Varning för nya förmögenhetsregistret

LEDARE. Riksbanken har föreslagit att det ska upprättas ett nytt register över svenska folkets tillgångar. Frågan ligger på riksdagens bord och det ska tas upp till beredning i Finansutskottet denna tisdag.

Foto:Jack Mikrut

Det verkar i första hand vara SCB som är intresserat av ett sådant här register för att kunna göra bättre statistik. Nu vill Riksbanken att det utreds vem som ska samla in uppgifterna.

Men det finns anledning att varna för projektet av integritetsskäl, och dessutom är det långtifrån säkert att ett nytt register ger en sann bild av svenska folkets ekonomi.

2007 avskaffades förmögenhetsskatten. Den dåvarande alliansregeringen ville dock ha kvar bankernas skyldighet att lämna kontrolluppgifter över banktillgodohavanden till Skatteverket. Efter massiv kritik backade regeringen. Ett viktigt argument för att ta bort kontrolluppgifterna var att det skulle bli alltför lätt att återinföra förmögenhetsskatten igen. Meningen var ju att människor skulle våga flytta hem sitt kapital till Sverige, och detta mål hotades om alla administrativa verktyg fanns kvar för att åter slå till med en skadlig skatt, exempelvis vid ett maktskifte.

Ett skäl som ofta anfördes för att behålla bankernas uppgiftsskyldighet var att denna information behövdes för uppföljnings- och forskningsändamål. Men uppgifter om vad man har på banken gav inte någon särskilt bra bild av en persons ekonomiska ställning. Reglerna då gjorde att många, inte bara de allra rikaste, placerade kapital på annat sätt för att undvika förmögenhetsskatt.

Ungefär samma problem finns i dag. Vad ett hushåll har på banken säger inte särskilt mycket om hur robust ekonomin är. Framför allt ska ju skulderna ses i relation till fastighetsvärden.

För det är det som det handlar om. SCB – samt Finansinspektionen och Riksbanken – är missnöjda med att inte på mikronivå kunna studera hur skulderna förhåller sig till tillgångarna. De aggregerade data som finns räcker tydligen inte för dessa myndigheter. I en promemoria från 2017 resonerade Riksbanken om att icke-avidentifierade uppgifter kunde lämnas över till SCB för bearbetning.

Förmögenhetsuppgifter är synnerligen känsliga. Att dessa uppgifter ska lämnas ut utanför den strikta sfär som omges av banksekretess är högst betänkligt.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?