ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Vad Löfven och Trump egentligen pratade om

  • Sommarens telefonsamtal mellan Stefan Löfven och Donald Trump handlade om Ericssons framtid. På bilden regeringscheferna i Vita huset. Foto: Henrik Montgomery/TT

Den 20 juli i år ringde USA:s president den svenska statsministern. Samtalet är mest känt för att Trump efteråt twittrade om en amerikansk musikant som då satt i svenskt häkte, misstänkt för misshandel.

Men Trump hade andra ärenden att prata om. Det viktigaste var Ericssons roll i det framtida 5G-nätet. Om USA gör allvar av hotet att helt blockera kinesiska företag från att leverera teknologi till 5G innebär det i praktiken att USA blir tungt beroende av Ericsson, och delvis Nokia.

Då blir Ericsson inte längre ett företag bland andra utan en del av amerikansk nationell säkerhet. Därmed följer restriktioner om vem som äger Ericsson, vilka leverantörer Ericsson har i sina värdekedjor och vilka nationaliteter (läs kineser på KTH) som finns i forskningsmiljöer där Ericssons teknologi utvecklas.

Det spelar naturligtvis också roll, ur amerikansk synvinkel, att kinesiska företag inte levererar tekniken till det kommande svenska 5G-nätet.

Stora frågor alltså.

USA har tryckt på en längre tid för att svenskarna ska förstå sin unika roll i nästa steg för internet. 5G blir som ett mega-wifi där allting kan och kommer att kopplas upp. De självkörande bilarna, alla nya smarta hus, hela Amazons distribution och så klart försvarsmakterna kommer att gå på 5G.

Svenska Ericsson är tillsammans med kinesiska Huawei och finska Nokia de tre företag som anses kunna tekniken. USA har inte ett enda företag som kan konkurrera globalt med 5G-teknik. 

På försvarskonferensen i Sälen i januari talade Scott Baum. Han är ansvarig för Pentagons analyser av vilka inhemska och utländska industrier som är avgörande för amerikansk krigföring. Han var mycket tydlig. ”Ericsson är ett nationellt säkerhetsintresse för USA och för vår kollektiva säkerhet.” Och ”vi kan inte tillåta att Kina tar över vår digitala infrastruktur”.

Vad Stefan Löfven svarade Trump i juli vet vi inte, men han kunde rimligen lugna honom med att regeringen inom kort skulle ta två snabba initiativ för att säkra svensk teknologi och därmed göra Sverige mindre osäkert för USA.

Den 22 augusti tillsattes en utredare för att ge förslag på hur staten ska kunna hindra utländska uppköp och investeringar i svenska företag som är viktiga för svensk säkerhet. Utredaren ska ge förslag på kriterier och vilken myndighet som ska ansvara för granskning av utländska investeringar. Direktivet innehåller formuleringar som även syftar på möjligheter att stoppa försäljningar av större aktieposter i företag som anses viktiga för svensk säkerhet.

Veckan efter, den 29 augusti, presenterade regeringen ett lagförslag som ska kunna blockera utländska aktörer från att leverera teknik till svenska 5G-nät. Lagen ska expressbehandlas och börja gälla 1 december i år för att kunna användas inför 5G-auktionen som väntas dra i gång efter nyår. Det blir i praktiken teleoperatörerna som får ansvaret för att deras nät inte innehåller teknik som kan ”orsaka skada på Sveriges säkerhet”. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ges ett slags vetorätt. Telia, Tele2 och Telenor tar alltså en risk om de har känslig Huawei-teknik i sina nät.

Det ser onekligen ut som att Sverige är på väg att sälla sig till de än så länge få västländer som blockerar kinesisk informationsteknologi. I EU har Polen och Tjeckien gått den vägen. Australien gjorde det redan förra året med motiveringen att tekniken i 5G är ett så stort steg att tidigare dogmer om fri konkurrens och internationell öppenhet måste omprövas. Kinas nya underrättelselag stipulerar att kinesiska medborgare och företag kan tvingas rapportera till kinesisk underrättelsetjänst, även när de befinner sig utomlands, varför de inte kan släppas in i 5G. Australien väger tungt då landet är med i det anglosaxiska underrättelsesamarbetet.

Men det finns skäl till att större delen av den fria världen ännu inte har gått med i USA:s tech-krig mot Kina. Ett skäl är tekniskt. Om USA är ett globalt centrum för molntjänster har Kina blivit världens utvecklingsmotor för telekomteknologi. Huawei har flest 5G-patent i världen, nästan dubbelt så många som Ericsson. Inget stort företag kan ensamt leverera 5G. De behöver varandra. Om man stänger ute Huawei riskerar 5G i väst att bli dyrt och långsamt jämfört med Kinas. Huaweis vd sa i en intervju med Economist i fredags att han kan tänka sig att sälja 5G-patenten till ett företag i väst som då skulle kunna använda den kinesiska tekniken utan Huaweis inblandning. Det är ett smart sätt att syna USA:s kort.

Ett andra skäl är samspelet mellan teknik och spionage. Att Kina spionerar är självklart, men ska vi därför betrakta all kinesisk kommunikationsteknologi som en säkerhetsrisk? Då faller ganska många affärsmodeller, bland annat Apples. Storbritanniens och Tysklands modell med teknisk granskning av känsliga produkter är en mer rimlig väg. Därtill har världens cybersoldater ganska goda möjligheter att bryta sig in i nät utan att de har en egen hårdvara där.

Ett tredje skäl för Sverige är omsorgen om företag som Ericsson. Det kan tyckas patriotiskt ansvarsfullt och kanske lönsamt att bejaka USA:s syn på Ericsson som en del av sitt nationella intresse, men är det egentligen bra för Ericsson att investera i en framtid som är beroende av politiskt tycke och smak? ”Nationell säkerhet” är inget neutralt begrepp och rymmer alltför ofta opportunism, populism och protektionism. USA:s nuvarande politiska ledning kan till exempel förklara vilken bransch som helst som ett nationellt säkerhetsintresse. Ericssons guldålder kom när företaget frigjorde sig från det statliga monopolet och totalförsvaret och blev ett marknadsbaserat, konkurrensutsatt exportbolag. Och är det bra att åter begränsa utländska aktörers rätt till större aktieköp i svenska företag?

Ett fjärde skäl är den kinesiska marknaden. Ericsson har avsiktsavtal med kinesiska operatörer och har goda möjligheter att bli en av huvudleverantörerna till 5G-nätet i Kina. USA är stort men Kina är större. Om Sverige stänger ute Huawei kan Kina stänga ute Ericsson.

Ett femte skäl är spelreglerna för en värld där Kina är den dominerande ekonomiska makten. Att beivra spionage och bekämpa den kinesiska regimens syn på mänskliga fri- och rättigheter är självklarheter, men inte att bekämpa kinesisk ekonomisk och teknisk utveckling. Fri och global konkurrens är kärnvärden i västs samhällsmodell. Målet är att Kina ska acceptera den, inte att vi ska anamma Kinas protektionism och politiska styrning av företag.

Och i den mån Trump i samtalet med Löfven gjorde som med Danmarks statsminister och la ett bud, inte på Grönland men på Ericsson, så bör alla inblandade säga nej. Amerikanskt ägande av stora svenska företag har inte rosat marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer