1515

Välkommet att EU inför klimattullar

Under en ödesmättad presskonferens på onsdagen presenterade EU-kommissionen sitt stora klimatpaket ”Fit for 55”.

EUROPEAN GREEN DEAL. EU-kommissionen under ledning av ordförande Ursula von der Leyen presenterade på onsdagen sitt ”Fit for 55”-paket som syftar till att EU ska leva upp till sina klimatmål, inklusive förslaget om klimattullar.
EUROPEAN GREEN DEAL. EU-kommissionen under ledning av ordförande Ursula von der Leyen presenterade på onsdagen sitt ”Fit for 55”-paket som syftar till att EU ska leva upp till sina klimatmål, inklusive förslaget om klimattullar.Foto:Valeria Mongelli

I fokus stod de tolv lagstiftningsinitiativ som tagits fram för att ge medlemsländerna konkreta verktyg för att nå EU:s klimatmål: att minska koldioxidutsläppen med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, samt koldioxidneutralitet till 2050.  

Förslaget som på förhand skapat mest debatt är klimattullarna, eller ”gränsjusteringsmekanism för koldioxid”. 

EU-baserade importörer ska betala en tull för varor som importeras från icke-EU-länder med lägre klimatambitioner i form av certifikat, likt hur handeln med utsläppsrätter fungerar. Initialt kommer cement, aluminium, elektricitet, gödningsmedel samt järn och stål att omfattas.

Det är i grunden en bra idé, trots att det alltså handlar om en typ av handelshinder. 

Förbud är sannolikt ett mer effektivt styrmedel för att knuffa både näringslivet och konsumenter i grön riktning, som att förbjuda fossildrivna fordon ett visst år och låta bolagen anpassa sig. 

Men det är ändå rimligt att det också ska kosta att släppa ut koldioxid.

Och inte bara inom EU. Klimatet är som bekant ett globalt fenomen. 

För även om Bryssel gärna klappar sig på axeln när det gäller klimatagendan visar statistiken att EU är den region i världen som importerar mest koldioxidutsläpp. 

Att implementera ambitiösa klimatpaket utan att göra något åt denna import vore att undergräva både legitimiteten och effekten av klimatåtgärderna. 

Dessutom vore det ett svek mot de allt hårdare hållna europeiska företagen, som skulle tappa i global konkurrenskraft, i alla fall ur ett kostnadsperspektiv.

För svenska bolag som kommit långt med klimatarbetet finns därför uppsida. Det gäller exempelvis satsningarna på fossilfritt stål och Arctic Papers fossilfria pappersproduktion i Grycksbo, som missgynnats av utsläppshandelssystemet.

EU-kommissionens förhoppning är att klimattullarna dessutom ska fungera som incitament för andra länder att skärpa sina regelverk.

Vi får väl se hur det blir med den saken.

Vad som redan visat sig fungera som incitament är finansmarknaderna, som belönat de bolag som gjort sin läxa, som europeiska fordonsbolag med trovärdiga elektrifieringsplaner. 

Smutsigare bolag, som oljebolagen Exxon och Shell, har istället straffats av både aktivistinvesterare och domstolar för att inte ha tagit fram en tillräckligt grön framtidsagenda.

Men det är ändå välkommet att EU:s politiker agerar, och förstärker dessa signaler till näringslivet.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?