rutavdrag och kraftigt höjda kapitalskatter. Expressen går längst och skriver i en rubrik att ”borgerliga partier är osunt besatta av sänkta skatter”. Tidningen kommer med den sensationella utsagan att svenska kapitalskatter är ”överraskande låga”. Sänkt skatt kan inte vara svaret på alla problem, konstaterar Expressen, som om någon nu anser det.

Expressens udd är riktad mot C och L som håller emot de skattehöjningar som kan komma från regeringshåll. Men rimligen ska vi vara glada över den press som dessa partier utövar. På onsdagen sände finansdepartementet ut några skatteförslag på remiss. Det var en formalitet, eftersom nya skatteförändringar måste ut på remiss innan de kan läggas i en proposition. Bland förslagen fanns ett nytt generellt skatteavdrag och sänkt statlig inkomstskatt. Eftersom själva nivåerna inte behöver remitteras före beslut finns det goda möjligheter för C och L att förhandla fram ytterligare sänkt inkomstskatt. 

Den som är intresserad av form avfärdar detta som ytterligare ett hål i schweizerosten. Den som är ute efter att stärka arbetslinjen bör välkomna skattesänkningar.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?