ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Varning för en alltför stor skattereform

  • AGREE TO DISAGREE. Elisabeth Svantesson och Magdalena Andersson. Två nyckelpersoner i skattedebatten. Men det är inte säkert att alla partier ska vara med och försöka komma överens om skatterna. Foto: Jonas Eng
  • AGREE TO DISAGREE. Elisabeth Svantesson och Magdalena Andersson. Två nyckelpersoner i skattedebatten. Men det är inte säkert att alla partier ska vara med och försöka komma överens om skatterna. Foto: Claudio Bresciani/TT

LEDARE. I onsdagens budget finns både slopad värnskatt och sänkt skatt för pensionärer. Men någon särskilt revolutionerande skattebudget är det inte. Moderaternas Elisabeth Svantesson påpekade i helgen att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning i den här budgetpropositionen.

Enligt januariöverenskommelsen ska det genomföras en ”omfattande skattereform”. Många har uppmärksammat att de mål som ska vägleda den reformen är många och motstridiga. Det gör att riktningen är oklar, och i det läget finns det skäl att varna för att göra skattereformen alltför omfattande.

I debatten finns starka röster om att kapitalskatterna måste höjas för att uppnå jämlikhet. Och att välfärdens utmaningar kräver skattehöjningar. Risken är överhängande att det inte blir en skattesänkningsreform. Så om alla skatter kommer upp på bordet samtidigt kan man inte utesluta att effektiva skatter byts mot skadliga.

Det första man bör fråga sig är om Sverige har ett bra skattesystem. Svaret är både ja och nej. Ja, därför att Sverige inte har kvar de mest skadliga skatterna som förmögenhetsskatt och arvsskatt. Nej, för att skatterna är höga, på kapital och särskilt på arbete, och för att bostadsskatterna skapar obalanser.

Slutsatsen är att skatterna bör kunna justeras i flera olika mindre reformer; med strategiska förändringar kan Sverige få ett riktigt bra system från den utgångspunkt som råder.

Hur många partier ska då göra upp om skatterna? I svåra frågor som kräver stor långsiktighet brukar politiker sträva efter breda uppgörelser, som med försvaret och pensionerna.

Det som talar för en bred överenskommelse, där inte bara januaripartierna ingår, är att det blir lättare att inkludera mindre populära skatteförändringar, som höjd matmoms. Det som går förlorat är en välbehövlig opposition i skattefrågor. Erfarenheten från de senaste decennierna är dessutom att skattepolitiken är rätt stabil trots skiftande majoriteter.

Genomförda skattesänkningar som påverkar väljarna direkt brukar inte rivas upp. Socialdemokraterna har varit motståndare till varje utökning av jobbskatteavdraget men rev inte upp något av dem efter maktskiftet 2014. Och de gånger det är S-regeringar som har sänkt skatten har inte borgerliga ändrat på den saken heller.

Man kan fundera över om det kanske snarare är partidynamiken än samförstånd som har förbättrat skattesystemet successivt. Ingen skattereform har genomförts av en större majoritet än vad som behövs för att driva igenom förslaget i riksdagen. Ett oppositionsparti behöver ha handlingsutrymme om det hamnar vid makten efter nästa val.

Välfärden står under stark press. Små och stora kommuner varnar för allvarliga ekonomiska problem, till följd av demografiska förändringar och flyktinginvandring. Många röster talar om ett mer finkalibrerat utjämningssystem mellan kommuner, regioner och staten. Förre statsministern Göran Persson vill att kommunalskatten ska vara på samma nivå överallt.

Det är dock riskabelt att välja en väg som gör att kommunerna förlorar incitamenten att hålla nere sina kostnader. Om opposition och majoritet i en kommun inte kan få tävla om ambitionen att hålla nere kommunalskatten, vad händer då? Och om kommunerna inte i något avseende kan konkurrera med varandra i skattefrågan?

Det finns en enorm effektiviseringspotential i den offentliga sektorn. Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen handlade om just det.

Generellt sett behöver skatterna inte höjas, de kan sänkas. Tittar man tillbaka är skillnaderna mellan de politiska partiernas skattepolitik mindre, i miljarder räknat, än vad som följer av läget i ekonomin. Konjunkturens svängningar är större än avståndet mellan partierna. Reformer för tillväxt ökar skattebasen och därmed skatteinkomsterna. När en politiker påstår att exempelvis 20 miljarder kronor i höjd skatt är avgörande för välfärden är det därför inte sant.

När det nu finns ett principbeslut om en skattereform är det många som vill ha ett ord med i laget. SNS har inlett ett stort projekt som ska slutredovisas 2022. Expertgruppen ESO har gett Klas Eklund ett uppdrag att lägga förslag på en skattereform och han ska vara klar sommaren 2020. Tankesmedjor från höger till vänster förbereder sig. Tonvikten i debatten ligger på skattehöjningar, antingen det handlar om ”grön skatteväxling” eller kapitalinkomster.

En skattereform kan därmed bli ett högriskprojekt. Politikerna gör bäst i att ta vissa ändringar i taget. Och M bör värna sin oppositionsroll, antingen partiet går med i några skattesamtal eller inte.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer