Annons

Utländska bolag betalar visst skatt i Sverige

LEDARE. Debatten om internationell beskattning är på många håll ytterst osorterad och behängd med slagordsmässiga formuleringar som är ägnade att fördunkla snarare än att bidra till bildning.

DN 6/7 2020.
DN 6/7 2020.

Dagens Nyheters viktigaste budskap i måndags var: ”Sverige ska inte underlätta skatteflykten.” Ledartexten sägs handla om att Sverige hindrar EU-kommissionens förslag på bolagsskatteområdet.

Men till den övervägande delen handlar texten om att internationella företag ”tjänar storkovan” i Sverige men ”med hjälp av komplicerade upplägg” betalar ”så lite skatt som möjligt”. Detta leder, i fallet med ”en stor internationell kafékedja”, till ”dumpade priser” (menar DN latte på Starbucks – 38 kronor?). Följden är konkurser, personliga tragedier ”och tråkiga stadskärnor”.

Vidare borde internationella företag betala skatt på sin vinst så att de anställda har bussar att åka med till jobbet och skolor att placera sina barn i.

Men företag som är verksamma i Sverige betalar och genererar skatt. Arbetsgivaravgifter, personalskatt, moms, fastighetsskatt. När vänsterdebattörer talar om att företag ”inte betalar skatt” menar de nog bolagsskatt, men denna utgör en ensiffrig procentandel av de totala skatteintäkterna både i Sverige och i andra länder.

Den som värnar just svenska bolagsskatteintäkter bör vara mycket varsam med sina argument. Om utländska företag ska betala bolagsskatt i Sverige enbart för att det finns försäljning här – vad händer då med Sveriges exportjättar? Om de i konsekvensens namn ska betala bolagsskatt inte i Sverige utan i en massa andra länder där de säljer sina produkter kommer den svenska bolagsskattebasen att krympa betydligt.

Självklart är det rätt att finansminister Magdalena Andersson (S) vill motverka internationella förslag som syftar till att ändra dessa grundläggande principer.

Flera skatteinitiativ har lagts fram inom EU-systemet de senaste åren. De kan ha harmlösa benämningar som ”land-för-land-rapportering” men innebär detaljerad redovisning som dessutom skulle vara offentlig. Med sådana upplägg kommer USA aldrig att delta i ett sådant samarbete, och då blir det rimligen verkningslöst. EU bör avstå från att reglera dessa saker och överlåta detta åt OECD som sedan länge arbetar med ett nytt internationellt system för bolagsskatter, som visserligen är långt ifrån oproblematiskt men som åtminstone inkluderar fler länder än Europa.

Lokala familjeföretag får dra ett tyngre lass för att bekosta välfärden när andra skatteplanerar, säger DN. Så synd att tidningen enligt andra ledarartiklar vill höja kapitalskatterna och därmed försvåra för just entreprenörsdrivna företag.

 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från FastighetsbyrånAnnons

”Det är dags för bindande bud vid bostadsköp”

Bostadsaffärerna skulle kunna bli tryggare för både säljare och köpare ifall budgivningen blev bindande i Sverige. Det menar i alla fall Johan Engström, vd för Fastighetsbyrån. 

Fastighetsbyrån erbjuder tryggare budgivning med BankId 

Du har precis lagt det vinnande budet på drömbostaden. Du och din partner har skålat i champagne och ska nu åka till mäklaren för att skriva på kontraktet. Då brummar det i fickan. ”Tyvärr har säljaren bestämt sig för att gå vidare med en annan köpare.” 

Va? Men det var ju klart?!

Många känner tyvärr igen sig i den här situationen. Andra har upplevt upptrissade budgivningar med anonyma köpare som sedan plötsligt försvinner när priset är tillräckligt högt.

Bidrar till osäkerhet

Johan Engström menar att dessa situationer bidrar till att skapa såväl stor osäkerhet för köpare och säljare, som bristande tillit för mäklaryrket. Inte sällan förekommer rykten och spekulationer om lockpriser och riggade budgivningar. 

– Mäklaren är enligt lag skyldig att presentera varje inkommet bud till säljaren, även om det är anonymt och kommer i sista sekund. Men det föder en hel del onödig stress och osäkerhet för alla inblandade. 

Han poängterar ironin i att vi i Sverige har invaggats i tron att muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga – men när det gäller livets största affär är detta som bortblåst. Han menar dock att det kan finnas en potentiell lösning i sikte. 

– I våra grannländer Norge och Danmark använder man sig av bindande bud, och det tror jag vi skulle ha glädje av här i Sverige också. Då blir varje bud mer seriöst och genomtänkt, vilket skulle ge en lugnare budgivning och en ökad trygghet genom hela processen. 

”Marknaden är redo”

I Norge fungerar bindande bud ungefär som ett offertförfarande, att budet måste inkomma inom en viss tidsfrist. Om säljaren accepterar inom den tidsramen är affären i hamn. I Danmark är alla bud hemliga och öppnas vid samma tidpunkt. Gemensamt för de två länderna är att det bud man lägger är juridiskt bindande. Men i Sverige är som bekant ingenting klart förrän kontraktet är påskrivet. 

– Jag tror att det finns stort intresse för bindande bud i Sverige, säger Johan Engström. På Fastighetsbyrån har vi sedan ett par år tillbaka erbjudit möjligheten att lägga bud digitalt med hjälp av Bank-ID, men vi kan fortfarande inte neka anonyma budgivare. 

En snabb titt på inkomna anmälningar till Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) bekräftar att det ofta handlar om upplevda oegentligheter med budgivning och lockpriser. Skulden hamnar inte sällan på mäklaren, som i regel alltså bara gör sitt jobb.

– Man kan tro att vi får högre priser genom att spela på osäkerhet. Men jag tror vi kan få bättre harmoni på marknaden om alla vet precis vad som gäller. Bindande bud skulle ge både säljare, budgivare och mäklare en större trygghet och jag tycker att politikerna så fort som möjligt ska utreda hur det skulle kunna utformas på ett sätt som gynnar alla, avslutar Johan Engström. 

Frågor och svar om budgivningar

Mer från Fastighetsbyrån

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fastighetsbyrån och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?