1515
Annons

Världen blir grönare

Precis när växtsäsongen i Skåne tar sats och tjälen lossnar i den frusna Mälardalen kommer en fantastisk nyhet från Nature: hela världens lövmassa växer. Överallt, från Sibirien i öst till Alaska i väst, från Svalbard i norr till Australien i söder breder växtligheten ut sig.

SKIFTE. Den blå planeten håller på att bli alltmer grön. Växtligheten på jorden ökar på grund av högre CO2-halt, trädplantering och ett mer effektivt jordbruk.
SKIFTE. Den blå planeten håller på att bli alltmer grön. Växtligheten på jorden ökar på grund av högre CO2-halt, trädplantering och ett mer effektivt jordbruk.

Forskarna har uppmärksammat grön tillväxt förut, men bättre mätinstrument på satelliter dramatiserar nu bilden.

Mänskligheten sår och skördar, planterar och hugger ner i årliga och i många decennier långa cykler. Man kan säga att dessa kretslopp har fått större kraft. Från en satellit syns skördad åkermark och kalhyggen som ”bruna” och växande åkrar och nyplanterad och äldre skog som ”gröna”. Artikeln i Nature visar att 33 procent av världens bevuxna områden blir grönare och fem procent brunare, sett från rymden. Den globala växtlighetens lövyta ökar med 2,3 procent per decennium. Sedan år 2000 har jorden fått en ny grön yta lika stor som tio gånger Sveriges yta.

Effekten syns överallt, på alla kontinenter, men är särskilt stor i Kina och Indien, vilket är intressant eftersom en så stor del av mänskligheten bor där. Särskilt de kinesiska skogarna växer, men även de indiska, och åkerarealen får allt större lövyta i båda länderna. Åkerarealen ökar inte, men har mycket bättre produktivitet. Produktionen av säd, frukt och grönsaker har ökat med 35 procent i Kina och Indien sedan millennieskiftet.

Rapporten pekar ut människan som den starkaste gröna drivkraften. Ökad halt av koldioxid i atmosfären, som är en bristvara för växter, gödslar växtligheten, en effekt som forskarna menar är underskattad. Ett varmare klimat gör att det växer på nya ställen, något man märkt kring Arktis och på tundran där buskvegetationen har fått en tjockare lövmassa.

Den andra stora mänskliga påverkan är ett alltmer effektivt jord- och skogsbruk. Den gröna globala revolutionen beror i hög grad på att man odlat fram nya snabbväxande hybrider, växelbruk, bevattningssystem, gödsel, kontroll på skadeinsekter, bättre utsäde, hårt mekaniserat jordbruk och en finansiell marknad för jord- och skogsbrukare med lånemöjligheter och försäkringar.

Kinas stora skogstillväxt beror till exempel på att landet har anammat en mer modern skogsbruksteknik och börjat nyplantera enorma arealer och återplantera gamla.

EU får en stjärna i protokollet. Från rymden blir Europa snabbt grönare och ligger i topp vad gäller förgröning och i botten vad gäller bruna ytor. Europa har alltså mycket hög grön tillväxt, dels tack vare sitt högproduktiva jordbruk, dels på grund av återbeskogning av tidigare brukade marker. Sverige har till exempel en större och tätare skog i dag än förr eftersom man planterat dålig åkermark och lärt sig bruka skogen mer effektivt.

USA har också en positiv grön tillväxt. Brasilien ligger däremot i botten, här växer de bruna områdena nästan lika mycket som de gröna på grund av skogsavverkning. Det ökar vikten av grön tillväxt på andra ställen på jorden, men också att Brasilien inför ett modernt återplanteringsprogram så att avverkad skog ersätts med ny. (En annan rapport publicerad i Nature från 2016 visade att återplanteringspotentialen i regnskogsområden är hög och att regnskog återetablerar sig snabbare än man trott.)

Att jorden blir grönare är positivt av många skäl. Det finns uppenbara baksidor av ett modernt högeffektivt jord- och skogsbruk, men för att möta klimatkrisen måste mer koldioxid bindas i mer växtlighet. FN:s klimatpanel pekade i höstas på tillväxt av växtlighet som central för att lyckas med 1,5-procentsmålet. En yta lika stor som Indien bör återbeskogas, vilket är fullt möjligt om resten av världen får ett lika effektivt jordbruk som USA och EU.

Det andra skälet är livsmedelsförsörjningen för en befolkning som snart överstiger 10 miljarder. Då måste växtligheten öka, samtidigt som jordbruksarealen inte ökar.

Ett tredje skäl är att mikroklimatet blir bättre av växtlighet. Skog är bättre än slätt, växande säd eller grönsaker på en åker är bättre än halvöken.

Ett fjärde skäl är att just denna del av klimatarbetet passar mänskligheten. De flesta människor gillar att det växer. Återbeskogning är politiskt populärt. Förutsättningen för framgång är dessutom inte konservering och återgång till gamla tider utan tvärtom ny teknik, forskning, företag, växande och globala marknader.

Och ett femte skäl som är svårt att undvika för svenskar är att den typen av skogsbruk som finns i Sverige bör ut på världsexport. Nästan all skogsmark i Sverige är brukad, det vill säga den har varit avverkad och planterad i omgångar. Ändå växer det mer än någonsin och binder mer kol än någonsin. Svenska skogsbolag kan något som världen behöver.

Upplysningstidens kanske finaste sammanfattning, Voltaires ”att man bör odla sin trädgård”, har således aldrig varit mer dubbeltydigt aktuell. Erfarenheter, kunskap och hårt arbete är den enda möjligheten att vinna över lättsinne och ansvarslöshet.


Svenskarnas resande måste tas på allvar

Sedan pandemirestriktionerna togs bort i februari har svenskarnas intresse för att resa utomlands ökat rejält. 

Efter nästan två år av pandemi, ”hemester” och distansjobb är det inte konstigt. Folk längtar efter att se världen igen.

KÖER. Både på Arlanda och i passbokningssystemet har det varit långa köer den senaste tiden. Det är ett tecken på att politikerna inte tar frågan om svenskarnas resande på allvar.
KÖER. Både på Arlanda och i passbokningssystemet har det varit långa köer den senaste tiden. Det är ett tecken på att politikerna inte tar frågan om svenskarnas resande på allvar.Foto:Johan Nilsson/TT

Dessvärre verkar inte myndigheterna ha beredskap för att hantera reseuppsvinget, att döma av de timslånga köerna till säkerhetskontrollen på Arlanda och svårigheten att förnya pass. 

Det statliga flygplatsbolaget Swedavia hänvisar till svårigheter att rekrytera kvalificerad personal. Och polisen dras fortfarande med rekordlånga väntetider i passbokningsysstemet, och numera även med nedsatt tillverkningskapacitet efter att en av passmaskinerna gått sönder.  

Ur ett större perspektiv är det kanske ingen katastrof att svenska barnfamiljer tvingas ställa in sin planerade charterresa till solen, mot bakgrund av allt annat elände som pågår i världen, inte minst i Ukraina. 

Men för den enskilde kan en inställd semester betyda just katastrof och krossade drömmar. I förlängningen finns också risk för att förtroendet för staten urholkas.

Den stora frågan är hur vi hamnade här. Det borde inte handla om brist på kunnande. Myndigheterna visade sig ju nyligen vara kapabla att med kort varsel planera och genomföra massvaccinering av befolkningen – en enorm logistikutmaning som gått relativt smidigt. 

När det gäller passkaoset är det tydligt att det snarare handlar om prioriteringar. Polisen har inte haft koll på hur många pass som blivit ogiltiga under pandemin, och därmed inte tagit höjd för den anstormning som nu skett. 

Man såg det inte komma. 

Även Swedavia tycks ha överraskats av det stora resesuget. Bolaget gör visserligen löpande prognoser över flygandet, som Avarn Security, som sköter säkerheten på flygplatserna, använder som grund för sin personalplanering. 

Men när verkligheten nu överträffat prognoserna är det svårt att snabbt tillföra nya säkerhetskontrollanter, eftersom kandidater måste genomgå tre olika säkerhetsprövningar för att kunna anställas: av länsstyrelsen, transportstyrelsen och säkerhetspolisen – myndigheter som i sin tur har långa ledtider. 

Här skymtas ett mönster, ett ohållbart sådant. 

Det här är en samhällsfunktion som bara ska fungera: Svenskarna måste kunna lämna landet om och när de så önskar. Resebranschen, som är en viktig del av svenskt näringsliv, är dessutom helt beroende av det. 

Politikerna måste börja ta den här frågan på större allvar.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?