1515

Var går den röda linjen för Socialdemokraterna?

LEDARE. Magdalena Andersson har en vecka på sig att göra upp med Vänsterpartiet för att få stöd som statsminister. Men var går S röda linje gentemot V? Väljarna måste få veta det.

Foto:Anders Wiklund/TT
Foto:Claudio Bresciani/TT

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har till på måndag 22/11 på sig att komma överens med V för att få deras stöd som statsminister. V:s partiledare Nooshi Dadgostar har varit tydlig med att stödet från dem inte längre är varken gratis eller billigt. Och Andersson säger lydigt att hon är beredd att ”göra eftergifter”. Pensionerna och sjukförsäkringen är knäckfrågorna nu. 

Men i det längre perspektivet har partierna en hel del bekymmersamma gemensamma agendor. En sådan är kampen mot vinst i välfärden, som hade en framskjuten plats i förra valrörelsen och ser ut att få det även 2022. Redan 2017 skrev dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Ali Esbati (V) tillsammans en artikel på DN debatt under rubriken ”Så ska vi sätta stopp för jakten på vinster i välfärden”. 

Året därpå kom S:s proposition om vinstbegränsningar i skola och assistansersättning som stoppades i riksdagen. Men S och V ger inte upp. S-kongressen beslutade nyligen att man bör verka för att sänka skolpengen för friskolor, ändra skolvalet och förbjuda vinst i skolor. V vill inte att någon offentlig verksamhet ska kunna drivas privat.

Enligt SCB utgör de privata bolagen inom svensk vård, skola och omsorg 18 procent av omsättningen i sektorn. Det är inte så stor andel att de dominerar, men tillräckligt mycket för att det skulle skapa kalabalik om de stoppades. Både för aktörer, elever, brukare och patienter. För i praktiken innebär ett vinststopp ett förbud att verka. De flesta av aktörerna är aktiebolag, de drivs med vinst för att det är en överlägsen styrform. Men den innebär också att man har förpliktelser mot ägarna som investerat sitt kapital. 

Ett vinstförbud skulle innebära att stora ekonomiska, pedagogiska och kompetensrelaterade värden gick till spillo. Sverige har en rad välfärdsbolag på börsen, stora aktörer som Academedia, Attendo och Ambea. Till dessa kan läggas onoterade Aleris, som ägs av riskkapitalbolaget Triton. Capio ägs av den internationella börsnoterade koncernen Ramsay.

Dessa ägare skulle kräva skadestånd om förutsättningarna att verka plötsligt ändrades radikalt. Ett vinstförbud skulle också vara ett hårt slag mot småföretagandet, eftersom 94 procent av vård- och omsorgsföretagen har färre än 20 anställda. Bland skolföretagen driver 95 procent bara en eller två skolor. 

För några av dem som vill stoppa vinst i välfärden stannar det kanske där. Men för V är det bara början. Äganderätten saknar helt betydelse för dem. V vill förstatliga banker, och egentligen alla bolag: ”De rättigheter som springer ur ägandet måste begränsas och ägandet i sig övergå till gemensamma former” står det i partiprogrammet, vd ska väljas demokratiskt.

C har sedan januariavtalet försökt dra en linje mot V, men tiden har suddat ut den, istället har linjen mot SD prioriterats. Det har gjort C:s identitet otydlig. MP är numera ett vänsterparti. Den stora frågan är var Socialdemokraternas gräns vänsterut går? Det beror förstås delvis på i vilken grad partiets egen ideologi utvecklas vänsterut.

Ung Vänster kallar sig fortfarande kommunistiskt. Där utbildas morgondagens V-ledare. Och även om moderpartiet i partiprogrammet skriver att ”De socialistiska idealen krossades i stater som tog sig socialismens namn”, så har de samma ideal som förr. 

De skriver vidare: ”Socialismen kan inte planeras och dikteras av partier och politiska ledare. Endast den socialism som bärs upp av folkflertalets aktiva stöd och som förmår anpassa sig till ständigt nya förhållanden har förutsättningar att överleva.” Vad innebär den synen i praktiken för parlamentarismen och den representativa demokratin? I partiprogrammet står det också att ”socialismens införande kräver kapitalismens avskaffande”. Det är lika revolutionerande i dag som för 50 och 100 år sedan. 

Men de flesta som röstar på V läser ju inte deras partiprogram, så de tror att politiken bara handlar om att storföretag inte ska äga skolor, rika ska betala mer skatt och undersköterskorna ha bättre betalt. Inte revolution och konfiskation. Så hur mycket inflytande är Magdalena Andersson beredd att ge V, var går S röda linje? Väljarna måste få veta det.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?