Annons

Välkommen koalition för svensk kärnkraft

LEDARE. En ny kärnkraftskoalition håller på att bildas i svensk politik. På onsdagsmorgonen presenterade Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD) sina krav på en uppdaterad energiöverenskommelse. Detta välkomnades av Liberalerna, som inte står bakom överenskommelsen. Även Sverigedemokraterna, som inte heller står bakom, bör gilla detta.

Det innebär att fyra partier, med 49,5 procent av mandaten i riksdagen, är beredda att driva igenom en mer tydligt kärnkraftspositiv politik. Med tanke på att Socialdemokraterna är ett i grunden kärnkraftsvänligt parti bör de fyra partierna kunna utgöra en framgångsrik kraft för en bättre energipolitik.

Det är bra att M och KD nu säger att de inte i första hand vill hoppa av den gällande energiöverenskommelsen, utan utveckla den. Överenskommelsen från 2016 och dess föregångare 2009 har i tio år gett tillräckligt tydliga besked till branschen att kärnkraft är ett accepterat energislag i Sverige och det står uttryckligen att 2040 inte är ett stoppdatum.

Tyvärr har den gett tydliga signaler också åt ett annat håll. Målet om att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar har styrt samhällsdebatten och skickat olyckliga signaler till myndigheter, organisationer och företag. Det har riktat investeringar och subventioner till förnybara branscher i en utsträckning som inte motsvaras av dessa kraftslags egen konkurrensförmåga.

Man ska inte glömma hur snabbt förutsättningarna har förändrats. Det är en viktig reflexion eftersom energiöverenskommelserna 2009 och 2016 inte i första hand var framåtblickande utan syftade till att hjälpa svenska partier att hantera energifrågan pragmatiskt. Utgångspunkten för dessa uppgörelser var inte år 2020 eller 2050, utan snarare 1980 –  det år då energipolitiken hamnade i baklås efter folkomröstningen.

Sedan dess har stora förändringar skett. Kärnkraften har blivit säkrare. Världsmarknadspriserna på fossila bränslen har kastat om vad som är lönsamt eller inte. Välståndet i världen har ökat påtagligt och därmed har energiförbrukningen förändrats. Förnybara energislag har teknikutvecklats och investeringarna ökat. Det är en helt annan omvärld än vad som gällde för 40 år sedan, den tid då de tröga svenska partikulturerna skaffade sig sin grundinställning till kärnkraft. Det var ju också en tid då miljörörelsen blev riktigt stor i Sverige.

Men den allra största förändringen på 40 år är givetvis insikten om klimatförändringarna. Man ska komma ihåg hur relativt färsk insikten om detta är. Miljöpartiet bildades ett år efter kärnkraftsomröstningen, utan ett enda ord om global uppvärmning i partiprogrammet.

De senaste åren har klimatförändringarna i många människors medvetande utvecklats till ett av de största samhällshoten. Därför kan inte energipolitiken längre bygga på att kärnkraften ska vara ett undantag, något nödvändigt ont, ett övergående fenomen.

Världen behöver kärnkraft för klimatets skull.

Därför är det bra att M och KD vill ändra tonläget om kärnkraft i grunden. Målet om ”förnybar” energi ska ersättas med ”fossilfri”, anser de. Det är också viktigt att de vill undersöka om det går att göra något för att behålla Ringhals 1 och 2 längre tid. Det kanske kan vara värt att staten bidrar till en sådan utveckling, hela frågan kan vara alltför viktig för att överlåtas till företagsekonomiska överväganden.

Centerpartister började genast ställa näsvisa frågor på nätet om detta: Vill kanske M och KD återinföra subventioner till kärnkraft?

Problemet är att energimarknaden inte är en vanlig marknad. Den är redan söndersubventionerad med investeringsbidrag och elcertifikat. Den är ekonomiskt styrd i riktning mot förnybara kraftkällor.

Energiuppgörelsernas formuleringar om att kärnkraften ska klara sig utan subventioner bygger alltså på felaktiga premisser.

Redan har den uppblossande kärnkraftsdebatten skapat politiska öppningar. Liberalerna och Sverigedemokraterna skrev för två veckor sedan en gemensam reservation i Näringsutskottet till förmån för ”ett mål om ett fossilfritt elsystem med en mix av vattenkraft, kärnkraft och förnybart”. Och eftersom M och KD inte hängde på då tänker nu Liberalerna försöka på nytt med ett utskottsinitiativ om Ringhals 1 och 2. Det borde M och KD kunna instämma i. Och SD bör givetvis vara med även denna gång.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från BrainHeartAnnons

Allt fler upptäcker de klimatmässiga fördelarna med bergvärme och geoenergi

För att vi ska lyckas nå de globala klimatmålen räcker det inte enbart att satsa på fossilfria uppvärmningsalternativ – de behöver vara C02-fria. 500 000 villaägare med bergvärme har insett detta liksom att mängden köpt energi reduceras med 70 procent. Men bland ägare av stora fastigheter har solbaserade värmepumpsanläggningar stått i skuggan av fjärrvärme. Nu får allt fler stora aktörer upp ögonen för den solbaserade geoenergin menar Ulf Jonströmer, grundare av bland annat BrainHeart Energy och Sonority, båda fokuserade på CO2-fria lösningar för stora fastigheter.

Geoenergi är en förnybar energikälla som till skillnad från vindkraft och solceller fungerar dygnet och året runt. Värmen genereras från solen som värmer upp marken och berget som likt ett batteri lagrar värmeenergin redo att användas. Lösningen ger både minskade kostnader och undviker koldioxidutsläpp, jämfört med fjärrvärme som främst förbränner skogsprodukter och släpper ut miljontals ton koldioxid till atmosfären – där vi absolut inte vill ha den.

– Den energi vi genererar är till 70 procent gratis energi som fyller på sig självt under varma årstider och är C02-fri. Vi ser att fler stora aktörer nu börjat inse att det inte räcker att vara fossilfri utan vi måste sluta bränna upp träd som gör bättre nytta genom att istället absorbera koldioxid, säger Ulf Jonströmer.

”En bortglömd energikälla”

Geoenergi är något av en bortglömd energikälla i all uppmärksamhet kring vindkraft och solceller, menar Ulf Jonströmer. Detta trots de stora vinster fastighetsägare och företag kan hämta. Konsumtionen av köpt energi går exempelvis ned med så mycket 65-70 procent, förklarar han.

– Om man ska översätta det till pengar och jämföra det med fjärrvärme så kan man se att 100 procent att fjärrvärmens energi kommer från just fjärrvärme. Inom geoenergi kommer två tredjedelar av energin från berget och marken, helt gratis. Den resterande tredjedelen består av elektricitet som behövs för att pumpa upp energin från marken och få cirkulation i ett värmesystem till exempel. Detta blir också helt C02-fritt om man använder grön-el från vind, sol eller vatten.

Ökade önskemål

Ulf Jonströmer ser positivt på trenden som visar en ökad insikt kring behovet av att bli C02-fri.

– Fler stora fastighetskoncerner börjar förstå att klimatvänlighet inte är likställt med fossilfrihet. Koldioxid är giftet för klimatet och EU och andra organ arbetar på en betydande beskattning av CO2.Vi använder solbaserade värmepumpar i kombination med berget men också solceller för att komplettera med billig och CO2-fri el.

Fakta BrainHeart

BrainHeart är ett investmentbolag och dess helägda dotterbolag Sonority ä helt fokuserat på förnybara CO2-fria energilösningar för stora fastigheter. Namnet BrainHeart kommer från 30 års erfarenhetav av att all framgångsrik verksamhet bygger på det rätta teamet med både kunskap och kompetens ”Brain” och engagemang och driv ”Heart”.

För mer information: www.sonority.se

Mer från BrainHeart

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med BrainHeart och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?