1515

Välkommen koalition för svensk kärnkraft

LEDARE. En ny kärnkraftskoalition håller på att bildas i svensk politik. På onsdagsmorgonen presenterade Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD) sina krav på en uppdaterad energiöverenskommelse. Detta välkomnades av Liberalerna, som inte står bakom överenskommelsen. Även Sverigedemokraterna, som inte heller står bakom, bör gilla detta.

Det innebär att fyra partier, med 49,5 procent av mandaten i riksdagen, är beredda att driva igenom en mer tydligt kärnkraftspositiv politik. Med tanke på att Socialdemokraterna är ett i grunden kärnkraftsvänligt parti bör de fyra partierna kunna utgöra en framgångsrik kraft för en bättre energipolitik.

Det är bra att M och KD nu säger att de inte i första hand vill hoppa av den gällande energiöverenskommelsen, utan utveckla den. Överenskommelsen från 2016 och dess föregångare 2009 har i tio år gett tillräckligt tydliga besked till branschen att kärnkraft är ett accepterat energislag i Sverige och det står uttryckligen att 2040 inte är ett stoppdatum.

Tyvärr har den gett tydliga signaler också åt ett annat håll. Målet om att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar har styrt samhällsdebatten och skickat olyckliga signaler till myndigheter, organisationer och företag. Det har riktat investeringar och subventioner till förnybara branscher i en utsträckning som inte motsvaras av dessa kraftslags egen konkurrensförmåga.

Man ska inte glömma hur snabbt förutsättningarna har förändrats. Det är en viktig reflexion eftersom energiöverenskommelserna 2009 och 2016 inte i första hand var framåtblickande utan syftade till att hjälpa svenska partier att hantera energifrågan pragmatiskt. Utgångspunkten för dessa uppgörelser var inte år 2020 eller 2050, utan snarare 1980 –  det år då energipolitiken hamnade i baklås efter folkomröstningen.

Sedan dess har stora förändringar skett. Kärnkraften har blivit säkrare. Världsmarknadspriserna på fossila bränslen har kastat om vad som är lönsamt eller inte. Välståndet i världen har ökat påtagligt och därmed har energiförbrukningen förändrats. Förnybara energislag har teknikutvecklats och investeringarna ökat. Det är en helt annan omvärld än vad som gällde för 40 år sedan, den tid då de tröga svenska partikulturerna skaffade sig sin grundinställning till kärnkraft. Det var ju också en tid då miljörörelsen blev riktigt stor i Sverige.

Men den allra största förändringen på 40 år är givetvis insikten om klimatförändringarna. Man ska komma ihåg hur relativt färsk insikten om detta är. Miljöpartiet bildades ett år efter kärnkraftsomröstningen, utan ett enda ord om global uppvärmning i partiprogrammet.

De senaste åren har klimatförändringarna i många människors medvetande utvecklats till ett av de största samhällshoten. Därför kan inte energipolitiken längre bygga på att kärnkraften ska vara ett undantag, något nödvändigt ont, ett övergående fenomen.

Världen behöver kärnkraft för klimatets skull.

Därför är det bra att M och KD vill ändra tonläget om kärnkraft i grunden. Målet om ”förnybar” energi ska ersättas med ”fossilfri”, anser de. Det är också viktigt att de vill undersöka om det går att göra något för att behålla Ringhals 1 och 2 längre tid. Det kanske kan vara värt att staten bidrar till en sådan utveckling, hela frågan kan vara alltför viktig för att överlåtas till företagsekonomiska överväganden.

Centerpartister började genast ställa näsvisa frågor på nätet om detta: Vill kanske M och KD återinföra subventioner till kärnkraft?

Problemet är att energimarknaden inte är en vanlig marknad. Den är redan söndersubventionerad med investeringsbidrag och elcertifikat. Den är ekonomiskt styrd i riktning mot förnybara kraftkällor.

Energiuppgörelsernas formuleringar om att kärnkraften ska klara sig utan subventioner bygger alltså på felaktiga premisser.

Redan har den uppblossande kärnkraftsdebatten skapat politiska öppningar. Liberalerna och Sverigedemokraterna skrev för två veckor sedan en gemensam reservation i Näringsutskottet till förmån för ”ett mål om ett fossilfritt elsystem med en mix av vattenkraft, kärnkraft och förnybart”. Och eftersom M och KD inte hängde på då tänker nu Liberalerna försöka på nytt med ett utskottsinitiativ om Ringhals 1 och 2. Det borde M och KD kunna instämma i. Och SD bör givetvis vara med även denna gång.


Innehåll från EKNAnnons

Fem tips för att förbättra bolagets likviditet

Anna Långström är regionansvarig på EKN.
Anna Långström är regionansvarig på EKN.

Många exporterande företag har utmaningar med sin likviditet, som inte minst pressas av stora ordervolymer och långa betaltider. Så här kan du stärka kassaflödet på kort och lång sikt.

Så kan EKN hjälpa dig att stärka ditt företag

– Det finns många olika sätt att stärka kassaflödet och förbättra likviditeten. Vi på EKN jobbar varje dag med exportföretag, och vi ser därför de bästa knepen som dessa företag använder, säger Anna Långström, regionansvarig på EKN, den statliga myndighet som har till uppdrag att hjälpa svenska exportföretag ut i världen.

Här är fem sätt att få ett bättre kassaflöde och slippa problem med likviditeten:

1. Ta kontroll

Det första steget är att skapa en överblick över företagets behov av likviditet. Det är också ofta ett krav från bankens sida om du vill få deras hjälp med finansieringen.

– Gör en analys av kassaflödet där du går igenom när intäkter och utgifter uppkommer i affärsprocessen, när underleverantörer ska betalas – och så klart vid vilka tidpunkter det kan uppstå finansieringsbehov.

2. Öka rörelsekrediten hos banken med hjälp av EKN

Ett vanligt sätt att stärka likviditeten är att ta hjälp av banken. Ibland kan det dock vara svårt att få rörelsekredit av banken, som behöver säkerheter för att kunna säga ja. Då kan EKN hjälpa till genom att ställa ut en rörelsekreditgaranti.

– En rörelsekreditgaranti innebär att vi på EKN tar 50 procent av bankens risk, vilket gör det enklare för banken att säga ja. Den här möjligheten finns även för företag som inte själva exporterar, men som är underleverantörer till exporterande företag, förklarar Anna Långström.

3. Sälj dina fakturor

När du säljer dina fakturor får du normalt 96–99 procent av fakturans hela värde inom 24 timmar.

– Det kan vara en bra lösning, men du ska vara medveten om att du också säljer kundhanteringen och rätten till eventuella försenings- och inkassoavgifter. Du får med andra ord sämre kontroll på hur dina kunder behandlas i betalningsskedet, säger Anna Långström.

Det är också ett också ett ganska dyrt sätt att förbättra likviditeten.

– Även om du får 99 procent av fakturans värde så motsvarar det en procent i ränta i månaden, om du har 30 dagars betalningstid.

4. Leasa i stället för att köpa

I dag är det vanligt att leasa allt från bilar och kopiatorer till skrivare och maskinutrustning. Nackdelen är att det oftare är dyrare än att köpa utrustningen, men i gengäld binder du inte upp kapital eller belastar kreditutrymmet på samma sätt. Leasingbetalningarna är dessutom direkt avdragsgilla, även om det finns speciella momsregler att ta hänsyn till.

5. Ta betalt i förskott

Låt din kund vara kreditgivare. Att få kunden att betala i förskott, innan du börjar producera, är en möjlighet. En kund som betalar i förskott vill normalt ha en förskottsgaranti från banken och det kan EKN möjliggöra genom att täcka 75 procent av bankens risk.

EKN har flera lösningar för exportföretag och underleverantörer som behöver hjälp med likviditet och finansiering.

Så kan EKN hjälpa dig att stärka ditt företag

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?