1515
Annons

Värna den nya friheten i arbetslivet

Det rör på sig i landet.

HEMMA BÄST. Närvarokravet på kontoret har slopats. Om det blir bestående står vi inför en mycket stor förändring av vårt sätt att arbeta och leva.
HEMMA BÄST. Närvarokravet på kontoret har slopats. Om det blir bestående står vi inför en mycket stor förändring av vårt sätt att arbeta och leva.Foto:Henrik Holmberg / TT

Huspriserna i vackra landsortskommuner stiger som i Stockholms närförorter. Priset på valpar har mångdubblats. Folk köper andrabilar som aldrig förr och antikhandlarna vittnar om en hausse för prylar som piggar upp arbetsrum i hemmet.

Folk planerar uppenbarligen för ett annat liv.

Epidemin börjar snart ebba ut. 700 000 svenskar är vaccinerade. Nästan alla äldre har fått en spruta och snart två. Överdödligheten är sedan några veckor borta i Sverige. Besöksrestriktionerna på äldreboenden lyfts. Det är en fantastisk frihetsvinst för äldre och deras anhöriga.

Sakta men säkert kommer också övriga restriktioner att tas bort. Inför allsvenskans premiärhelg i april släpps åskådarna tillbaka till arenorna. Skolor, restauranger och kulturscener kommer att öppnas upp helt. De nyauktoritära lockdownrösterna i pressen kommer glömma bort vad de sagt och tyckt. 

En viktig fråga är vad vi tar med oss, vad som bli bestående?

Den svenska erfarenheten av att ha behållit friheten under 2020 är förhoppningsvis något bestående. De nedstängningar som andra länder införde förra året är tveksamma ur smittskyddssynpunkt men extremt negativa för människors och företagens frihet. Oavsett skäl ska regeringen och dess folkhälsomyndighet ha all heder för att de tog hänsyn till en större bild och inte greps av panik.

Den förbättrade handhygienen och försiktighet med förkylningar är också förhoppningsvis bestående. Det var i grunden märkligt att vi accepterade 1000 döda i influensa på äldreboendena varje år eller att vi tyckte att årlig kräksjuka var en del av barndomen. Handtvätt, handsprit och andra hälsningsritualer än handslag är värt att behålla.

Det sprudlade friluftslivet är kanske den ur folkhälsosynpunkt viktigaste erfarenheten. Under pandemin har folk vandrat i ur och skur, i stad och land och i skog och mark. Fortsätt med det. Statistikkurvorna över den svenska allmänhetens fysiska skick har sett ut som branta nedförsbackar under många år. Endast vikt har haft en uppåtgående kurva. Epidemin har med all tydlighet visat att dålig kondition och övervikt är farligt.

I arbetslivet har närvarokravet på kontoret slopats. Om det blir bestående står vi inför en mycket stor förändring av vårt sätt att arbeta och leva. Vittnesmålen går i två spår. Det ena lägret tycker sig ha vunnit stor frihet och fått en ökad livskvalitet med hemarbetet. Det andra har tråkigt och längtar tillbaka till jobbet. 

En klok arbetsgivare bör ta fasta på båda. 

Låt folk välja. Att återgå till att piska in sina arbetslag till arbetsplatsen varje morgon är inte bra. De som trivs och fungerar med distansarbete bör få fortsätta med det.

Arbetsgivarnas vinst är att de kan dra in på kontorsyta och att arbetsplatserna avbyråkratiseras. Orsaken till att man har mycket mindre lednings- och planeringsmöten i dag är inte bara att pandemin har pausat verksamheter utan för att man snabbt upptäckte att de inte behövs. Kontor är också ganska ineffektiva arbetsplatser med mycket social spilltid. Många förskönar småpratet till kreativitet, men ärligt talat är det ofta just bara småprat.

Det skulle inte förvåna om tjänstesektorn under pandemin äntligen har höjt sin produktivitet.

En annan vinst är att distansarbete ökar det geografiska rekryteringsområdet. Man talar ibland om effektiva transporter som förstoring av arbetsmarknadsregioner. Distansarbete är den mest dramatiska arbetsmarknadsförstoring man kan tänka sig. Man kan rekrytera från hela världen.

En tredje vinst är att frånvaron minskar på grund av vab, sjukskrivning för småsaker och stress.

För arbetstagare är möjlighet till distansarbete en så stor frihetsvinst att den egentligen bör överflygla alla invändningar. Svenskarna har i medeltid 25 minuters restid till jobbet. Stockholmarna har längst, 32 minuter, Dalarna minst, 18 minuter. Distansarbetet sparar in minst en timme varje dag. För dagisbarnföräldrar är det rena drömmen.

Den andra stora vinsten är att man kan bo där man vill. Man behöver inte trängas i de dyra arbetsläger som omger storstäderna utan kan bo bättre, större och billigare någon annanstans. Det är en frihetsvinst som alla bör bejaka, särskilt arbetsgivare som är måna om sina anställda.

De invändningar som hörs mest är att digitala möten har en sämre social kvalitet än fysiska och att man tappar bort kreativa samtal. Men det kan vara en vanesak. Yngre generationer föredrar påfallande ofta digital samvaro framför fysisk och tycks uppleva den digitala kommunikationen som säkrare, mer givande och mer effektiv. Och den tid som folk i allmänhet ägnar åt sina telefoner antyder att privatlivets socialisering i hög grad har digitaliseras. Varför skulle arbetslivet vara annorlunda?

De som vill jobba på jobbet bör kunna välja det, men kontorets framtid är nog snarare ett slags konferenscenter än ett ställe där var och en har ett skrivbord.

Säg ja. Bejaka anställda som vill flytta ut till andra delar av landet. Säg ja till småbarnsföräldrar som vill sköta jobbet hemifrån och säg ja till att nyanställa personer som inte vill flytta till arbetsorten. Det är bra för alla inblandade att folk får ett bättre liv.


Bättre att Scania kör Traton

Det händer något mycket intressant i Södertälje. Hos Scania. Efter åratal av interna maktkamper i den tyska fordonskoncernen Traton verkar tyskarna ha insett att det är svenskarna som vet hur man bygger världens bästa lastbilar.

VÄXLAR UPP. Äntligen ser Scania ut att komma till sin rätt i den tyska ägarstrukturen.
VÄXLAR UPP. Äntligen ser Scania ut att komma till sin rätt i den tyska ägarstrukturen.Foto:Jonas Ekströmer

”Vi har lagt allt för mycket tid på att antingen diskutera vilken lösning som är bäst eller tillåtit oss att utveckla parallella lösningar. Det får vara slut på det nu, vi har inte råd med det”, sa Scanias och Tratons svenske vd Christian Levin i torsdagens Di.

Uttalandet är viktigt. Det innehåller kritik, hopp och en förklaring till allt som har gått fel för Scania. Det började med Volvos försök att köpa bolaget 1999. EU stoppade affären. Det var synd. Göteborgarna hade säkert varit mer lyhörda för Scanias särart än de som senare kom in i bilden: tyskarna.

Efter många turer – bland annat ett fientligt bud av MAN 2006 – slukades Scania och MAN av Volkswagen. Båda bolagen ingår sedan 2015 i Traton som till 90 procent ägs Volkswagen. Resterande aktier handlas på börserna i Stockholm och Frankfurt.

I tysk famn har Scania inte kommit till sin rätt. Tillvaron har präglats av maktkamper och rivalitet. Och en tysk trögrörlig byråkrati. Svenskarna skulle till varje pris inlemmas i en större kollektiv struktur. Att det inte fungerade är Christian Levins uttalande en bekräftelse på.

Men nu finns anledning att vara optimist om Scanias framtid. Det sitter personer med bakgrund i Scania på alla ledande poster i Traton. Cheferna för MAN och Navistar (även det ett bolag i koncernen), den operativa chefen, teknikchefen och chefen för finansiella tjänster – alla har en bakgrund i Södertälje. Och så Christian Levin då.

Scania är och har alltid varit den lysande stjärnan i Traton, både sett till lönsamhet och kundnöjdhet. Det är logiskt att Scanias framgångsrika kultur präglar koncernen. Att huvudägaren äntligen har insett detta är bra.

Scania saknar inte utmaningar, men förutsättningarna är bättre än på länge. Bolaget måste på allvar ta upp kampen med Volvo, som för övrigt också leds av en före detta Scaniachef, Martin Lundstedt. 

Volvo behöver en vass konkurrent. Sverige behöver ett välmående Scania. Det svenska lastbilsklustret är unikt. Att Volkswagen ska öka ägarspridningen i Traton genom att sälja aktier ser ut som en tanke. Svenska institutioner och investerare bör vakna – det händer som sagt något väldigt intressant i Södertälje.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?