1515
Annons

Välj inte bort demokratisk naturgas

Rysslands attack på Ukraina har onekligen stökat till det för investerare som vill placera hållbart.

INVESTERA HÄR. EU behöver naturgasen. Fonder och investerare bör allokera mer kapital till sektorn. Att investera i den är hållbart.
INVESTERA HÄR. EU behöver naturgasen. Fonder och investerare bör allokera mer kapital till sektorn. Att investera i den är hållbart.Foto:Hakon Mosvold Larsen

Ta försvarsindustrin. Den exkluderades brett av fondbolag och andra investerare (somliga håller fortfarande fast vid den bojkotten) fram tills kriget bröt ut och det blev uppenbart att vapen behövs om ett land ska kunna försvara sig. Nu finns försvarskoncernen Saab i de flesta bankers fondportföljer.

Nästa bransch där hållbarhetsinvesterarna kan behöva tänka om är naturgasen. Att denna bransch systematiskt väljs bort av hållbara fonder kan i och för sig tyckas självklart – fossila bränslen har ingen plats i framtidens gröna energimix. 

Men kriget i Ukraina har visat att naturgasen fortfarande behövs. Länder som Tyskland är helt beroende av den. EU:s främsta källa till naturgas är tyvärr Ryssland, som hotar med att helt strypa flödet. För att EU ska göra sig oberoende av rysk gas måste behovet tillgodoses av andra leverantörer. 

Detta dilemma – och insikten att naturgas är mindre skadligt för miljön än kol – bidrog till att EU-parlamentet i juli röstade för att, under vissa förutsättningar, klassa investeringar i kärnkraft och naturgas som hållbara i enlighet med den så kallade taxonomin. EU-beslutet har ännu inte fått de svenska bankernas fondbolag att ompröva sin hållning. De skyr fortfarande naturgasen.

Men i Europa måste husen värmas upp och industrierna hållas i gång. Gasen behövs. Och den ska naturligtvis komma från vänligt sinnade, demokratiska länder. Tyvärr är det inte bara att vrida på kranen. Norge, som är EU:s nästa största leverantör av gas, kör för fullt. Efter år av krympande investeringar måste bolagen allokera mer kapital till att bygga ut sin kapacitet och prospektera nya gasfält. Norska Aker och Equinor har flera intressanta projekt på gång.

Denna utveckling bör även locka svenska fondbolag och investerare. Det är viktigt att kapitalet sluter upp bakom ambitionen att fasa ut Putins gas och att under ordnade former ställa om till ett fossilfritt samhälle. EU behöver mer av ”demokratisk naturgas” från Norge, USA och Storbritannien. Att investera i den är hållbart.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Artificial SolutionsAnnons

Automatiserad kundservice beräknas omsätta 240 miljarder dollar 2031

Studier visar att det i dag finns runt 17 miljoner kundservicecenter i världen. Genom att automatisera dessa kan personalkostnader minska och funktionen bli mer effektiv och användarvänlig – men tidigare har tekniken satt stopp för att låta en bot svara i telefon och få användare att tycka att det är en bra service.  

– Men vi har funnit nyckeln till nöjdare användare med hjälp av en bot som svarar i telefon. Nu står vi på tröskeln till ett genombrott med referenser som Swisscom och Telefonica O2, säger Per Ottosson, vd på Artificial Solutions.

Röststyrning genom det som kallas Conversational AI har blivit en naturlig del av vår digitala vardag. Vi använder tekniken genom att be vår telefon eller dator att ringa upp våra kontakter, spela musik eller berätta hur vädret kommer att bli i helgen. Enligt Per Ottosson, vd på det svenska företaget Artificial Solutions, väntas marknaden för detta mångdubblas under de närmaste åren.

– Gartners rapporter visar att AI i samtalsform kommer att minska personalkostnaderna för kontaktcenter med 80 miljarder dollar år 2026. Genom att implementera Conversational AI, alltså automatiserad kundservice, kan bättre resultat uppnås till ett betydligt billigare pris och resultera i högre effektivitet och nöjdare kunder. Detta då användaren får möjlighet att uttrycka sig naturligt i stället för att använda enstaka nyckelord eller kommandon. 

I dag har Artificial Solutions kunder 20 procent av den volym som Gartner anger som globalt omfång för automatiserade samtal 2022. Enligt Ottosson beror det på den starka patenterade teknologin som utvecklats över många år och nu kommer till sin rätt. 

Används av globala bolag

Artificial Solutions är specialister inom AI för samtalsstyrning, en form av artificiell intelligens som möjliggör för människor att kommunicera med applikationer, webbplatser och uppkopplade saker i vardagliga, människolika naturliga språk via röst, text, beröring eller gester. De tillhandahåller SaaS-plattformen Teneo och deras banbrytande patent används nu också av världens största mjukvaruföretag. 

Ett av de många företag som använder lösningen i sin verksamhet är den schweiziska telekommunikationsleverantören Swisscom. De har implementerat en rad lösningar, byggda på vår teknologi, för röststyrning och chatbots med syftet att driva digitalt engagemang, öka försäljningen, minska kostnader och förbättra kundnöjdheten.

Mest använd i världen

Ottosson berättar att Swisscom använder Teneo på två sätt; både som en virtuell assistent och som automatisering av sin kundtjänst.

– Deras virtuella assistent används 200 000 gånger varje dag, vilket gör den till den mest använda virtuella assistenten per användare i världen. På fyra olika språk kan användarna styra exempelvis sina lampor och sin tv, eller fråga om tjänster eller fakturor. Som automatisering i kundtjänst ersätts personalen av en robot som svarar i telefon på ett språk som kunden talar. Det är intressant att notera att de samtal där roboten svarar ger en högre 18 punkter tNPS-poäng – alltså att användaren är mer benägen att rekommendera Swisscom till sina vänner när boten svarar än när människan svarar. 

En av tio interaktioner automatiseras

Swisscom är inte ensamma om att se framtiden i den röststyrda AI-tekniken. Marknaden beräknas omsätta 240 miljarder dollar 2031 och en av tio kundserviceinteraktioner kommer enligt Gartner att ha automatiserats inom fyra år. Ottoson menar att Artificial Solutions kan hjälpa företag och organisationer att hämta hem vinster på flera fronter. Dels genom att öka kundupplevelsen, vilket kan förädla varumärket och marknadspositionen och dels genom att effektivisera både kundtjänst och säljorganisation genom att låta virtuella assistenter hantera delar av kommunikationen.

– Allt pekar på att det här är sättet som kunder vill bli bemötta på i framtiden och det är tydligt att allt fler företag implementerar lösningen. De kommer att kunna fortsätta sin tillväxtresa, minst i takt med marknaden, vilket ger ett enormt försprång på en alltmer digital och global marknad. Marknaden är i sin linda, men de resultat vi ser hos kunder såsom Telefonica O2 med nöjdare medarbetare i kundcenter och nöjdare kunder kommer driva utvecklingen fort. Vi kommer behålla 20 procent av volymen medan marknaden växer med 48 procent per år till 2031 tack vare vårt starka samarbete med Microsoft, som också är en möjliggörare av denna marknad.

Läs mer om Artificial Solutions här!

 

Mer från Artificial Solutions

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Artificial Solutions och ej en artikel av Dagens industri

Techsamarbetet med USA måste stärkas

2010 stod europeiska företag för 17 procent av det totala antalet patentansökningar som skickades in till World Intellectual Property Organization. 

Tio år senare hade andelen sjunkit till 11 procent.

TECH-FOKUS. I kraftmätningen med Kina går USA:s taktik i hög grad ut på att begränsa kinesernas tillgång till amerikansk teknologi och att försvåra för kinesiska techbolag att växa, och Joe Biden tar gärna hjälp av allierade. Europa bör se det som en möjlighet.
TECH-FOKUS. I kraftmätningen med Kina går USA:s taktik i hög grad ut på att begränsa kinesernas tillgång till amerikansk teknologi och att försvåra för kinesiska techbolag att växa, och Joe Biden tar gärna hjälp av allierade. Europa bör se det som en möjlighet.Foto:Evan Vucci

Även bland nordamerikanska bolag noterades en liknande negativ trend, även om nivåerna är högre. Andelen patent minskade från 26 procent till 19 procent.

I Asien, däremot, var utvecklingen den rakt motsatta, framför allt tack vare Kina. 

2020 stod kinesiska bolag ensamt för nästan 46 procent av världens totala patentansökningar.

Statistiken är illavarslande för väst, och särskilt för Europa. Patentansökningar ses som ett kvitto på hur länder investerar i nya teknologier och hur mycket bolag lägger på forskning och utveckling. 

Konsultbolaget McKinsey konstaterar i en färsk rapport att europeiska bolag redan växer långsammare, skapar lägre avkastning och investerar mindre i forskning och utveckling än amerikanska konkurrenter. 

Europeiska bolag drar dessutom åt sig betydligt mindre investeringar i nya teknologier som kvantdata, AI och 5G/6G än sina amerikanska och kinesiska motsvarigheter. 

Rapportens slutsats är att det pågår en europeisk ”konkurrenskraftskris i slow-motion”.

Det är allvarligt. Att vända den negativa trenden är av stor betydelse för europeiska bolags konkurrenskraft, men också av säkerhetspolitiska skäl. 

Tillgång till data och nya teknologier är framtidens tunga artilleri. 

Nato har förstått det. I samband med toppmötet i somras upprättade försvarsalliansen en innovationsfond på motsvarande 10 miljarder kronor med syfte att investera i nya ”dual use”-teknologier, som kan användas både militärt och civilt.

Och framför allt har Vita huset förstått det. I kraftmätningen med Kina går USA:s taktik i hög grad ut på att begränsa kinesernas tillgång till amerikansk teknologi genom exportkontroller och investeringshinder samt att försvåra för kinesiska techbolag att växa. 

USA tycks inte sky några medel, vilket Huawei kan vittna om.

Biden-administrationen försöker nu institutionalisera tech-samarbeten med sina allierade för att förstärka effekten. Aukus-pakten med Storbritannien och Australien är ett exempel. ”The Quad” med Indien, Japan och Australien, ett annat.

Trade and Technology Council, TTC, som är ett färskt handels- och techsamarbete mellan USA och EU, kan räknas i samma kategori.

Rådet har haft två högnivåmöten så här långt, i september 2021 och i maj 2022. Men resultaten har mestadels bestått av vackra ord. 

Det är synd. Oavsett vad Vita huset har för eventuella baktankar med TTC har samarbetet stor potential för EU – en chans att faktiskt göra något åt den långsamma urgröpning av konkurrenskraften som McKinsey pekar på. 

Ett konkret exempel rör standarder. Genom att hitta gemensamma standarder och andra sätt att minska hindren för europeiska digitala bolag att bedriva verksamhet i USA och vice versa finns stora vinster att hämta hem för framför allt små och medelstora bolag.

Självklart måste Europas företrädare vara på sin vakt. De ska inte göra sig till nyttiga idioter och gå USA:s ärenden hur som helst. Men med tanke på Europas svaga innovationskraft borde vi nog vara tacksamma över att en tech-stormakt som USA ens vill samarbeta med oss.

Den europeiska entusiasmen verkar dock måttlig. Många huvudstäder ställde sig visserligen på USA:s sida när det gällde Huawei och 5G-nätet. 

Men EU-kommissionen har konsekvent signalerat protektionism gentemot USA och dess plattformsbolag som Facebook och Google, som man försöker komma åt både genom lagstiftning och stämningar. 

Från franskt håll är politiker överlag skeptiska till att räcka ut en hand till USA, medan tyskarna av historiska skäl har svårt att överhuvudtaget tala om insamling och hantering av data.

Men precis som när det gäller säkerhetspolitik måste Europa inse sina begränsningar. Utan de amerikanska dollar- och vapenleveranserna hade Ukraina sannolikt fått ge upp stora delar av sitt land till de ryska ockupanterna för länge sedan med tanke på Europas mer beskedliga bidrag. 

EU och dess invånare behöver stå på USA:s sida också i den kraftmätning som tar fart mellan världens två tech-stormakter. 

TTC är vägen dit. 

Genom en mer konstruktiv syn på tech-samarbete kan europeiska politiker dessutom hjälpa våra företag att bryta den negativa innovationstrenden och stärka sin konkurrenskraft.

 

Mer från ledarredaktionen? Lyssna på det senaste avsnittet av Di:s ledarpodd om Sveriges inre och yttre säkerhet här. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera