1515
Annons

Varning för inkluderingstrenden

Utövar en lärare rasistisk vit övermakt om hon påpekar fel i en elevs matteprov? Cementerar skolan en rasistisk över- och underordning om begåvade matteelever får läsa lite mer avancerade kurser i högstadiet? 

SANNING. Det regeringsalternativ som nu växer fram med Moderaterna som centrum har ett ideologiskt kitt som är gemensamt och som borde lyftas fram: att med kraft värna meritokratin som idé och system.
SANNING. Det regeringsalternativ som nu växer fram med Moderaterna som centrum har ett ideologiskt kitt som är gemensamt och som borde lyftas fram: att med kraft värna meritokratin som idé och system.Foto:JESSICA GOW / TT

Är det rasism att över huvudtaget tänka att vissa elever är bättre på matte än andra? Är matteboken rasistisk om geometriövningarna utgår från till synes oskyldiga cirklar, kvadrater och kuber? Är undervisning i derivata i själva verket ett lömskt sätt att segregera raser? Är dessa frågor på riktigt?

Ja, svarade delstaten Kaliforniens kvalitetskommission på ett möte den 20 maj när man gav klartecken till en radikal reformering av skolans matematikundervisning. Slutgiltigt beslut tas i parlamentet i höst.

Matematikundervisningen ska avrasifieras. Den ska vara lika för alla till och med årskurs 12, överkurserna ska bort, liksom alla svåra moment som alla elever inte klarar av. Lärare får inte påpeka fel. Matte-undervisningen ska utgå från engagerande ”stora idéer”, som antirasism. En fantastisk manual, ”A Pathway to Equitable Math Instruction: Dismantling Racism in Mathematics Instruction”, är färdig för användning.

Nyckelordet är ”inkludering”, som står i motsats till den påstått segregerande idén om meritokrati. I en meritokratisk matematikundervisning uppmuntras den enskilde eleven att sträva så långt som möjligt. En inkluderande matematikundervisning anpassas så att alla grupper lyckas.

Förslaget är omfattande och genomarbetat, har försänkningar på fina universitet och politiskt stöd i det Demokratiska partiet. Och det är genomsyrat av den identitetspolitiska ideologin.

Grundproblemet är välkänt och erkänt sedan länge. Afroamerikanska, latinamerikanska och nyanlända barn klarar matematikundervisningen relativt sämre jämfört med andra grupper. Eftersom matematik är biljetten till tech-världens utbildningar och högavlönade arbeten får den relativa underprestationen socioekonomiska konsekvenser i hela populationen.

Utfallet blir orättvist, alltså måste förutsättningarna skärskådas. De kan tyckas vara lika för alla i ett enhetligt skolsystem som Kaliforniens public schools men eftersom olika grupper lyckas olika bra måste det bero på något annat. Och eftersom vi lever på det identitära 20-talet beror det på - rasism och bristande inkludering.

Att asiatiska elever blomstrar i Kaliforniens skolsystem kvittar, liksom att flitiga afroamerikanska elever i likhet med flitiga kaukasiska kan gå hur långt som helst. På gruppnivå kan den rasistiska samhällsordningen förklara allt, även varför en elev har svårt att förstå hur man räknar ut en cirkels omkrets.

Reformeringen av Kaliforniens matematikundervisning är ytterligare en storseger för den breda rörelse i USA som förklarat krig mot idén om meritokrati. Economists politiske redaktör Adrian Woolridge visar i en kommande bok ”How Meritocracy Made the Modern World” att meritokratins institutioner nu faller snabbt i USA. Sedan årtionden lyckade skolor och högre utbildningar för begåvade fattiga barn förbjuds att göra antagningstest och hänvisas till lotteri. I antirasismens namn väljer fler och fler företag att inte längre anställa de bästa utan att kvotera in grupper utifrån olika diskrimineringsgrunder.

Han varnar starkt för de ekonomiska konsekvenserna av att avskaffa den enskildes ansvar, strävan och möjlighet att förändra och förbättra sin egen situation. Principen om meritokrati inom utbildning och på arbetsmarknaden är den enskilt viktigaste förklaringen till att vissa länder lyckas bättre än andra. Om man har skolor som främjar flit och begåvning och en förvaltning och näringsliv som rekryterar de bästa och inte de med rätt efternamn, kommer landet att lyckas. Motsatsen leder till stagnation, menar han.

Men riskerna går utöver ekonomi. Upplysningens centrala idéer om sanning, objektivitet och frihet från sitt ursprung går förlorade om samhället organiseras efter gruppidentiteter. Vi går med stormsteg mot ett klansamhälle där rättvisa definieras utifrån din identitet. De drivkrafter som byggt vår civilisation avskaffas inifrån med ivrig hjälp från stormakter som Blackrock och EU-kommissionen.

Svensk idéimport från USA är ofta omedelbar och de idéer som nu riskerar att krossa Kaliforniens utbildningssystem finns redan här och grasserar på svenska universitet. Svenskarna tycks receptiva för idéer som kastar ett alternativt förklarande ljus över migrationens svåra sociala konsekvenser. Idédebattörer till vänster har övergivit principen om lika förutsättningar till förmån för masskvotering. 

Kanske något förvånande svansar näringslivet med. Välmenande direktörer skriver in ”inkludering” i sina värdegrunder, ett kodord för icke-meritokratiska bedömningsgrunder, vilket får svåra konsekvenser. Professionella personer med utländska efternamn bedöms inte för sina gärningar utan för sina identiteter. Kloka företagsledare bör ta starkt avstånd från sådana tankar.

Det regeringsalternativ som nu växer fram med Moderaterna som centrum har lätt att enas kring en rad viktiga sakfrågor. Värderingarna har man av lätt insedda skäl värjt sig mot. Men det finns ett ideologiskt kitt som är gemensamt och som borde lyftas fram: att med kraft värna meritokratin som idé och system och avvisa identitetspolitikens gift. Den striden är på djupt allvar och motståndarna hotar det västerländska samhällets fundament. 


Bättre att Scania kör Traton

Det händer något mycket intressant i Södertälje. Hos Scania. Efter åratal av interna maktkamper i den tyska fordonskoncernen Traton verkar tyskarna ha insett att det är svenskarna som vet hur man bygger världens bästa lastbilar.

VÄXLAR UPP. Äntligen ser Scania ut att komma till sin rätt i den tyska ägarstrukturen.
VÄXLAR UPP. Äntligen ser Scania ut att komma till sin rätt i den tyska ägarstrukturen.Foto:Jonas Ekströmer

”Vi har lagt allt för mycket tid på att antingen diskutera vilken lösning som är bäst eller tillåtit oss att utveckla parallella lösningar. Det får vara slut på det nu, vi har inte råd med det”, sa Scanias och Tratons svenske vd Christian Levin i torsdagens Di.

Uttalandet är viktigt. Det innehåller kritik, hopp och en förklaring till allt som har gått fel för Scania. Det började med Volvos försök att köpa bolaget 1999. EU stoppade affären. Det var synd. Göteborgarna hade säkert varit mer lyhörda för Scanias särart än de som senare kom in i bilden: tyskarna.

Efter många turer – bland annat ett fientligt bud av MAN 2006 – slukades Scania och MAN av Volkswagen. Båda bolagen ingår sedan 2015 i Traton som till 90 procent ägs Volkswagen. Resterande aktier handlas på börserna i Stockholm och Frankfurt.

I tysk famn har Scania inte kommit till sin rätt. Tillvaron har präglats av maktkamper och rivalitet. Och en tysk trögrörlig byråkrati. Svenskarna skulle till varje pris inlemmas i en större kollektiv struktur. Att det inte fungerade är Christian Levins uttalande en bekräftelse på.

Men nu finns anledning att vara optimist om Scanias framtid. Det sitter personer med bakgrund i Scania på alla ledande poster i Traton. Cheferna för MAN och Navistar (även det ett bolag i koncernen), den operativa chefen, teknikchefen och chefen för finansiella tjänster – alla har en bakgrund i Södertälje. Och så Christian Levin då.

Scania är och har alltid varit den lysande stjärnan i Traton, både sett till lönsamhet och kundnöjdhet. Det är logiskt att Scanias framgångsrika kultur präglar koncernen. Att huvudägaren äntligen har insett detta är bra.

Scania saknar inte utmaningar, men förutsättningarna är bättre än på länge. Bolaget måste på allvar ta upp kampen med Volvo, som för övrigt också leds av en före detta Scaniachef, Martin Lundstedt. 

Volvo behöver en vass konkurrent. Sverige behöver ett välmående Scania. Det svenska lastbilsklustret är unikt. Att Volkswagen ska öka ägarspridningen i Traton genom att sälja aktier ser ut som en tanke. Svenska institutioner och investerare bör vakna – det händer som sagt något väldigt intressant i Södertälje.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?