Välkommet med en allt grönare union

I veckan presenterade EU-basen Ursula von der Leyen sin Green Deal, eller ”gröna given” som är den svenska benämningen. Det är ett ambitiöst program som bekräftar att Europa är ledande i världen i sitt klimatarbete.

HÖGA AMBITIONER. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade sitt stora klimatpaket i onsdags. Även om det är långt kvar tills det blir godkänt är själva förslaget en tydlig signal till klimatmötet i Madrid.
HÖGA AMBITIONER. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade sitt stora klimatpaket i onsdags. Även om det är långt kvar tills det blir godkänt är själva förslaget en tydlig signal till klimatmötet i Madrid.Foto:Francisco Seco

Det är värt att säga eftersom Greenpeace på torsdagsmorgonen, inför EU-toppmötet, lyckades klättra upp på EU:s nya rådsbyggnad i Bryssel och fäste banderoller och tände bengaliska eldar. Denna protest ska i bästa fall ses som en påtryckning mot de länder som är minst benägna att acceptera långtgående klimatåtgärder. I värsta fall riktar sig protesten mot Europa som sådant, och i så fall är den missriktad. Ingen regional landsorganisation har gjort så mycket som EU, liksom enskilda medlemsländer och europeiska företag. Mellan 1990 och 2018 minskade utsläppen av växthusgaser i EU med 23 procent, medan ekonomin växte med 61 procent.

EU-kommissionen föreslår 50 åtgärdsprogram inom energi, energibeskattning, transporter, handelspolitik, skogspolitik och forskning som ska leda fram till ett koldioxidneutralt EU 2050. Klimatmålet för 2030 skärps. Alla nya frihandelsavtal ska innehålla krav på att följa Parisavtalet. Det ska införas en klimattull från länder som inte har tillräckligt höga klimatkrav. 100 miljarder euro ska sättas in i en fond för att stödja de regioner som i det korta perspektivet förlorar på omställningen.

Det är ett mycket ambitiöst baspaket att förhandla om när EU väl slipper uppehålla sig vid brexit.

Klimatmöten handlar inte främst om teknik, inte om temperaturmål, utan om pengar. Det är en biståndsförhandling med ett gigantiskt antal parametrar.

Mötenas syfte är inte att endast ”göra något” utan att förhandla om åtaganden, eftergifter, motprestationer, dollarmiljarder och sociala konsekvenser.

De sociala frågorna medför den största målkonflikten. Vad händer när många hundra miljoner människor ska lyftas ur fattigdom? Vem ska – i klimattermer – ”betala” för detta?

Självklart ska rika länder betala mer, det är själva grundtanken i bistånd. Men det är inte vettigt att västvärlden ska betala mer utifrån en historisk skuld eller något slags post-kolonialt resonemang. I förlängningen av detta tänkesätt ligger att fattiga länder och tillväxtländer har ett mindre ansvar för att vidta åtgärder. Så kan det inte vara.

De industrialiserade länderna är nyckeln till framgång i klimatarbetet. De stora teknikföretagen har resurser och eget intresse av att utveckla klimatneutral teknik, antingen det handlar om batteriteknik, koldioxidlagring, nya industriella processer, bättre materialtillverkning, ny kärnkraft, effektivare förnybar energi eller annan teknologi som radikalt kan minska behovet av fossila bränslen.

Och denna utveckling sker redan globalt, i samarbete mellan länder med olika förutsättningar.

Eftersom klimatförhandlingar handlar om pengar får debatten gärna ideologiska förtecken. Fattiga och rika, kolonier och kolonisatörer, folket och eliten. Det är viktigt att Europas ledande politiker inte hamnar i denna fälla.

Det finns nämligen ett jobb att göra, där huvudresultatet kommer att gynna hela klotet, men där vinsterna kommer att tillfalla i första hand fattiga länder, som drabbas mest av klimatförändringarna. Detta jobb har kommit en bra bit på väg, tack vare ett starkt engagemang hos regeringar och andra makthavare.

Säkerligen är detta arbete ännu otillräckligt för att nå temperaturmålet, men det är enbart förlamande att säga att nästan ingenting görs. Det finns en enorm kraft på marknaden. Inget världsföretag kan kosta på sig att ignorera frågan. De ligger på många sätt före politikerna – det är en företagslednings främsta uppgift att ständigt försöka förutse vartåt marknaden och de politiska villkoren förflyttar sig.

EU är nu världens ledande miljöorganisation. Målet om en klimatneutral union år 2050 är än så länge ett mål. Men om en bindande europeisk klimatlagstiftning kommer till stånd kommer unionen att få kraft.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Gå på lägenhetsvisning från soffan – med hjälp av en robot

Nu behöver du inte längre gå hemifrån för att gå på lägenhetsvisning. 

Riksbyggen är först i Sverige med att introducera visningsrobotar – som du enkelt kan styra från din mobil eller dator. 

Läs mer om att bo i en Riksbyggenlägenhet och sök bostäder över hela Sverige 

När pandemin bröt ut i våras ställde Riksbyggen snabbt om till privata och digitala visningar. Samtidigt funderade Mathias Sandberg, regional marknads- och försäljningschef, och hans team, på hur de skulle kunna ta utvecklingen ett steg längre. Det var då idén till visningsrobotar föddes. 

– Vi hittade en amerikansk robottillverkare och efter att ha teststyrt en robot i deras lokaler i Los Angeles från vårt kontor i Hammarby sjöstad, visste vi att vi hade hittat det vi letade efter. 

Styr visningen hemifrån 

Robotarna levererades i höstas och har varit på plats, redo för visning av Brf Åsikten Södra i Uppsala, sedan slutet av november. Tack vare visningsrobotarna kan Riksbyggen erbjuda mer än bara stillbilder eller videostreaming. 

– Du kan själv gå in och styra robotarna hemifrån soffan, eller från var du än befinner dig, och hänga kvar lite extra om det är något du vill titta på mer i detalj. Du kan också komma tillbaka en annan tid för att exempelvis se hur lägenheten ser ut i kvällssolen eller hur skuggorna faller. På så sätt finns det fördelar, som inte det traditionella sättet att visa lägenheter på plats har.

Mathias Sandberg, regional marknads- och försäljningschef
Mathias Sandberg, regional marknads- och försäljningschef

Högt tryck

Det har varit högt tryck för att köra visningsrobotarna ända sedan starten, vilket Mathias Sandberg tror dels beror på att det finns ett stort intresse för bostadsprojektet i sig, och dels för att många är nyfikna på den nya tekniken. 

– Kampanjen har lockat många teknikintresserade som tycker att det är kul att ett traditionellt bostadsföretag går i bräschen för nyttjande av den här typen av lösningar på ett lite nytänkande sätt. 

Ett bra komplement 

Riksbyggen kommer att fortsätta med visningsrobotarna även efter pandemin är över och använda dem i andra projekt. 

– Pandemin har förändrat sättet vi arbetar på och hur vi presenterar våra produkter. Kunderna har idag vant sig vid att få mer information än tidigare, och att kunna gå på en robotvisning blir ett bra komplement till en vanlig visning. 

Läs mer och boka robotvisning 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?