1515
Annons

Värna skiftet för försvarsbolagen

Sverige tog på tisdagen ännu ett steg mot medlemskap i Nato i och med att samtliga medlemsländer skrev under anslutningsprotokollet.

MOT NYA AFFÄRER. Statsminister Magdalena Andersson, här i ett Stridsfordon 90, bör hjälpa försvarsindustrin att ta hem nya exportkontrakt när Sverige nu går med i Nato.
MOT NYA AFFÄRER. Statsminister Magdalena Andersson, här i ett Stridsfordon 90, bör hjälpa försvarsindustrin att ta hem nya exportkontrakt när Sverige nu går med i Nato.Foto:Anders Wiklund

Lika snabbt som regeringen bytte fot om Nato, lika snabbt har synen på försvarsindustrin förändrats. Till det bättre. Bankernas fondbolag har efter svidande kritik skrotat förbudet mot att investera i försvarsaktier. Och Sveriges högsta politiska företrädare kommenterar plötsligt affärerna i branschen i positiva ordalag. 

”Många länder rustar nu upp och det är klart att där finns det nu möjligheter för svenska vapentillverkare att vara med i det. Vi är väl kända för att vi har hög kvalitet på det tekniska innehållet och bra prestanda på våra produkter”, sa statsminister Magdalena Andersson till Di under förra veckans Nato-toppmöte i Madrid.

Bara några dagar före mötet i Madrid hade BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik landat sin hittills största exportorder: 152 Stridsfordon 90 för sammanlagt 15 miljarder kronor. Beställare var Nato-landet Slovakien. Affären slutfördes ovanligt snabbt, en direkt följd av Rysslands anfall på Ukraina. 

Stridsfordon 90 vann ordern i hård konkurrens från utländska tillverkare. Affären är bra för Hägglunds, som räknar med att tredubbla försäljningen de kommande fem åren, och för Örnsköldsvik som kan räkna med fler arbetstillfällen.

Inte undra på att Magdalena Andersson var nöjd.

Försvarets materielverk beställde i förra veckan två spanings- och ledningsflygplan av modellen Globaleye till Försvarsmakten. Ordern är värd 7,3 miljarder kronor, enligt leverantören Saab. Flygplanen är utrustade med radarn Erieye Extended Range, som har en räckvidd på mer än 550 kilometer. Men ett sådant flygplan i luften ser Sverige allt som sker i Östersjön. Som blivande Nato-medlem med särskilt för ansvar för innanhavet i öster är Globaleye precis vad Sverige behöver.

Andra affärer är på gång. Schweiz och USA har visat intresse för det mobila, snabbskjutande artillerisystemet Archer som tillverkas av BAE Systems Bofors. Kriget i Ukraina, som till stor del utkämpas med artilleri, har illustrerat hur viktigt det är snabbt kunna avfyra en salva och sedan omgruppera innan fienden hinner pejla in ens position. Archer lär bli ännu mer intressant när Sverige kommer med i Nato. 

Den svenska försvarsindustrin är internationell och högteknologisk. 65 till 70 procent av omsättningen kommer från export, och företagen lägger 18 procent av omsättningen på forskning och utveckling, enligt branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen.

Ledtiderna för affärer är normalt långa och behovet av kontakter på högsta beslutsfattande nivå är stort. Det underlättar om företagen har politikernas helhjärtade stöd. Här bör det svenska beslutet att leverera vapen till Ukraina vara vägledande. Det stöttades till sist av alla partier. Samma resoluta stöd bör politikerna ge Hägglunds, Bofors och Saab. 

Förutsättningarna för branschen har också förbättrats av att banker och investerare har tänkt om: att köpa aktier i eller låna ut till försvarsföretag anses inte längre strida mot deras hållbarhetskriterier. Detta skifte är viktigt. Utvecklingen av ny teknik, som artificiell intelligens, cybersäkerhet och kvantteknik, kräver stora mängder riskkapital. Men så länge det rådde ett förbud mot att investera i sektorn var intresset bland investerare lågt. Det kommer nu att ändras.

Nato är beroende av spetsteknologi, bland annat för att kunna möta hotet från Kina. Det land som har den vassaste tekniken har ett övertag innan det första skottet ens har avlossats. Nato har insett detta. På toppmötet i Madrid enades 22 av försvarsalliansens 30 medlemsländer om att skapa en innovationsfond, som ska investera i och stötta ny teknik som kan användas både civilt och militärt. 

Sverige har med sin forsknings- och teknikintensiva försvarsindustri goda förutsättningar att få en framskjuten roll i ett framtida teknik-Nato. Det nyväckta intresset för branschen skapar också förutsättningar för nya affärer. Som statsministern sa på mötet i Madrid: Det är möjligt att en del länder tycker att det känns ”extra bra att köpa från ett annat Nato-land”.

Innehåll från Schneider ElectricAnnons

Hållbar fastighetsautomation med människan i fokus

Allt fler fastighetsägare har idag ett stort fokus på hållbarhet. Med Schneider Electrics system för fastighetsautomation kan de enkelt övervaka och styra sina byggnader och snabbare uppnå hållbarhetsmålen.

Fastigheter står idag för omkring 30 procent av världens energianvändning och för nästan 40 procent av de årliga koldioxidutsläppen. För att uppnå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, måste 3 procent av byggnadsbeståndet i Europa renoveras varje år. Idag ligger renoveringstakten på endast 1-1,5 procent årligen och det största hindret för att investera i hållbara byggnader är finansiering. Lösningen för att säkerställa mer träffsäkra investeringar är att använda sig av digital teknik.

- En av våra lösningar för fastighetsautomation är digital tvilling, en spegling av en verklig fastighet, med vilken man kan skapa datadrivna insikter för att optimera energianvändningen i sina fastigheter. Man får här data i realtid, kan simulera energiflöden och modellera förändringar innan de tillämpas live i anläggningen. Den digitala tvillingen skapar mervärde för fastighetsägaren, som kan ta rätt beslut för att optimera driften, säger Tomas Bäckstadi, Service and Business Development Director , Schneider Electric.

En öppen plattform för byggnadens olika system

80 procent av 2050 års byggnader uppskattas redan idag vara byggda, vilket innebär att både det befintliga fastighetsbeståndet såväl som kommande byggnader behöver kunna hanteras för att uppnå hållbarhetsmålen. 

Med Schneider Electrics fastighetsautomationssystem EcoStruxure™ Building Operation (EBO) möjliggörs enkel och flexibel styrning och övervakning av fastighetens olika system i en plattform. Med systemet skapas förutsättningarna för att samla, strukturera, analysera och agera på byggnadens data. För att möjliggöra dagens och framtidens allt mer uppkopplade byggnader har systemet inbyggt stöd för effektiv hantering och lagring av stora mängder data.

- Vi ser att fyra grundpelare driver utvecklingen av dagens och framtidens byggnader och därmed våra lösningar för fastighetsautomation– de behöver vara drift-och energieffektiva, motståndskraftiga, hållbara och utformade med människan i fokus. I och med att vi tillbringar uppåt 90 procent av våra liv inomhus blir det tydligt att de byggnader som vi vistas i har en stor påverkan på vårt välmående och hälsa. Luftkvalité, temperatur och belysning är exempel på parametrar som är viktiga att ha i åtanke. Med EcoStruxure™ Building Operation kan fastighetens olika system integreras sömlöst i en framtidssäkrad och flexibel plattform och bidra till att möjliggöra en mer produktiv och hälsosam inomhusmiljö för byggnadens nyttjare, säger Linnea Lunnbäck, Offer Manager, Schneider Electric. 

”Med en digital tvilling kan man skapa datadrivna insikter för att minska sin miljöpåverkan”

Läs mer om framtidens fastigheter

Mer från Schneider Electric

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Schneider Electric och ej en artikel av Dagens industri

Hjälp Tyskland hålla värmen i vinter

Utsikterna för tysk ekonomi är bräckliga, enligt finansminister Christian Lindner. 

Att döma av färska ekonomiska indikatorer är det ingen överdrift.

ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.
ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.Foto:Jonas Ekströmer/TT

De inflationstyngda tyska konsumenterna har dragit ned kraftigt på sina inköp. Aktörer både inom den tyska industrin och finansmarknaden spår dystra tider när de tillfrågas av konjunkturinstitut. 

Lägg till det den pågående torkan som orsakat sjunkande vattennivåer och framkomlighetsproblem på floden Rhen – en viktig komponent i den tyska industrins transportnät – vilket förvärrar problemen i logistikkedjorna.

Men den stora boven i dramat heter Vladimir Putin. Risken är påtaglig att den ryska presidenten helt vrider av gaskranarna till grannlandet i vinter. 

Om inte tyskarna lyckas dra ned på gaskonsumtionen rejält väntar elransonering.

Runt om i Europa anas viss skadeglädje. Bland sydeuropéer tycks bittra minnen från finanskrisen ha väckts till liv. Men också i Sverige mumlas det om att tyskarna får skylla sig själva som försatt sig i den här situationen. Merkel-regeringen borde ha insett att det var naivt att göra sig så beroende av rysk energi.

Det kan man absolut tycka. 

Angela Merkel fattade ett antal beslut under sina år som förbundskansler som med facit i hand har visat sig vara olyckliga – inte minst att stänga ned kärnkraftverken i förtid. 

Samma sak gäller beslutet av förbjuda inhemsk fracking, en metod för att utvinna naturgas, till förmån för att bygga gasledningar till Ryssland.

Samtidigt var det inte den tyska förbundskanslers naivitet som orsakade kriget i Ukraina. Angela Merkel investerade i tron att täta affärsförbindelser och handel med Ryssland skulle förhindra framtida konflikter. Hon investerade i freden, men det räckte inte.

Men dagens Europa har varken råd med efterklokhet eller skadeglädje. Tvingas tyskarna till elransonering kommer den tyska ekonomin att drabbas hårt, vilket betyder stora problem för hela kontinenten med tanke på Tysklands roll som industriell motor. Drygt 10 procent av Sveriges export går exempelvis dit. 

De skyhöga elpriserna som lär följa kommer heller inte att stanna i Tyskland. Hela EU kommer att drabbas, inte minst södra Sverige, vilket riskerar att förvärra krisen. 

Det hotar i sin tur det folkliga stödet för EU:s styrande politiker, sammanhållningen inom EU, våra sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina – en ond spiral där endast Putin står som vinnare.

Ett sådant mardrömsscenario måste till varje pris undvikas. Ett viktigt steg på vägen är att inse att Tysklands sak är hela Europas.

För svenskt vidkommande är relationen med Tyskland extra viktig, och inte bara på grund av handeln. Som ny Nato-medlem kommer Sverige att vara i behov av en trygg och stark nordeuropeisk allierad inom försvarsalliansen att ta rygg på. Detsamma gäller vår tillvaro inom EU efter britternas sorti. 

Därför är det positivt att Magdalena Andersson får besök av just förbundskansler Olaf Scholz på tisdagen. De ska bland annat diskutera klimatomställningen och besöka Scania i Södertälje för att provköra ellastbilar.

Det är viktigt att komma ihåg att Tyskland tillhör den goda sidan inom europeisk klimatpolitik, trots att rubrikerna numera mest handlar om återstartade kolkraftverk och fiskdöd. Utan den tyska regeringens stöd hade EU:s klimatambitioner knappast varit så höga som de är i dag. 

De återstartade kolkraftverken, bygget av fem LNG-terminaler, gasavtal med Qatar och planerna på att förlänga kärnkraftverkens livslängd ska snarare ses som utslag av politisk realism – inte minst av regeringspartiet Die Grünen – för att klara landets energiförsörjning på kort sikt.

Förhoppningsvis inser Scholz & Co att kärnkraftverken bör drivas vidare också på längre sikt. Magdalena Andersson skulle annars kunna berätta om de dyrköpta svenska lärdomarna av att stänga ned fullt fungerande verk av ideologiska skäl. 

Tyskarna bör också ompröva frackingförbudet för att i framtiden minimera risken att behöva använda kolkraft eller göra sig beroende av gasproducerande diktaturer.

Men i närtid är det framför allt viktigt att EU-länderna håller ihop och samarbetar – att alla gör sitt för att nå EU-kommissionens mål om att minska gaskonsumtionen med 15 procent till i vinter. 

Detsamma gäller möjligheten att dela med sig av el- och gasresurser om något land drabbas av brist, snarare än att göra som Norge som nu hotar med att begränsa elexporten. 

I förlängningen är det en investering i Europas välstånd, och i freden.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera