ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Varför väljer Vattenfall kol före kärnkraft?

  • Politisk signalgivning. Foto: Aftonbladet TV

LEDARE. Vattenfall tvingade för fyra år sedan igenom ett beslut om stängning av två reaktorer i Ringhals och invigde ungefär samtidigt ett stort kolkraftverk i Hamburg.

Hur kunde Vattenfall prioritera så?

Svaret är att bolaget lyssnar på politiska signaler.

Den officiella versionen är att regeringen endast kan styra över Vattenfall genom de så kallade ägardirektiven, i praktiken paragraf 3 i bolagsordningen. En viss styrning kan förstås också utövas genom statens representant i Vattenfalls styrelse.

Men det finns också en informell styrning från staten.

När dåvarande näringsminister Maud Olofssons (C) relation till Vattenfall hamnade i Konstitutionsutskottet för nio år sedan fick omvärlden en bild av hur det går till. Det kallas ”samordning” och innebär helt enkelt att styrelsens ordförande träffar ministerns medarbetare och så kollar man av vilka vägval bolaget ska göra.

Men Vattenfalls ledning behöver förstås inte ens någon samordning, utan kan avläsa politiska signaler precis som alla andra.

Och signalerna är: avveckla kärnkraften, bygg förnybart här hemma och expandera utomlands. Den sista signalen har ett antal år på nacken och är inte lika aktuell, men bolaget gjorde sin Tysklandsexpansion. Och här är de nu.

Det får betydelse när politiker gör sina utspel när det gäller miljö och klimat eller viftar med kolbitar i tv. Vattenfall är ett helstatligt bolag och en viktig del av omvärldsbevakningen är därför att tolka politikens inriktning.

När ”förnybart” är ledordet snarare än ”fossilfritt och när politiker tjatar om att kärnkraft är olönsamt blir den rimliga tolkningen att kärnkraft inte är framtiden. När politiker säger att det viktigaste är att Sverige minskar sitt klimatavtryck blir den enda tolkningen att det är på hemmaplan som klimatet är viktigt, inte lika viktigt utomlands. Den globala uppvärmningen blir plötsligt nationell. Klimatmålen blir viktigare än klimatet.

I måndags publicerade klimatnyhetssajten Carbon Brief en prognos som visar att elproduktionen från kol kommer att ha minskat med 3 procent under 2019, det största fallet hittills. Men det är inte tillräckligt för att uppnå målen i Parisavtalet.

I en region där elöverföringen mellan länder blir allt effektivare måste Sverige rannsaka sin kärnkraftspolitik. Och göra allt för att behålla den säkra fossilfria kärnkraften. Inte bara för Sveriges energiförsörjning utan för Europas.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer