Varning för en alltför stor skattereform

LEDARE. I onsdagens budget finns både slopad värnskatt och sänkt skatt för pensionärer. Men någon särskilt revolutionerande skattebudget är det inte. Moderaternas Elisabeth Svantesson påpekade i helgen att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning i den här budgetpropositionen.

AGREE TO DISAGREE. Elisabeth Svantesson och Magdalena Andersson. Två nyckelpersoner i skattedebatten. Men det är inte säkert att alla partier ska vara med och försöka komma överens om skatterna.
AGREE TO DISAGREE. Elisabeth Svantesson och Magdalena Andersson. Två nyckelpersoner i skattedebatten. Men det är inte säkert att alla partier ska vara med och försöka komma överens om skatterna.Foto:Jonas Eng
AGREE TO DISAGREE. Elisabeth Svantesson och Magdalena Andersson. Två nyckelpersoner i skattedebatten. Men det är inte säkert att alla partier ska vara med och försöka komma överens om skatterna.
AGREE TO DISAGREE. Elisabeth Svantesson och Magdalena Andersson. Två nyckelpersoner i skattedebatten. Men det är inte säkert att alla partier ska vara med och försöka komma överens om skatterna.Foto:Claudio Bresciani/TT

Enligt januariöverenskommelsen ska det genomföras en ”omfattande skattereform”. Många har uppmärksammat att de mål som ska vägleda den reformen är många och motstridiga. Det gör att riktningen är oklar, och i det läget finns det skäl att varna för att göra skattereformen alltför omfattande.

I debatten finns starka röster om att kapitalskatterna måste höjas för att uppnå jämlikhet. Och att välfärdens utmaningar kräver skattehöjningar. Risken är överhängande att det inte blir en skattesänkningsreform. Så om alla skatter kommer upp på bordet samtidigt kan man inte utesluta att effektiva skatter byts mot skadliga.

Det första man bör fråga sig är om Sverige har ett bra skattesystem. Svaret är både ja och nej. Ja, därför att Sverige inte har kvar de mest skadliga skatterna som förmögenhetsskatt och arvsskatt. Nej, för att skatterna är höga, på kapital och särskilt på arbete, och för att bostadsskatterna skapar obalanser.

Slutsatsen är att skatterna bör kunna justeras i flera olika mindre reformer; med strategiska förändringar kan Sverige få ett riktigt bra system från den utgångspunkt som råder.

Hur många partier ska då göra upp om skatterna? I svåra frågor som kräver stor långsiktighet brukar politiker sträva efter breda uppgörelser, som med försvaret och pensionerna.

Det som talar för en bred överenskommelse, där inte bara januaripartierna ingår, är att det blir lättare att inkludera mindre populära skatteförändringar, som höjd matmoms. Det som går förlorat är en välbehövlig opposition i skattefrågor. Erfarenheten från de senaste decennierna är dessutom att skattepolitiken är rätt stabil trots skiftande majoriteter.

Genomförda skattesänkningar som påverkar väljarna direkt brukar inte rivas upp. Socialdemokraterna har varit motståndare till varje utökning av jobbskatteavdraget men rev inte upp något av dem efter maktskiftet 2014. Och de gånger det är S-regeringar som har sänkt skatten har inte borgerliga ändrat på den saken heller.

Man kan fundera över om det kanske snarare är partidynamiken än samförstånd som har förbättrat skattesystemet successivt. Ingen skattereform har genomförts av en större majoritet än vad som behövs för att driva igenom förslaget i riksdagen. Ett oppositionsparti behöver ha handlingsutrymme om det hamnar vid makten efter nästa val.

Välfärden står under stark press. Små och stora kommuner varnar för allvarliga ekonomiska problem, till följd av demografiska förändringar och flyktinginvandring. Många röster talar om ett mer finkalibrerat utjämningssystem mellan kommuner, regioner och staten. Förre statsministern Göran Persson vill att kommunalskatten ska vara på samma nivå överallt.

Det är dock riskabelt att välja en väg som gör att kommunerna förlorar incitamenten att hålla nere sina kostnader. Om opposition och majoritet i en kommun inte kan få tävla om ambitionen att hålla nere kommunalskatten, vad händer då? Och om kommunerna inte i något avseende kan konkurrera med varandra i skattefrågan?

Det finns en enorm effektiviseringspotential i den offentliga sektorn. Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen handlade om just det.

Generellt sett behöver skatterna inte höjas, de kan sänkas. Tittar man tillbaka är skillnaderna mellan de politiska partiernas skattepolitik mindre, i miljarder räknat, än vad som följer av läget i ekonomin. Konjunkturens svängningar är större än avståndet mellan partierna. Reformer för tillväxt ökar skattebasen och därmed skatteinkomsterna. När en politiker påstår att exempelvis 20 miljarder kronor i höjd skatt är avgörande för välfärden är det därför inte sant.

När det nu finns ett principbeslut om en skattereform är det många som vill ha ett ord med i laget. SNS har inlett ett stort projekt som ska slutredovisas 2022. Expertgruppen ESO har gett Klas Eklund ett uppdrag att lägga förslag på en skattereform och han ska vara klar sommaren 2020. Tankesmedjor från höger till vänster förbereder sig. Tonvikten i debatten ligger på skattehöjningar, antingen det handlar om ”grön skatteväxling” eller kapitalinkomster.

En skattereform kan därmed bli ett högriskprojekt. Politikerna gör bäst i att ta vissa ändringar i taget. Och M bör värna sin oppositionsroll, antingen partiet går med i några skattesamtal eller inte.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AccountorAnnons

Därför kan företag tjäna på att outsourca sin ekonomi- och löneavdelning

Funktioner för ekonomi och löner är något alla företag behöver ha på plats men det lönar sig inte alltid att axla en egen avdelning. I många fall kan företag istället tjäna på att outsourca avdelningen och frigöra tid som istället kan läggas på affären. Samtidigt säkrar man tillgången till den senaste kompetensen och tekniken. 

I en tid när många företag kämpar för att behålla sina kunder, och hitta nya, har det blivit viktigare än någonsin att lägga tid på sin affär och kapa tidsödande processer. Interna funktioner driver kostnader för både system och personal och att lägga ut sin ekonomi- och lönavdelning kan vara ett strategiskt bra val för företag som vill kunna lägga mer tid på sin kärnverksamhet.

Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR och hjälper företag att dra nytta av den senaste tekniken inom området så att de kan ligga steget före sina konkurrenter. Detta gör bolaget genom att effektivisera och automatisera kundernas flöden och arbetssätt.

– Vi är en modern, digital byrå som investerar mycket tid i att underlätta för våra kunder genom teknik som robotar och AI-lösningar som skapar en hög och tillförlitlig kvalitet. Det gör att kunderna istället kan bygga sina relationer och bättre förstå sin affär, säger Magnus Högvall, vd på Accountor.  

Helhetserbjudande 

Som en one-stop-shop inom ekonomi och lön kan Accountor bland annat sköta företags löneadministration, redovisning och elektronisk fakturahantering, men också erbjuda kvalificerad löpande rådgivning och rekrytering av personal. Att nyttja detta är en bra strategi om man vill minimera kostnader och risker, menar Magnus Högvall. 

– Genom att outsourca funktioner får ledningen och företaget mer tid att fokusera på sin verksamhet, tillgång till mer modern teknik utan att behöva göra stora investeringar eller genomföra tunga migrationsprojekt. Man får tillgång till kompetens, så inga dyra och kostnadskrävande rekryteringar behövs med allt vad överlämning och inkörning innebär. Jag skulle vilja säga att outsourcing är ett bra sätt att undvika framtida stora kostnader och risker samtidigt som det ger större möjlighet för ledningen att fokusera på att utveckla företaget och affären.

Personliga relationer i fokus

Utöver att hjälpa företag att kunna fokusera på sina kunder lägger Accountor stort värde i att bygga och bevara sina egna relationer med kunderna. Trots att de använder automatisering och AI så är konsulterna en tung del av deras erbjudande, förklarar Magnus Högvall.

– Det är i slutändan människor som upptäcker många saker och kan vara proaktiva och inga robotar kan ersätta dem. Modern teknik höjer kvaliteten och skapar en trygghet som ger en grund där relationen mellan kund och konsult kan byggas. Robotisering gör också att kostnaderna blir mycket mer förutsägbara i leveransen vilket också bidrar till ett ökat förtroende. 

– När Covid-19 började sprida sig i Sverige och vi började få daglig information om bidrag och krispaket märkte vi hur ovärderliga våra medarbetare var i stöttandet av våra kunder. De kunde förklara hur åtgärderna fungerar och användas för deras företag vilket verkligen uppskattades, avslutar han.

Läs mer  

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?