Annons

Utebliven skattereform inget att sörja

LEDARE. Ingen skattereform genomförs under mandatperioden, meddelade Magdalena Andersson i veckan. Det gör inget.

Till att börja med är punkten om skattereform i januariöverenskommelsen motstridig eller i vart fall alltför omfattande. Reformen ska både sänka marginalskatten och utjämna klyftor, sänka skatt på företagande, höja för finanssektorn, gynna klimatmålet, trygga välfärden och förbättra bostadsmarknaden.

En skattereform är dessutom riskabel som idé. Ordet frammanar bilden av en total omgörning, där alla skatter kastas upp i luften. Även om det inte blir så omvälvande räcker det med att lyssna på hur S har talat om skatterna. De har önskat högre skatter för kapitalinkomster och för entreprenörer. Flera debattörer har pratat om återinförd arvsskatt.

Skatterna i Sverige är höga, men man måste också se att vi har ett relativt bra skattesystem med färre inslag av skadliga skatter än flera jämförbara länder. Vi har varken förmögenhetsskatt eller arvsskatt. Skattesystemet är enkelt med få undantag. Detta får inte äventyras.

Magdalena Anderssons besked om skattereformen är en bekräftelse på en omsvängning i retoriken som S gjorde alldeles nyligen. Under alla månader som har gått sedan januariöverenskommelsen slöts har S-ministrar alltid uttalat sig ytterst lojalt mot överenskommelsen. Både Ylva Johansson och efterträdaren Eva Nordmark har sagt att reformeringen/nedläggningen av Arbetsförmedlingen är bra. Stefan Löfven har sagt att överenskommelsen är bra för Sverige.

Men efter att januariöverenskommelsen sprack på den första punkten, Arbetsförmedlingen, tycks det tillåtet även för S att börja vackla i delar av det som står i dokumentet.

I praktiken är det flera delar av överenskommelsen som faller. Arbetsförmedlingen ändras inte alls på det sätt som anges i punkt 18, vad än partierna nu försöker säga. Punkt 4 om skattereform kommer inte att genomföras. Punkt 20 om reformerad arbetsrätt kommer knappast att genomföras mot parternas vilja. Punkt 17 om att etableringsjobben ska gälla även företag utan kollektivavtal blir svår att genomföra med tanke på att det var arbetsmarknadens parter som ska förvalta systemet.

Punkt 44 om ny hyresmodell är försenad för att januaripartierna inte kan enas om vad som ska utredas. Punkt 45 om slopad ränta på uppskjutna reavinster har inte blivit av, dels av budgetskäl, dels för att C/L är oense med regeringen om vilka som ska omfattas.

Allt detta visar att landet inte kan styras genom en överenskommelse som ska gälla i fyra år oavsett hur omvärlden förändras. Och där de ingående partierna inte ens har en riksdagsmajoritet.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AteaAnnons

Ny teknik revolutionerar livsmedelsindustrin – och minskar matsvinnet

Atea tillsammans med IBM gör satsningen i norden för hållbar livsmedelshantering – Food Trust.
Atea tillsammans med IBM gör satsningen i norden för hållbar livsmedelshantering – Food Trust.

Med blockkedjeteknik och transparent data ska livsmedelsindustrin tillsammans kunna eliminera matfusket och minska matsvinnet. Det är målet med Food Trust, ett framåtlutat samarbete mellan Atea och IBM som nu når Sverige.

De senaste åren har allt fler konsumenter börjat ställa krav på maten de köper – kanske som en reaktion på matfuskskandalerna som väckt stor medial uppmärksamhet. Transparens i livsmedelskedjan spås nu bli en hygienfaktor i framtiden och ett verktyg för att nå de globala målen om hållbar konsumtion och produktion.

För att nå transparens behövs tekniska lösningar som artificiell intelligens, Internet of Things och blockkedjeteknik. Detta menar Atea, marknadsledande inom IT-infrastruktur och systemintegration, som tillsammans med IBM lanserar den första – Food Trust. Redan nu är 300 internationella aktörer anslutna till tjänsten.

– Tanken är att alla aktörer i livsmedelskedjan ansluter sig till ett ekosystem för producenter, leverantörer, tillverkare och återförsäljare. Varje aktör matar in data som slutkonsumenten kan granska genom att skanna en QR-kod på förpackningen. Detta innebär att konsumenten kan följa en kycklings väg från att den kläcks till att den slutligen ligger ute i butik, säger Christian Sjöberg, chef Blockchain på Atea. 

Klar koppling till FN:s globala hållbarhetsmål

Tack vare blockkedjetekniken kan återförsäljare få koll på vilken temperatur som varorna har fraktats i, och även styra sina inköpsnivåer genom att följa upp hur mycket en viss produkt sålts. Det här får stora effekter för matsvinnsproblematiken och går enkelt att koppla till FN:s hållbarhetsmål om hållbar produktion och konsumtion.

– Alla aktörer vinner på att bli en del av Food Trust. Bonden blir mer synlig och kan visa upp sin verksamhet för slutkonsumenten på ett helt annat sätt, butikerna kan effektivisera sina inköpsprocesser och minimera svinnet och konsumenten får full insyn i livsmedelskedjan, säger Christian Sjöberg. 

– Aktörer som har någonting att dölja kommer inte vilja bli en del av en transparent livsmedelskedja, och det i sin tur talar sitt tydliga språk för konsumenten. Food Trust bygger på fakta vilket gör att aktörerna kan känna en trygghet och ett förtroende för varandra. Den data som matas in i systemet går inte att ändra och kan hela tiden följas i realtid, och skulle kedjan brytas höjs varningsflaggorna direkt, säger Espen Braathe som är Europa-ansvarig för Food Trust hos IBM.

Nu kommer Food Trust till Sverige

Det är inte komplicerat att ansluta sig till ekosystemet. I Norden arbetar majoriteten av alla aktörer digitalt på ett eller annat sätt, så här handlar det bara om att koppla ihop systemen med Food Trust-plattformen. Atea har tagit fram en modell som möjliggör snabb implementation. 

Samarbetet mellan Atea och IBM inleddes i Norge. Först ut att börja använda Food Trust var den stora laxproducenten Kvarøy Arctic som använder tjänsten för att spåra norskt odlad lax hela vägen till butiker i Nordamerika. Nu har arbetet med att ta den här lösningen till Sverige påbörjats. 

– Vi är i uppstartsfasen just nu och har några samarbeten på gång i Sverige. Vi har en väldigt intressant framtid framför oss här i Norden, och vi tror att Food Trust kommer leda till vinster både i form av hållbarhetsbesparingar och konkurrensfördelar för de som väljer att bli en del av ekosystemet, säger Christan Sjöberg.  

Vill du veta mer om Food Trust? Tryck här. 

Fakta om Atea

Atea är den ledande leverantören av it-infrastruktur i Norden och Baltikum, och drivande inom informationsteknologi på den svenska marknaden. Vi är strategisk rådgivare åt privata och offentliga verksamheter i deras digitaliseringsresa. Tillsammans utvecklar vi innovativa lösningar för framtiden.

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?