Annons

Väntat val, men inte det mest strategiska

LEDARE. Presidentkandidaten Joe Biden bröt mot sin egen utfästelse om att det amerikanska folket inte kommer att behöva oroa sig för hans Twitterkonto om han blir president. Under tisdagen (11/8) annonserade nämligen Biden sin vice presidentkandidat via just Twitter – Kamala Harris, senator från Kalifornien, och presidentkandidat i årets val men som hoppade av redan innan det första primärvalet. Valet var väntat så till vida att det var förhandstippat och att det innan primärvalsdebatterna drog igång under senvåren 2019 spekulerades i att Biden och Harris var ett troligt radarpar. Valet är dock inte det mest strategiska inför presidentvalet den 3 november 2020.

RADARPAR. Förra sommaren stod Joe Biden och Kamala Harris på debattscen som motståndare i Demokraternas primärval för att bli partiets presidentkandidat. Joe Biden vann och han valde därpå att utse Harris till sin medkandidat.
RADARPAR. Förra sommaren stod Joe Biden och Kamala Harris på debattscen som motståndare i Demokraternas primärval för att bli partiets presidentkandidat. Joe Biden vann och han valde därpå att utse Harris till sin medkandidat.Foto:Paul Sancya

Den konventionella visdomen har varit att presidentkandidater väljer en medkandidat som kan säkra vinst i en viktig delstat, eller en grupp av delstater, i valet. Klarast lysande exemplet är president John F. Kennedys val av Lyndon B. Johnson som vice president. Johnson representerade Texas i senaten och kunde på så vis säkra södern åt Kennedy som representerade Massachusetts i nordöstra USA. En tankemodell som hade kunnat vara värdefull även i valet 2020, i och med att det lär avgöras i södern eller i rostbältet, vilket föranleder att Biden borde ha valt någon som är populär i de jämnaste delstaterna. Biden själv är hemmavarande i Delaware, på landets norra östkust, och Harris delstat Kalifornien hade vilken demokrat som helst vunnit i dagsläget.

En alternativ väg historiskt sett har varit att välja en person som kontrasterar presidentkandidaten. Det finns flera samtida exempel. President Barack Obamas val av Joe Biden, motkandidaten John McCains val av Sarah Palin och inte minst president Donald Trumps val av Mike Pence – en mycket troende, konservativ man utan karisma men med lång politisk erfarenhet av både kongressen och guvernörsämbetet. Biden tycks ha valt denna väg. Harris kommer på valdagen att vara 56 år gammal och är därmed 22 år yngre än Biden, och hon är en kvinna med indisk-jamaicanskt påbrå, allt detta skulle hon som vice president vara först med. USA, och särskilt det demokratiska partiet, är genomgående identitetspolitiskt och detta bär därför ett visst symboliskt värde. Efterfrågan har länge varit stor på kvinnliga politiska ledare, och sommarens infekterade demonstrationer och diskussioner om diskriminering och rasism i USA har accentuerat kraven på att välja en icke-vit person.

Viktigare däremot är givetvis Harris kunskaper, egenskaper och erfarenheter. Hon har lagstiftningserfarenhet från senaten, är juris doktor, varit justitieminister i Kalifornien och därmed lett USA:s nästa största jurisdiktion. Hon står politiskt nära Biden och är dessutom karismatisk samt en duktig talare och debattör. De förstnämnda erfarenheterna ger henne en god möjlighet att bli en effektiv vice president och de sistnämnda egenskaperna har potential att göra henne till en tillgång i valrörelsen.

Joe Biden anger på Facebook ytterligare två faktorer som spelade in i valet. Den ena är att Kamala Harris stod Joe Bidens bortgångne son Beau Biden nära – de var justitieministrar på delstatsnivå samtidigt – och Joe Biden värderar ingens åsikt högre än Beau Bidens. Den andra är att Biden inte ville göra ett val med politisk hänsyn utan med regeringsduglighet i beaktande. Det sista gör det dock svårt att förstå varför han inte valde en guvernör, som har exekutiv erfarenhet att av leda en administration och befolkning igenom exempelvis coronapandemi och ekonomisk kris.

Just perspektivet att vice presidenten ska vara en person som är redo att kunna ta över presidentposten och regera har visat sig viktigt genom historien, men det görs särdeles aktuellt med tanke på att Joe Biden fyller 78 år innan det eventuella tillträdet den 20 januari 2021. Det är inte bara risken att Biden faller ifrån under mandatperioden som tas in i beräkningen. Vi kan anta att en president Joe Biden inte lär ställa upp för att bli omvald till en andra mandatperiod i valet 2024. Det skulle starkt ifrågasättas om Biden ville fortsätta att inneha världens mäktigaste ämbete vid 82 års ålder, och lämna ifrån sig det ovala rummet först vid 86 år. Valet av Kamala Harris är på så sätt också att närmast kröna henne till Demokraternas presidentkandidat i valet 2024.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?