Annons

Välj en enkel lösning

Alla som har stått inför att lägga ner en verksamhet vet hur svårt det är att ta beslutet. Kanske vänder det, kanske uppstår en mirakulös lösning som inget sett, vi väntar till efter sommaren.

Men ofta vet man vad som behövs. Problemen kan vara svåra och komplicerade men lösningen är enkel. Nedläggning. Orsaken till att man tvekade, inser man efteråt, var att beslutet var jobbigt att ta eftersom andra personer ville att verksamheten skulle fortsätta.

Därför ska man lystra noga när någon säger att det inte finns några enkla lösningar, vilket är en vanlig utsaga. Just när någon säger så finns det ofta en enkel lösning, men den ska av skiftande skäl motarbetas.

I politiken, som ju är en konst i att lösa eller vinna intressemotsättningar, är fenomenet så vanligt att varningar för enkla lösningar har blivit ett argument i sig som inte behöver någon motivering. Det ska man inte nöja sig med.

Om man backar bakåt en bit ser man ofta att orsaken till att man dömde ut den enkla lösningen var att man tvekade inför konflikter, inte att lösningen var dålig.

Svensk skola led under många decennier av dålig ordning. Elever kom för sent och störde i klassrummet i en utsträckning som resten av OECD-området inte hade hört talas om. De dåliga skolresultaten beror på fler faktorer, men det låga antalet effektiva undervisningstimmar utan störning var - och är - en viktig sådan. Men Jan Björklunds tyst i klassen var en alltför enkel lösning, bland annat för att ordning stred mot idén om det av naturen goda barnet och för att lärarfacken hellre ville satsa på fler lärare än på bättre disciplin. Naturligtvis dömdes han ut som populist. Skolan lider fortfarande av bristen på den enkla lösningen, men ordningen är nu mycket bättre och uppskattas av eleverna. En enkel lösning man har kvar är att öka elevernas koncentration genom att ta bort mobiler från klassrummet.

På arbetsmarknaden var det likadant. Alla visste att den höga ersättningsnivån i sjukförsäkringen i kombination med full betalning från dag ett gjorde att missbruket bredde ut sig på 1980-talet. Det sjukskrivningsindustriella komplexet, som har tillgång till flera hundra miljarder, lanserade den ena fantasifulla teorin efter den andra tills Alf Svensson, av alla människor, sa som det var. Han anklagades självklart för att hota demokratin, människovärdet och samhällets sammanhållning. Men det blev en karensdag, det vill säga en självrisk, en självklarhet i privata försäkringssystem, och den enkla lösningen finns kvar.

När Fredrik Reinfeldt och alliansen öppnade debatten om utanförskapet blev reaktionen densamma. Den enkla lösningen att det ska löna sig att arbeta motarbetades in i det sista, men S har inte rullat tillbaka jobbskatteavdragen och inte höjt ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna.

En enkel lösning som är i vardande är fler poliser. Under många år dömdes polisen ut som en alltför enkel lösning. Kriminologer, politiker och till och med polisen själv ansåg inte att en stark ordningsmakt betydde något för ordningen i samhället. Kriminalitetens orsaker är komplexa, men när maffian tagit makten i ett bostadsområde förstår alla att ett legalt och legitimt våldsmonopol är den enda möjliga lösningen, trots sin enkelhet.

Debatten om bevakningskameror följer samma snitslade bana tills de skruvas upp på brottsbelastade platser. Då försvinner droghandeln som genom ett trollslag och folk kan handla mat och gå till tunnelbanan utan att bli antastade, en lika enkel som nödvändig lösning.

Tiggeriförbud är ett liknande förslag. Det har inte för ett ögonblick föreslagits för att lösa fattigdomen i Rumänien av det enkla skälet att Sverige inte har något socialpolitiskt ansvar där. Förbud mot tiggeri handlar nu som tidigare under 1900-talet om att lösa ett ordningsproblem, i dag påkallat av den fria rörligheten inom EU. Kommuner är skyldiga att ta hand om invånare som inte kan försörja sig själva, men ska inte ta ansvar för alla i EU. EU-medborgare är välkomna hit för att arbeta och studera, men inte för att tigga.

En enkel lösning är lättbegriplig och kan förstås av alla. Den gränsar till vad man ibland kallar sunt förnuft, en egenskap som den politiska klassen lika mycket föraktar som trånar efter. Orsaken till att den enkla lösningen möter så hårt motstånd är att den utmanar intressen, ibland politiska, ibland ekonomiska. Det är inte ett skäl att backa, tvärtom.

En underskattad förklaring till den nationella rörelsens framgång är att den sedan en tid tillbaka är bäst på enkla lösningar, eller på sunt förnuft, bland annat för att andra partier i sin iver att ta avstånd också tar avstånd från det enkla. Tills de själva genomför förslagen.

Ett råd till mer frihetligt orienterade partier är att inte avvisa de enkla lösningarnas lockelse. Särskilt grundläggande liberala landvinningar som en man en röst, likhet inför lagen, fritt företagande och fri åsiktsbildning är enkla och lättfattliga lösningar som ständigt utmanas. Håll fast vid dem, hitta nya och fastna inte hos de bekymrade. De vill något annat.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från VerizonAnnons

Kompetenserna för en digital arbetsstyrka

Sedan i början av året har sättet vi lever och arbetar på förändrats dramatiskt och de flesta skulle nog säga att vi nått paradigmskifte, speciellt när det kommer till företagens digitala arbetsmiljö. Från att ha varit ett bekvämt alternativ för några få, har distansarbete blivit en nödvändighet för många, nästan över en natt.

Att skapa en hybrid arbetsmiljö där fysiska och digitala platser kombineras är själva kärnan i rekommendationerna i en färsk rapport från Harvard Business Review Recreating Work as a Blend of Virtual and Physical Experiences.

Samverkan mellan människa och maskin

Att använda ny teknologi för att öka effektiviteten är vettigt, men det är bara ena sidan av myntet –i framtiden handlar det om att se till att människor och maskiner samverkar. Det är en av anledningarna till att allt fler företag prioriterar de anställdas kompetensutveckling.

Hur bygger du då denna ”nya arbetsstyrka” på distans? Hur hanterar du utmaningarna med distansarbete? Hur infriar du de anställdas förväntningar på en flexibel arbetsplats samtidigt som du tillgodoser behovet av fysisk interaktion och kreativa dialoger mellan kollegor? En annan viktig fråga är vilka kompetenser arbetsstyrkan behöver för att vara framgångsrik i den nya digitala miljön? Detta är några av de frågor som framtidens ledare funderar på just nu.

Emotionell intelligens viktigare än tekniska intelligens

I den senaste rapporten från Verizon Business på ämnet framtidens arbete säger 66 % av seniora chefer att det är avgörande att införa ny teknologi. Samtidigt är det ännu fler som ser emotionell intelligens och social kompetens som nyckelfaktorer för framgång.

”När företagsledare skapar framtidens arbetsplats är den kanske mest kritiska uppgiften att se till att de anställda känner sig motiverade och involverade. Det är avgörande för att nå framtida affärsframgångar,” säger Fredrik Hallenborg, Nordenchef på Verizon Business. ”Här är det viktigt att stödja de anställda i sin personliga och professionella utveckling. Våra resultat visar att kompetensutveckling är ett nyckelområde bland 75 % av cheferna som tillfrågades. De anser också att digitala kompetenser har blivit ännu viktigare efter att pandemin slog till. Pandemin har även tvingat oss att inse att vi behöver hantera problem med smidighet och anpassningsförmåga samtidigt som vi lär oss att hantera affärsrisker utifrån vad som är rimligt och på ett sätt som gör att företaget utvecklas även under de nya omständigheterna.

Rapporten visar också att precis över tre fjärdedelar (76 %) nämner anpassningsförmåga som en nyckelkompetens tillsammans med problemlösning (72 %) och riskhantering (72 %).

En framtidsblick

Det viktigaste vi tar med oss från rapporten är att företag inte har råd att endast fokusera på det som händer idag. Det tydliga budskapet från de tillfrågade i undersökningen är att bättre tekniska kunskaper, att investera i människor och att samtidigt förändra arbetskulturen inte bara kommer göra företag mer robusta, det kommer att göra dem mer lönsamma i framtiden.

”Ledare behöver fundera på vad företaget har gjort bra och var det finns utrymme för förbättring, vilka nya rutiner de kanske vill behålla, och vilka initiativ de vill ska fortsätta, stanna av eller införas”, säger Fredrik Hallenborg. ”Slutligen, och än viktigare, behöver de gå från ord till handling kring hur dessa punkter kan kommuniceras, artikuleras, aktiveras eller vävas in i organisationen så att de är redo när krisen klingat av, för att påskynda återhämtningen. De som gör denna transformation på ett genomtänkt sätt och sätter sina anställda i första rummet, kommer att vara bäst rustade för framgång.

Framtidens arbete kommer inte bara drivas av ny teknik. Kulturen ute hos organisationerna och de kompetenser de anställda har kommer att vara precis lika avgörande för en framgångsrik digital transformation.

Om the Future of Work-rapporten

Rapporten, som producerades i två omgångar, identifierar fyra viktiga, sammankopplade dimensioner som chefer ombads att rangordna: teknologi, kompetens och beteende, ledarskap och nya sätt att arbeta på. I januari i år tillfrågades 1 102 seniora chefer i olika sektorer och geografiska områden om deras åsikter. När pandemin kom, utförde forskarna en andra undersökning bland 664 seniora chefer för att bedöma om det fanns förändringar bland åsikterna. 

För mer information om rapporten och för att läsa mer om vilka kompetenser som behövs för den digitala arbetsstyrkan, besök vår hemsida här. 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?