1515
Annons

Väljarna gillar inte negativa kampanjer

Socialdemokraterna har bestämt sig för att kampanja hårt mot Moderaterna och ifrågasätta partiets demokratiska trovärdighet utifrån ett tänkt budgetsamarbete med Sverigedemokraterna. 

Stefan Löfven och Lena Rådström Baastad.
Stefan Löfven och Lena Rådström Baastad.Foto:Lars Larsson

Det är inget nytt med detta, det har varit en pågående strategi i flera år. Skillnaden är att Socialdemokraterna nu berättar öppet att detta är deras taktik, igångsatt av idén att koppla stormningen av Kapitolium till svensk inrikespolitik. Det är i varje fall den rimliga tolkningen av uttalanden från partisekreteraren Lena Rådström Baastad.

Strategibeslutet är troligen förklaringen till att de socialdemokratiska utfallen har verkat så ospontana, som när den normalt sett sansade Peter Hultqvist stod med minneslapp i handen och uttalade kraftord i Aktuelltstudion. Det här är helt enkelt inte en djupt känd ilska bland S-politiker utan en strategi som man har listat ut på partihögkvarteret.

Expressen rapporterade på fredagen om att partiledningens vägval har väckt irritation i LO-förbundet Byggnads och i andra delar av socialdemokratin. ”Man kan inte slå folk i huvudet och tala om vad folk ska tycka och tänka, och sen komma och säga att de ska rösta på en. Det kommer inte att fungera”, sa Byggnads ordförande Johan Lindholm. Och Bodens uppmärksammade S-kommunalråd Claes Nordmark konstaterade att SD-spåret inte kan vara partiets huvudnummer. Den fackligt anknutna debattören Daniel Suhonen var också kritisk i Sveriges Radio på fredagseftermiddagen.

Det som är LO:s problem är att stora delar av medlemskåren sympatiserar med Sverigedemokraterna. Det var därför förre LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson inför senaste valet inte ville använda budskapet att Sverigedemokraterna är tvivelaktiga från demokratisk synpunkt, utan endast uppehålla sig vid att SD bedriver en politik som går emot fackliga intressen.

I ett inlägg i fredagens DN presenterades en opinionsmätning, beställd av politikkonsultbolaget Nordic Public Affairs, som visade att 73 procent av de tillfrågade anser att sakpolitiken är viktigare än vilka partier som samarbetar med varandra. Resultatet är knappast överraskande.

Hoppet för en bra valrörelse är nu att S har startat sitt negativa kampanjande för tidigt, och att luften går ur den strategin i god tid före valet. Svensk politik förtjänar en valkampanj som handlar om vilken politik som bäst löser samhällsproblemen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Corporate Fiber TechnologiesAnnons

5G inomhus kräver helhetsgrepp

Möjligheterna med 5G i fastigheter är stora redan idag men kräver ett helhetsgrepp om den digitala infrastrukturen. Det menar Corporate Fiber som hjälper sina kunder att framtidssäkra sina fastigheter med fiber och inomhusnät för 5G. 

– Ett bra nät är grunden till det mesta som ska fungera i dagens samhälle, det gäller givetvis även fastigheter, säger Andreas Boo, vd för Corporate Fiber och fortsätter:

–  Många fastighetsägare vill till exempel använda sensordata för att få ner energiförbrukningen och samtidigt möta användarnas ökade krav på mobiltäckning inomhus. För att göra det effektivt behövs en modern, välstrukturerad fiberinfrastruktur kombinerat med 5G-inomhusnät. Moderna 5G-lösningar kräver fibermatade radioenheter.

5G som möjliggörare

Inomhusnät för 5G behövs eftersom nya, energieffektiva byggmaterial inte släpper igenom 5G-signalerna tillräckligt bra. Många fastigheter har idag också en otillräcklig struktur i fibernätet vilket dels innebär att man inte kan utnyttja den explosionsartade ökningen av tjänster inom proptech, dels att man missar möjligheten att skapa en bättre upplevelse för användarna:

– Ett exempel på fördelar med 5G-inomhusnät är att trådlösa solcellsbatterier snabbt kan kopplas in för att jämna ut effekttoppar i fastighetens energiförbrukning, förklarar Andreas Boo. 

Passiv teknik begränsar

Dagens passiva teknik har dessutom stora begränsningar för inomhuspositionering, en teknik som efterfrågas alltmer av såväl fastighetsägare som hyresgäster inom exempelvis vård. Den gör det möjligt att veta var en patient eller utrustning befinner sig på meternivå.

Aktiva nät är framtiden

– Fibermatade, aktiva inomhusnät är utan tvivel framtiden och utvecklingen går rasande fort. Ju större helhetsperspektiv du har när du bygger infrastruktur, desto mer funktionalitet och värde får du ut av din fastighet, säger Andreas Boo och avslutar: 

– Flera av Sveriges största fastighetsägare anlitar oss redan som strategisk rådgivare och driftpartner för en öppen infrastruktur som framtidssäkrar fastigheten.

Om Corporate Fiber:

Corporate Fiber är marknadsledande med en hållbar, säker och värdeskapande plattform för infrastruktur. Vi möjliggör digitalisering för alla i fastigheten. 

Läs mer om Corporate Fiber här 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Corporate Fiber Technologies och ej en artikel av Dagens industri

En ökad samling mot de ryska hoten

I dag, tisdag, avslutas folkomröstningarna i de rysk-ockuperade regionerna i södra och östra Ukraina som pågått sedan i fredags. Lokalbefolkningen tycks i hög grad ha stannat hemma, av förståeliga skäl.

MEDVIND. Kriget i Ukraina trappas upp efter Rysslands skenfolkomröstningar och mobilisering. Men president Zelensky har några månader på sig att utnyttja landets militära medvind innan de ryska förstärkningarna och vintern anländer. Ska det lyckas krävs fortsatt uppbackning från väst.
MEDVIND. Kriget i Ukraina trappas upp efter Rysslands skenfolkomröstningar och mobilisering. Men president Zelensky har några månader på sig att utnyttja landets militära medvind innan de ryska förstärkningarna och vintern anländer. Ska det lyckas krävs fortsatt uppbackning från väst.Foto:Jason DeCrow

Att rösta nej till rysk annektering har varit detsamma som att skriva upp sig på listan över fientligt inställda personer. 

Alla är dessutom medvetna om att utgången redan på förhand var given: Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk kommer att införlivas i Ryssland, oavsett valresultat eller valdeltagande, i likhet med Krims öde 2014. 

Vladimir Putin väntas tillkännage annekteringen redan den här veckan.

Det innebär en tydlig eskalering av konflikten, ett nytt skede. Hädanefter kan Kreml hävda att ukrainska styrkor, med hjälp av väst, attackerar Moder Ryssland snarare än rysk-ockuperade områden – en mer direkt konfrontation mellan Nato och Moskva än hittills.

Putin har därmed skapat ett svepskäl för att trappa upp ”specialinsatsen” till ett regelrätt krig, både när det gäller vapen och manskap. 

Han har redan beslutat om en historisk mobilisering som enligt bedömare kan rymma närmare 1 miljon man. Senast det skedde var 1941, och innan dess 1914, vilket visar digniteten. 

Han skramlar också allt mer med landets kärnvapen. Enligt den ryska kärnvapendoktrinen krävs dock att den ryska statens existens är hotad för att kärnvapenarsenalen ska kunna tas i bruk.

Men inga doktriner i världen lär spela roll om Putin känner sig riktigt pressad. Han bör redan vara på god väg med tanke på Ukrainas imponerande militäroffensiv, västs outtröttliga uppbackning, vacklande stöd från ryssarnas viktigaste partners Kina och Indien och nu den egna befolkningens tydliga ovilja att engagera sig i kriget. 

Protesterna mot mobiliseringen sprider sig i Ryssland samtidigt som tusentals flyr landet medan de kan. Gränsen väntas stängas i veckan. 

Insikten om den ryska patriotismens begränsningar svider sannolikt allra mest.

För Europa är det dåliga nyheter. Eskalering innebär inte bara fortsatt skakiga börser och upptrissade råvaru- mat- och elpriser. 

En hårt pressad rysk diktator med tillgång till kärnvapen utgör också ett akut säkerhetshot, som inte kan avfärdas med rimlighetslära. Europeiska ledare måste vara beredda på att kriget kan sprida sig.

För Sverige borde den insikten innebära två saker. För det första, brådska att rusta upp försvaret i enlighet med 2-procentsmålet. Självklart är det viktigt att försvaret växer på rätt sätt, att beredningsarbetet görs grundligt. Men med tanke på världsläget och upprustningstempot i andra länder, som Polen, skulle det vara motiverat med ett snabbspår. 

Det är också bråttom att sätta ned foten om vilken roll vi vill spela i Nato.

För det andra sätter Rysslands upptrappning vår inåtvända inrikespolitiska debatt i nytt ljus. Istället för att peka ut fienden och demokratihot i Sveriges riksdag bör debattörer och vänstersympatisörer inse att de gör Putin en tjänst genom att spä på splittringen och människors oro om vad som sker på hemmaplan. 

De måste inse att det finns större hot mot Sverige än att en folkvald SD-ledamot blir andre vice talman. Detta självskadebeteende måste få ett slut.

Av samma skäl bör riksdagens största partier vara beredda att gemensamt ta ansvar för landet om kriget tar en ny vändning. Att döma av hur väl borgfreden fungerade under vårens Natoprocess finns goda förutsättningar.

Slutligen är det viktigt att stödet till Ukraina trappas upp, på alla plan, och snabbt. Det kommer att ta tid innan de ryska numerära förstärkningarna är på plats, och förhoppningsvis dröjer även vintern någon månad, vilket skapar ett fönster för de ukrainska styrkorna att utnyttja medvinden i den pågående offensiven.

Men om de ska lyckas måste ukrainarna känna att västs stöd inte sviktar. Det handlar både om att skicka fler och mer avancerade vapen, utökade militära utbildningsinsatser, hjälp med underrättelser och logistik, direkt finansiellt stöd och ett bibehållet sanktionstryck mot Ryssland.

Och varför inte löften om ett framtida ukrainskt Natomedlemskap? Det är svårt att tänka sig en markering som skulle ha större politisk tyngd i detta läge. 

I Ukraina skulle det uppfattas som det yttersta tecknet på västs långsiktiga stöd medan det i Ryssland skulle ses som ytterligare bevis på hur kontraproduktivt kriget är.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera